Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 22 januari 1949 - Last- och emigrantfartyg för östasienfart, av P Gösta Bölin - Anmälan: AB Svenska Metallverken - Anmälan: M:s Handbok 1948—1949 - Anmälan: Lidköpings Mek. Verkstads AB - Anmälan: Arthur Scrivener Ltd. - Anmälan: Trico — Folberth Ltd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>2
Sjukhytterna placeras helst på vädefdäck, väl avskilda
från alla andra hytter. I nödfall måste hela
sjukavdelningen kunna användas som isolerad epedemiavdelning.
Däckshus på popen eller på pophustak synes vara
lämpliga platser. Hytterna måste vara försedda med tvättställ
och varje avdelning med eget wc. Bekväma trappor och
breda dörrar anordnas samt mottagningsrum, som helst
skall vara försett med två ingångar. Doktorns hytt placeras
lämpligen inte i samband med sjukavdelningen utan
midskepps bland europeernas hytter.
För fartyg, som enbart skola gå i passagerartrafik, böra
luckorna hållas små och lastningsanordningarna utformas
så enkla som möjligt, 3—5 t bommar räcka säkert till i
de flesta fall. Lasten består mest av ris eller av styckegods
med mindre dimensioner.
Eldsläckningsanordningarna äro i stort sett inte
annorlunda än på vanliga fartyg. Den vattentäta underdelningen
bildar ett större antal avdelningar, som alla skola kunna
nås av vattenslangar och med hänsyn härtill är en
transportabel brandpump mycket värdefull. Den kan samtidigt
användas som den extra länspump, som fordras i
säkerhetsbestämmelserna för den vattentäta underdelningen.
Mellandäcksrummen skola vara försedda med
handeld-släckningsapparater utöver de, som vanligtvis fordras.
Ett svårt problem på dessa fartyg är alltid att få
tillräckligt båtsrum för alla de många mellandäckspassagerarna.
Fartygen äro ju mera av lastfartygstyp och sakna långa
överbyggnadsdäck och ha begränsade möjligheter för
uppställning av ett stort antal livbåtar. Följande tabel] visar
ett utdrag ur Honkongreglerna för fartyg av mellanstorlek
i korta internationella resor med passagerare utan
hyttplats. Siffrorna inom parentes visa fordringarna för
vanliga passagerarfartyg i oinskränkt oceanfart.
A B C
[-Registreringslängd-]
{+Registre- ringslängd+} Minsta antal par dävertar Mindre antal par dävertar, som
undantagsvis må medges Minsta
sammanlagda rymd av båtar
fot kbf
230—245 5 (5) 4 (4) 1 640 (4 560)
245—255 G (6) 4 (5) 1 840 (5 100)
255—270 6 (6) 4 (5) 2 030 (5 640)
270—285 7 (7) 4 (5) 2 420 (6 190)
285—300 7 (7) 6 (5) 2 840 (G 930i
300—315 8 (8) 6 (6) 3 300 (7 550)
315—330 8 (8) 6 (6) 3 700 (8 290)
330—350 9 (9) 6 (7) 4 100 (9 000)
350—370 9 (9) 6 (7) 4 400 (9 630)
370—390 10 (10) 6 (7) 4 700 (10 650)
390—410 10 (10) 8 (7) 5 100 (11 700)
Under varje dävertpar skall en båt av klass I anordnas.
Man kan välja antalet dävertpar under A eller B men
måste dock i vilket fall som helst hålla den sammanlagda
livbåtskubiken under C, dvs. 0111 man väljer ett antal
dävertpar under B, bli båtarna större. Många fartyg, särskilt
en del japanska, föra sina livbåtar på en lång brygga.
Denna uppställning är ur alla synpunkter den bästa. 1
den långa bryggan kunna inredning för compradorerna,
den kinesiska besättningen samt kök och mässar för
befälet få plats, medan det långa bryggdäcket bjuder god
plats för båtuppställningen. Fartyg, som mera tillfälligtvis
sysselsättes i kinatraden, ha ofta en del av båtarna på en
normal kort brygga och resten antingen på popen eller
på masthustaken. Den senare uppställningen hindrar
avsevärt vid lastning och lossning. Om inte 80 %’av alla
ombordvarande få plats i båtarna under dävertarna måste
utöver dessa ytterligare båtar av klass 1 eller klass II
medföras men behöva inte stå under dävertar. Om inte heller
dessa räcka till, skola livflottar eller livbälten tiilhanda-
TEKNISK TIDSKRIFT
hållas, så att minst 80 % av alla ombordvarande få en
av dessa räddningsmöjligheter.
I det föregående ha endast de avvikelser från normala
fartyg beskrivits, som anordningarna för emigranter föra
ined sig. üvriga inredningar för befäl, hyttpassagerare och
europeiskt manskap utföras som praxis är för fartyg i
tropikfart.
Det första i en rad fartyg för kinafart, som nu bygges
på svenska varv är som inledningsvis nämnts M/S "Mui
Lee". Detta fartyg är inte enbart avsett som
emigrantfartyg utan skall lätt kunna ändras om till "ventilated
fruit sliip" och har därför en del anordningar, som äro
avsedda för denna senare uppgift. Lastrumsventilationen,
sidoportar, luckor och lastningsanordningar samt
inredning för befäl och manskap och tonnageöppning ha
utformats med hänsyn till fruktfarten. Både compradorerna
och kinesiskt manskap ha därför förlagts i
mellandäcks-rummet. Ett par livbåtar äro uppställda på båtdäcket och
ett par på pophusets tak, medan ett tredje par skulle stå
på bryggdäcket, men detta har senare flyttats ned till taket
på det aktra masthuset.
Om fartyget enbart hade varit konstruerat för kinafart,
hade man kunnat förlägga kinesmanskapet och
compradorerna akter i mellandäcket och i pophuset, och i stället
förlägga passagerare i mellandäcket förut och midskepps
samt kunnat förlänga midskeppsöverbyggnaden akterut för
att få bättre plats för livbåtar på båtdäcket.
Man kunde driva specialiseringen ännu längre genom all
anordna t.ex. en lång back, sammanbyggd med bryggan
och en större pop eller helt överbyggnadsdäck ocli
därmed skaffa plats för ett maximum av passagerare, varvid
man närmade sig en ren passagerarfartygstyp. Det är dock
just kombinationen mellan lastfart som huvudändamål och
passagerarna som extra inkomstkälla, som gör denna
fartygstyp så ändamålsenlig och lönande på denna fart. De
rena passagerarefartygen äro därför mera sällsynta.
AB Svenska Metallverken, Stockholm, har utarbetat en
ny "Profilkatalog" över metallprofiler, för vilkas
tillverkning firman liar färdiga verktyg. Den utomordentligt
överskådliga katalogen är utförd i format A4 med kraftig
ringpärm, och är genom registerblad delad i avdelningar för
C-, E-, I-, L-, T-, U- och Z-profiler, specialprofiler och rör.
Registerbladen, som är av hållbar kartong med
plastöver-dragna nabbar, upplär en illustrerad innehållsförteckning
över de i avdelningen ingående profilslagen; det blir
härigenom lätt att finna en önskad profil. I början av
katalogen ges välbehövliga anvisningar för måttsättning av
profilritningar samt uppgifter om vilka fordringar en profil
bör fylla för att kunna tillverkas enligt viss metod. "SM
oljebrons och självsmörjande bronslager" heter en tekniskt
instruktiv broschyr, som beskriver de självsmörjande
lagrens användning och fördelar; broschyren ger även
talrika exempel på konstruktioner, där dylika lager har
använts.
M:s Handbok 194X—1949 innehåller utom
föreningsunderrättelser anvisningar för bilresor i utlandet,
geografiska underrättelser, råd för större trafiksäkerhet samt en
hel del tekniska arliklar (av G V Nordensvan) jämte
nyttiga tabeller. Handboken avslutas med nautiska
underrättelser och ett engelskt-svenskt facktermslexikon.
Lidköpings Mek. Verkstads AB, Lidköping. "Centerless
Slipmaskiner’’ är en tekniskt instruktiv broschyr om denna
gren av firmans tillverkning; bilderna är många och
utmärkta.
Arthur Scrivener Ltd., Birmingham. Illustrerat prospekt
"Controlled Cycle Centerless Grinding Machines".
Trico — Folberth Ltd., Brentford, Middlesex.
Illustrerad katalog "Trico Motor Car Equipmcnt".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
