Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 8 januari 1949 - Elkraftförsörjningens sannolika utveckling, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 januari 194-9
29
Elkraftförsörjningens sannolika utveckling. Den
elektriska produktions- och distributionsapparaten
karakteriseras av den växande efterfrågan på elkraft och skiljer
sig härigenom från de "stillastående" industrierna. Det är
för kraftverksindustrin absolut nödvändigt att ställa upp
prognoser för kraftförbrukningens utveckling.
Tillvägagångssättet blir härvid beroende av om man räknar på
kort eller lång sikt.
Fig. 1. ger en jämförelse mellan världsproduktionen av
elkraft samt produktionen av kol, olja och naturgas. 1 kWh
har jämställts med 0,5 kg kol, dvs. den kolmängd, som
erfordras för produktion av 1 kWh i ett någorlunda
modernt ångkraftverk. Kurvorna är ritade i logaritmisk skala
och de sneddragna linjerna representerar 7 % årlig ökning.
Det intressanta är kanske icke så mycket kurvornas absoluta
belopp som deras gradient. Medan kolproduktionen numera
endast växer långsamt, fördubblas produktion av såväl
elkraft, olja som naturgas vart tionde år. Någon mättning
av konsumtionssiffrorna har hittills ej kunnat iakttas.
Samma tendens framträder för elkraftproduktionen även
då man betraktar de enskilda länderna. Fig. 2 visar
utvecklingen av förbrukningen i ett antal länder med vitt
skild karaktär. Även här är skalan logaritmisk och de
inlagda linjerna representerar 7 % årlig stegring, dvs.
fördubbling på tio år. Det är synnerligen intressant att se
hur likartad utvecklingen är i de olika länderna. Någon
mättning har ännu ej uppnåtts ens i de högst elektrifierade
länderna. Samma förhållande återspeglas även i
detaljundersökningar för olika trakter av Frankrike och
Amerika. Utvecklingen är likartad såväl i högt elektrifierade
industridistrikt som i rena landsbygdsdistrikt. Det
förefaller som om varje område hade sin karakteristiska
utvecklingstakt, förknippad med naturen och människorna.
Det riktigaste tillvägagångssättet för prognoser för
kraftförbrukningen inom ett visst område på längre sikt synes
därför vara att anta samma procentuella stegring i
framtiden som den hittillsvarande.
Kraftbehovens procentuella stegring innebär en
expo-nentiell utveckling även för den elektrotekniska industrin.
På grund av det tekniska framåtskridandet minskar
emellertid kontinuerligt apparaternas vikt och
dimensioner för given effekt, i genomsnitt med 3 à i % per år.
Den elektrotekniska industrin behöver därför ej expandera
lika snabbt som kraftförbrukningen, men det förefaller
nödvändigt att även i framtiden inrikta sig på en fortsatt
exponentiell utveckling.
De starkt ökade kraftbehov, som man bör räkna med,
kommer att innebära en fullständig utbyggnad av den
tillgängliga vattenkraften inom något eller några tiotal år i
flera länder, som hittills fullständigt baserat sin
kraft-försörjning på vattenkraft. För Europa som helhet måste
Fig. 1. [-Världsproduktion-]
{+Världspro-
duktion+} av
kol, olja,
elektricitet
och naturgas.
Fig. 2.
Elkraftproduktionens
utveckling i
några olika
länder.
man även räkna med en uttömning av
vattenkrafttillgångarna inom överskådlig framtid. Dessa förhållanden bör
observeras även vid nu föreliggande projekt, som eljest
kan bli ekonomiskt ohållbara. Utvecklingen på
ängkraft-sidan har hittills varit ganska klar: höjning av
temperaturen, av trycket, av verkningsgraden och av effekten per
enhet samt sänkning av bränslets kvalitet.
Temperaturstegringen är intressantast, då den ej ökar
anläggningskostnaden per kW. Den följer metallurgins framsteg, som
dock torde bli långsammare i framtiden. Även övriga
faktorer, som verkar mot större enheter och bättre
verkningsgrader kommer troligen ej att utvecklas lika snabbt som
hittills. Allt eftersom de äldsta kraftverken ersättes med
moderna stationer kommer därför skillnaden i
framställ-ningskostnader för ångkraften i de olika stationerna att
bli mindre. Denna tendens kommer för Frankrikes del
att få vissa konsekvenser. Pumpkraftstationerna, som nu
utnyttjas för att minska körningen i de dyraste stationerna
genom pumpning med kraft från de billigaste, blir mindre
motiverade, medan däremot särskilda toppkraftstationer
med lägre anläggningskostnader men något högre
bränsleförbrukning blir aktuella. Här kommer gasturbinen att få
möjligheter att relativt snart konkurrera med
ångkraftverken.
Förutom vatten- och ångkraft är tidvattnet en för
Frankrike aktuell kraftkälla. Anläggningarna för att tillvarata
tidvattnets energi måste för att bli lönande byggas i stora
enheter och fordrar även ett stort samkörande system med
andra kraftkällor som komplettering. De projekt, som
studeras i Frankrike, gäller i det ena fallet en anläggning
med en beräknad årsproduktion på 700 milj. kWh, i det
andra fallet en jätteanläggning med omkring 20 000 milj.
kWh. Kostnaden för den framställda kraften kan ännu ej
förutsägas. I motsats till tidvattnet innebär vindenergin en
kraftkälla, som bäst utnyttjas i små anläggningar, troligen
mellan 500 och 5 000 kW. Dessa stationer kan därför
anslutas till distributionsnäten för lägre spänningar, 60 kV
och kanske även därunder. Ett hundratal mätstationer har
upprättats i Frankrike för uppmätning av vindstyrkan och
dess tidsvariationer. Innan några resultat erhållits härifrån,
kan man ej bedöma vindkraftens räntabilitet. Den
energiform, som de allra senaste åren tilldragit sig största
uppmärksamheten, är atomkraften. De materiella
möjligheterna att inom 10—20 år bygga atomkraftverk finnes utan
tvekan. De höga anläggningskostnaderna och den relativt
korta avskrivningstiden gör dock att atomkraften i sin
nuvarande utformning ej kommer att konkurrera med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
