Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Ett nytt kvicksilverångkraftverk, av Wll - Förbränningsmotorkraftverk, av sah - TNC: 2. Fordon, fartyg, väg m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>58
TEKNISK TIDSKRIFT
med vardera en kondensorpanna för 42 at ånga av 440°C.
Till ångpannorna är kopplad en 25 000 kW ångturbin för
3 600 r/m. Ångturbinen skall normalt matas från båda
kvicksilverenheterna, men den skall även kunna köras
med endast en kvicksilveranläggning i drift. Större delen
av värmet överföres till kvicksilvret i ångfas. Pannans
värmebelastning är låg. Kvicksilverångtrycket är ca 10 at,
men högre ångtryck ser ut att kunna ge en märkbar
förbättring av anläggningens verkningsgrad. Kondensorpannan
arbetar med en temperaturskillnad av 17°C vilket förenklar
matarvattenproblemen (Electr. World juli 1948). WIl
Förbränningsmotorkraftverk. Världens största
förbränningsmotordrivna kraftverk byggdes under kriget inom
den amerikanska aluminiummdustrin för alstring av
likström till elektrolysbaden; detta verk, som omfattar 18
dieseldrivna och 50 bensindrivna motorgeneratorer, har en
total effekt av 78 000 kW. På basis av de vunna
erfarenheterna har en ny motorgenerator utvecklats som den
första i en serie på 80, avsedda för ett aluminiumverk i Texas.
Förbränningsmotorn är en elvacylindrig
tvåtakt-radial-motor, som vid 400 r/m utvecklar 1 800 hk. Den är försedd
med centrifugalfläkt för spolningen, vilken liksom övriga
hjälpmotorer, såsom olje- och vattenpumpar, matas med
25 p/s växelström, erhållen direkt från generatorns
släp-ringar. Tack vare radialkonstruktionen och generatorns
montage under motorn har man fått ett välbalanserat
aggregat, som kräver relativt enkla fundament och
möjliggör små dimensioner — motorgeneratorn är 3,6 m i
diameter och 4,5 m hög. Vevaxeln står lodrätt och är strax
nedanför motorn hopkopplad med generatoraxeln, som
nedtill uppbäres av ett kraftigt lager. Cylindrarna är
fast-bultade vid ett centralt vevhus, gjutet i ett stycke, som
uppbär vevaxelns nedre ramlager jämte ett bärlager, som
upptar vevaxel- och generatorbelastningarna. På vevhuset
är bultat ett lock med övre ramlagret, samt regulator,
bränslepumpar och styrmekanismer.
En ny metod har använts för hopkopplingen av
vevstakarna med vevaxeln, varigenom den i radialmotorer
vanliga huvudvevstaken elimineras. I stället är vevtapparna
inlagrade längs periferin av ett tandhjul (fig. 1). I detta
kuggar ett kuggdrev på undersidan av motvikten, på vars
översida ett annat kuggdrev ingriper i en fast kuggkrans
i locket. Tandhjulet roterar inte, men dreven ger dess av
vevstakarna bestämda vandring åt motvikten en roterande
rörelse, som följer cylindrarnas tändning och i varje
ögonblick utbalanserar masskrafterna (Power juli 1948). sah
Fig. 1. Vevstakarnas inlagring i kugghjulet, vars vandring
får motvikten att rotera.
TNC
3. Fordon, fartyg, väg m.m.
För tre år sedan anmodades TNC att utreda själva
grund-nomenklaturen i fråga om de olika sätt på vilka man
färdas och forslar varor, jämte termerna för tillhörande don
m.m. Detta visade sig innebära en mycket svår uppgift,
som ännu inte kan sägas vara slutgiltigt löst, men vars
hittillsvarande resultat likväl torde ha sitt intresse för
TNC-spaltens läsare.
Något gemensamt namn för fordon och fartyg äger vi
inte i vårt språk. På tyska kan som samlingsterm i
klassificerings- och definitionssammanhang användas ordet
Fahr-zeug, men att på svenska inordna bilar under
benämningen fartyg, eller båtar under fordon, väcker åtminstone
för närvarande alltför stark opposition. TNC har därför
sökt finna en mera neutral sammanfattningsterm. Det
gemensamma för ifrågavarande don är att de är avsedda
att förflytta medföljande personer eller varor tämligen
långa sträckor. Man färdas och forslar alltså med deras
hjälp. Stammen i verbet färdas är färd, och färddon är det
mest acceptabla förslag som TNC kunnat ställa upp.
Verbet färdas liksom det mindre vanliga men ibland
behövliga verbalsubstantivet färdande (t.ex. färdandets teknik)
leder väl tanken i första hand till förflyttning av
personer, men forslandet av varor får naturligtvis inte anses
uteslutet. Detta senare gäller ju ännu tydligare i fråga om
den etymologiskt besläktade efterleden -fart i vissa
sammansättningar, t.ex. sjöfart.
Man kommer då till följande termer och definitioner för
några allmänna begrepp.
färddon, don med vars hjälp man färdas
väg, 1 (allmännast:) rörelsebana, 2 = färdväg,
rörelsebana vid färdande, 3 (speciellt:) = landväg, (banad)
färdväg på land
Färdandet på land kan vid behov kallas landfart. Denna
sker med landfärddon på mark, oftast på banad landväg.
vågfart, landfart på banad väg
fordon, landfärddon, i första hand avsett för forsling av
varor men även för personers färdande
Anm. Ibland ser man ordet fordon använt även för
färddon av andra slag, t.ex. "luftfordon", och det är ej
otänkbart att ordet i en framtid kan komma att helt ersätta
färddon, som då blir överflödigt.
åka, 1 (huvudbetydelse:) färdas med färddon, i fråga om
personer, t.ex. åka (i) bil, 2 (i vidgad bemärkelse:)
förflytta sig i förhållande till underlag eller omgivning, i fråga
om (färddon eller) föremål som till sin rörelse kan erinra
om färddon, t.ex. en tom kälke åker utför en sluttning,
åkrörelse hos en portalkran
åkdon, landfärddon för en eller flera personers färdande
Färdandet på (eller i) vatten kan vid behov kallas
vatten-fart, som kan vara sjöfart, flodfart m.m. Den sker med
vattenfärddon = fartyg (se anm.), som följer mer eller
mindre bestämda vattenvägar = farleder.
Anm. Sammansatt med vissa förleder användes ordet
fartyg även för färddon av andra slag, t.ex. luftfartyg,
rymdfartyg. Se även anm. under fordon.
Färdandet i luften kallas luftfart. Denna sker med
luftfärddon = luftfartyg — däri inbegripet såväl flygplan som
luftballonger m.m. — som följer mer eller mindre
bestämda luftvägar i= flygvägar.
Färdande kan ske även i tomma rymden (eller i luften)
med rymdfärddon = rymdfartyg utan behov av bärande
medium, t.ex. enligt raketprincipen, och är då rymdfart.
I ett par kommande spalter följer ytterligare en del
termer som framgått ur samma utredning som de nämnda,
och som gäller samfärdsel, transport och förflyttning.
Nu föreligger i bokhandeln publikationen TNC 10 f—j
1948, dvs. andra häftet av TNC:s ordsamling. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
