Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 8 januari 1949 - Elektrisk motståndsuppvärmning av stålämnen, av Bror Anderson - Tidningssättning med skrivmaskin, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 januari 194-9
27
Tabell 3. Jämförande kostnadskalkyl vid värmning av smidesämnen till 1 200°C i koleldad ugn, resp. med
motstånds-värmning och induktionsvärmning (ämncsdimension D — 100, L.— T50 mm)
Koleldad ugn
Motståndsvärmning Induktionsvärmning
Kalkylbas
Medelproduktion ............................ t/h 2,6 3 X 0,85 = 2,6 2,6
Maskinkostnad .............................. kr. 250 000 280 000" 1 000 000"
Elkraft ................................ öre/kWh 2,4 2,4 2,4
Stenkol .................................... kr/t 72 — —
Årsproduktion ................................ t 12 000 2 skift 12 000 2 skift 12 000 2 skift
Energiförbrukning .............. kWh/t (kVA/fas) — 460 (600) 460
Kalkyl
Amortering och ränta ................... (%) kr. (6) 15 000 (5) 14 000 (5) 50 000
Reparationer och underhåll.............. (%) kr. (10) 25 000 (3,5) 9 800 45 000"*
Arbetskostnader (1,88 kr/h) .................. kr. 5 man 43 000 3 man 25 900 3 man 25 900
Bränsle ............... (% kol av värmt stål) kr. (50) 430 000 — —
Elkraft ..................................... kr. 400 133 000 133 000
Påeldningar, sotningar ...................... kr. 1 500 — —
514 900 182 700 253 900
Värmningskostnader ........................ kr/t ——- =43,00 15,30 l^Si^SUO
514 900
12 000
182 700
12 000
253 900
12 000
* I priset ingå tre maskinenheter med en total värmningseffekt av 3 X 600 = 1 800 kVA trefas jämte 100 000 kr. installationskostnad.
** I priset ingår 230 000 kr. för elektrisk installation utöver elektrisk utrustning för högfrekvens; total värmningseffekt: 1 600 kW trefas.
*" 3,5 °/o för generatorer, kondensatorer och induktionsugn, 10 °/o för spolar.
Motståndsvärmning och andra värinningsmetoder
Jämförd med värmning i ugn har
motståndsvärmning följande fördelar:
ingen som helst avkolning, synnerligen lämpad
för kvalitetsstål, karbidupplösningen tillräckligt
snabb för denna snabba uppvärmning;
väsentligt mindre glödskalsbildning och därför
mycket mindre avbränning och större
sannolikhet för vackrare valsyta;
alltigenom jämn temperatur inom ämnets både
tvärsnitt och längd;
bättre anpassning till behovet (0111 partiet t.ex.
är litet och valsningen misslyckas kan
komplettering lätt ske). Det är alltså lättare att
avpassa den värmda kvantiteten efter behov, vilket
är särskilt viktigt vid dyrbara material;
bättre variationsmöjlighet mellan olika
kvaliteter i följd;
bättre avpassning mellan värmning och
valsning (mindre antal ämnen under värmning och
därför få som kan ta skada vid driftstopp;
ingen uppeldning som i ugn, renligare
arbetsförhållanden;
mindre underhåll än för elektrisk motståndsugn.
Nackdelarna är följande:
stort effektbehov och periodiskt inträffande
osymmetrisk belastning;
större krav på ämnets kapning och rostrenhet;
föga variation av tvärsnittet utmed längden til 1—
låtlig;
olämplighet för omvärmning av förut delvis
värmda ämnen;
högre anskaffningskostnad.
Fördelar hos motståndsvärmning jämförd med
värmning med högfrekvens är:
möjlighet till snabbare uppvärmning, speciellt
av grövre dimensioner;
jämnare värme från ytan till centrum;
en maskin för motståndsvärmning är
användbar inom betydligt större område än en
högfrekvensugn för maximidimensioner;
vid värmning av relativt långa ämnen erhålles
lägre energiförbrukning;
mindre utrymmesbehov, lägre
anskaffningskostnader, lägre underhållskostnad.
Nackdelarna är:
variation av tvärsnittet utefter längden är ej
tillåten;
enfasig snedbelastning, om ej flera maskiner
med samma effektuttag kunna användas;
olämplig för värmning av förut värmda ämnen;
större krav på ämnets kapning och rostrenhet.
Tidningssättning med skrivmaskin. Den långvariga
sättarstrejken i Chicago har drivit fram tillämpningen i
stor skala av en tidigare känd sättmetod, tack vare vilken
de dagliga tidningarna i staden har kunnat komma ut
med normalt sidantal under strejken, som fortfarande
pågår. Även ett antal i Chicago tryckta facktidskrifter, t.ex.
SAE-Journal, framställes på samma sätt. Den första
Chicagotidning, som tog upp metoden, var Chicago
Tri-bune, som anspråkslöst kallar sig "The World’s Greatest
Newspaper"; den utkommer dagligen i en miljonupplaga
med 70—80 sidor per nummer. Då officinens hela
personal utom sättarna förblev i arbete, ersatte man helt
enkelt sättningen med maskinskrivning.
Maskinskriften skrives ut på marginaljusterande
elektriska skrivmaskiner, vilka liksom en sättmaskin kan göra
utslutningar, så att radbredden blir konstant. Texten måste
dock skrivas två gånger: i första skrivningen skrives raden
som på en vanlig skrivmaskin så att radbredden blir
ungefär riktig, och i andra skrivningen utjämnar maskinen
automatiskt mellanrummen mellan bokstäverna så alt
radbredden blir den riktiga. Maskinen har lätt utbytbara typer,
och antalet olika stilar som gjorts för maskinen, uppgår
till ca 600. Stilarna är i stor utsträckning normala
bok-trycksstilar och utskriften blir förbluffande lik en
typografisk sats. Texten skrives i spaltbredd, rubrikerna fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
