Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Ångpanna för gas- och oljeeldning, av Wll - Återvinningsaggregat för värmepannor, av Wll - Bestämning av kolets fukthalt ur kolkvarnens värmebalans, av Wll - Hilsch's värmeseparator, av Wll - Den paradoxala ångbildningen, av H Hinricsson - Ett nytt kvicksilverångkraftverk, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 januari 1949
fil
Fig. 1. Ångpannm för gas- och oljeeldning.
Ångpanna för gas- och oljeeldning. På senare tid har
man börjat tillverka "packaged steam generators",
varmed avses ångpanneanläggningar med tillhörande
hjälp-apparater, monterade som en enhet och färdiga för
användning direkt efter uppackning. I fig. 1 visas en sådan
pann-konstruktion; avsedd för tre bränslen, nämligen gas samt
lätt och tung brännolja; omställningen mellan olika
bränslen kan ske på mindre än 10 min. Uppeldningstiden
till fullt ångtryck, är 18 min, och pannorna tillverkas i
storlekar från 15 till 250 HP dvs. 14—230 nr. Wll
Ätervinningsaggregat för värmepannor. I många fall
lämnar våra värmeledningspannor åtskilligt att önska i
fråga om förbättrad verkningsgrad. Den största förlusten
utgöres av värme som går bort med rökgaserna, och denna
förlust blir särskilt stor, då luftöverskottet är stort vid
förbränningen. För att återvinna en del av det värme, som
annars skulle förloras i form av rökgasvärme, kan olika
apparater komma till användning. Ett aggregat som enligt
utförda prov synes ge goda resultat har konstruerats av
ingenjör Birger Johansson, Jönköping. Principen för
aggregatet visas på fig. 1. Rökgaserna från en värmeanläggning
tvingas med en fläkt att gå genom ett vätskebad och där
avge värme direkt till vätskan, varefter rökgaserna avgå till
skorstenen. I vätskebadet ligger en rörslinga, som upptar
värme från badet och överför värmet till det medium som
pumpas genom slingan. För att hålla ångtrycket över
vätskebadet lågt använder man mättad
kalciumkloridlös-ning och härigenom kan man i vissa fall kondensera ut
en del av vattenångan i rökgaserna, vilket ytterligare ökar
den utvunna värmemängden. Några frätningar har ej
uppkommit vid användning av klorkalciumlösning, däremot
finns givetvis risk för frätningar vid vanligt vatten.
Aggregatet arbetar även som rökgasrenare. Wll
Fig. 1.
VEÅ-värmeåter-vinnings-aggregat.
Bestämning av kolets fukthalt ur kolkvamens
värmebalans. För bestämning av en ånganläggnings
verkningsgrad är kontinuerlig kontroll av det använda
bränslets fukthalt nödvändig. En fortlöpande provtagning,
ned-delning av prov och analysering är emellertid
omständlig, och man har därför vid kolpulvereldning försökt
beräkna bränslets fukthalt ur värmebalansen för
kolkvarnen. Det värme som tillföres kvarnen utgöres av värme
med primärluften och värme genom malningsarbetet. Det
bortförda värmet utgöres av värme för upphettning av
kolet, för avdunstning av fuktighet samt värmeförluster.
Man har vid en större ånganläggning i USA gjort
jämförelser med fukthaltbestämningar på vanligt sätt och
kommit till att värmebalansmetoden ger samma noggrannhet.
För mätningen erfordras endast de vid normal drift
använda mätinstrumenten. Givetvis måste luften till kvarnen
uppmätas. Beräkningen av fukthalten ur erhållna
mätvärden sker enklast med hjälp av nomogram, som måste
göras upp med hänsyn till kvarnanläggningens
energiförbrukning, värmeförluster m.m. Man måste särskilt beakta
den i kolet kvarvarande fukthalten, vars storlek till
väsentlig del bestämmes av temperaturen efter kvarnen.
Exempelvis har man i en anläggning erhållit en kvarvarande
fukthalt av 1,25 % vid 60°C efter kvarnen och 2,25 % vid
51°C. Det är även möjligt att för beräkningen konstruera
instrument, som direkt ur mängd- och
temperaturmätningarna räknar ut kolets fukthalt. (Finnegan & Smith,
i Träns. Amer. Soc. mechan. Eng. aug. 1947.) Wll
Hilsch’s värmeseparator. I Tekn. T. 1947 s. 32, 425
beskrevs en av Rudolf Hilsch uppfunnen värmeseparator,
med vilken man kunde dela en gasström i en kallare och
en varmare ("Maxwells demon"). Om man utgår från
tryckluft av ca 7 at 17°C, kan man få kall luft av — 20°C,
under det att den varma blir + 23°C. Denna starka
ned-kylning är emellertid förenad med en mycket låg
verkningsgrad. En undersökning över inverkan av
inloppstrycket, förhållandet mellan gasmängderna samt
munstycks-diametern visar, att man med tryckluft av 7 at vid ett
utloppsmunstycke med 2,7 mm diameter och ett
mängdförhållande av 0,38 kan få ett temperaturfall på 24,8°C,
varav 18°C kan utnyttjas för kylning. Verkningsgraden
blir härvid 0,14. För att apparaten skall fungera på bästa
sätt är det nödvändigt att den strypskiva, som den kylda
luften erhålles ur, är placerad alldeles intill det tangentiella
luftinloppet, under det att strypningen på varmluftsidan
bör placeras på ett avstånd av 30—50 gånger rördiametern
från luftinloppet. Lämpligaste driftpunkten för en
apparat bestämmes genom mätning av temperatur och
luftmängd vid olika strypningar och vid olika tryck. En
jämförelse mellan apparatur med 4,6 och 17,6 mm rördiameter
visar att något ökande kylningseffekt erhålles med ökande
rördiameter. Ehuru verkningsgraden är låg, kan apparaten
på grund av sin enkla konstruktion komma i fråga för
vissa kylningsändamål. Man kan även vänta att
värme-separatorn eller "virvelröret" ("vortex tube") kan bli
överlägsen strypningsexpansionen (Joule—Thompson-effekten)
vid framställning av flytande gaser (Hilsch i Rev. sci. Instr.
febr. 1947; Johnson i Canad. J. Res. sept. 1947). Wll
I)en paradoxala ångbildningen. Vid upphettning av
exempelvis vatten vid vanligt tryck alstras vid ca 95°C
ingen avgående synlig ånga. Om emellertid värmetillförseln
plötsligt avbrytes, uppstår en mer eller mindre kraftig
ångutveckling ovan vätskan. Denna ånga uppstår givetvis
av kondensationen i anslutning till
konvektionsströmmarnas avkylning — men verkar onekligen "paradoxal", då
den just uppträder i anslutning till värmetillförselns
avbrytande. II Hinricsson
Ett nytt kvicksilverångkraftverk är under byggnad för
Public Service Co. i New Hampshire, USA. Det skall
omfatta två 7 500 kW kvicksilverångturbiner för 1 200 r/m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
