Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Inverkan av bränslets svavelhalt samt rökgasens svavelhalt och daggpunkt på ångpannedriften, av Stefan Juhász
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 januari 1949
fil
Fig. 9. Rökgaskorrosion i oljeeldad
värmeledningspanna’.
Fig. 11. Rökgaskorrosion i
ekonomiser-rör i närheten av kallvatteninlopp’.
Fig. 10. Rökgaskorrosion i rekuperativ
rör-luft förvår marc’.
föras till i artikeln nämnda svårigheter, då
väggens temperatur i värmeledningspannan ligger
under daggpunkten. Fig. 10, 11 och 12 visar
karakteristiska avlagringar och korrosion på
ekonomiser och olika luftförvärmare.
Ur synpunkten av pannans utnyttjningsgrad
märkes en stor skillnad mellan kolpulvereldning
och rosteldning. Det kan tyckas som en
paradox, men det är ett känt faktum, att
kolpulvereldade pannor äro nästan fria från avlagringar
och rökgaskorrosion, trots att denna
eldningsmetod ger omkring sju gånger mera flygaska än
rosteldning, om samma slags kol förbrännes.
För avlagringarna och korrosionen på pannans
tuber och överhettare hänvisas här till
Cross-leys artiklar2, överhettarens väggtemperatur
på gassidan inverkar däremot på ekonomiserns
och luftförvärmarens korrosion huvudsakligen
vid rosteldning. Harlows undersökningar8 ha
visat, att rosten på överhettaren tjänstgör
som katalysator, om S03 bildas ur SOs. Denna
katalys är starkast omkring 600° C. Katalysen
minskar betydligt, och upphör nästan, om
överhettarens rör äro överdragna med flygaska från
kolpulvereldning.
Om man iakttar avlagringarna på
luftförvärmaren eller ekonomisern, märker man, att inte
endast kvantiteten är mindre utan flygaskans
sammansättning är även annorlunda vid
kolpulvereldning. Avlagringarna vid rosteldning
bestå av flygaska som är inbäddad i alkaliska
sulfater respektive fosfater; de äro alltså
korro-siva. Sulfaterna lösa sig i vatten i motsats till
fosfaterna och enligt erfarenhet2 är vid hög
sul-fathalt fosfathalten ringa. Kolpulvereldningens
avlagringar äro däremot inte aggressiva.
Cross-leys undersökningar visa bl.a. skillnaden
mellan avlagringar på luftförvärmaren beroende på
om pannan är rosteldad eller kolpulvereldad.
Samma kol var förbränt i fyra kraftverk med
rosteldning och fyra kraftverk med
kolpulvereldning. Vid rosteldning är genomsnittligt S03
42,2 % och P205 1,5 % i avlagringarna. Däremot
är vid kolpulvereldning motsvarande värden
bara 3,8 och 0,45 %. Orsaken till
kolpulvereldningens gynnsamma förlopp är ännu ej fullt
utredd. En tänkbar förklaring är att flygaskan
förhindrar vidare oxidation av S02 genom att
verka utspädande samt att förbränningen sker
mycket mera fullständigt, och askans
beståndsdelar ha ingen möjlighet att sönderfalla under
den korta tid, som står till förfogande.
För daggpunktskorrosionen och avlagringen
är inte rökgasens utan den av rökgasen berörda
väggens temperatur normgivande. På så sätt
förklaras korrosionen, som uppträder i närheten av
kallvatteninloppet i ekonomisern, trots att
rökgasens temperatur brukar vara betydligt över
daggpunkten. Ur denna synpunkt sett finnes en
Fig. 12. Rökgaskorrosion i regenerativ luftförvärmare
(Västerås Kraftverk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
