Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Beräkning av fuktfördelning och fuktvandring i ytterväggar, av Carl Hugo Johansson och Gunnar Persson - Anmälan: Vägvisare i svensk statistik, av Henry Kirstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>78
TEKNISK TIDSKRIFT
Litteratur
1. Babbit, J D: Waler Vapour through Various Building Materials,
Canad. J. Res. 17 A (1939) s. 15; The Permeability of Building
Materials to Water Vapour, Heat. Pip. Air Condit. 11 (1939) s. 126.
2. Cammerer, J S: Die konstruktiuen Grundlagen des Wärme- und
Kälteschutzes in Wohn- und Industriebau, Berlin 1936; Der Einfluss
der Feuchtigkeit auf den Wärmeschutz von Bau- und Dämmstoffen
nach der internationalen Schriftlum, Wärme- und Kältetechn. il
(1939) s. 126.
3. Mc Dermott, P F: Moisture Migration, Refrig. Eng. 32 (1941)
s. 103.
4. Edenholm, H: Fuktighetsvandring och fuktighetsfördelning i
byggnadsväggar, Medd. Stat. Forskn.-Komm. Lantmannabyggn. 1945
nr 5.
5. Gemmel, Chr. & Tengvik, N: Om kondensation och annan
fuktbildning i byggnader, Stat. Komm. Byggnadsforskning, Rapport nr 1,
1944.
6. Haller, P: Der Austrocknungsvorgang von Baustoffen, Eidgen.
Materialprüf. u. Versuchsanst. Disk. Ber. Nr 139 1942.
7. Hobohm, G: Fuktighet och värmeledningsförmåga hos
byggnadsmaterial, Byggmästaren 23 (1945) s. 76.
8. Johansson, C H: Temperatur och fuktighet i bergskyddsrum
vid olika avfuktningssystem, Tekn. T. 73 (1943) s. 368; Fuktighetens
absorption och vandring i byggnadsmaterial, Tekn. T. 74 (1944)
s. 1205; Fukt i byggnader: orsaker — verkningar — botemedel,
Byggn. Världen 1945 s. 409, 425; Avfuktningssystem för småförråd,
som sakna elström, värme och daglig tillsyn, T. Värme, Vent.,
Sanit. 16 (1945) s. 49; Fuktighetens inverkan pä värmeledningen i
tegel, Byggmästaren 1946 s. 117; Fuktgenomgång och fuktfördelning
i byggnadsmaterial, T. Värme, Vent., Sanit. 19 (1948) h. 5; A
theo-retical investigation of the effect of capillary suction ön
transmission of moisture in hygroscopic materials, KTH Handl. 1948 nr 20.
9. Johansson, C H & Persson, G: Referenskartotek,
sammanställt 19i6 över byggnadsmaterial, speciellt förhållandet till värme
och fuktighet (finns på biblioteken vid KTH och CTH samt hos
Statens Kommitté för Byggnadsforskning); Luftfuktighetens diffusion
genom små öppningar, IVA 1943 s. 160; Fuktabsorptionskurvor för
byggnadsmaterial, Byggmästaren 1946 s. 311.
10. Johansson, C H, Persson, G & Larsson, L: Temperatur och
fukthalt i ett friskluftventilerat bergskyddsrum med innerbyggnad,
T. Värme, Vent., Sanit. 16 (1945) s. 49.
11. Jonell, P: Litteratursammandrag rörande fukt i väggar, CTH
Handl. 1947.
12. Krischer, O: Kapillarbewegung und Dampfdiffusion, Z. VDI 82
(1938).
13. Rowley, F B: A Theory Covering the Transfer of Vapor through
Materials, Heat. Pip. Air Condit. 11 (1939) s. 452.
14. Rowley, F B, Ahlgren, A B & Lund, C E: Condensation
Within Walls, Heat. Pip. Air Condit. 10 (1938) s. 49.
15. Statens Kommitté för Byggnadsforskning: Fuktproblem inom
byggnadstekniken, Stockholm 1945.
16. Suenson, E: Vanddamps Diffusion i Vægge o g Rerkapper,
Ing.-vidensk. Skr. 1946 nr 2.
17. Teesdale, L V: Condensation in Walls and Attics, U.S. Forest
Prod. Lab. okt. 1937.
Vägvisare i svensk statistik, av Erland von Hofsten,
2:a uppl. KF:s Bokförlag, Stockholm 1948. 167 s., 5,25 kr.
Andra upplagan av denna bok har redan någon tid legat
framme på bokhandelsdiskarna. Det är bara att hoppas
att den vid det här laget funnit vägen till skrivborden hos
de statistiker, utredningsmän och andra, som i sitt arbete
på något sätt har användning av den statistik som
publiceras i vårt land. Boken är en praktiskt taget uttömmande
och synnerligen bekvämt uppställd redogörelse över våra
statistiska källor och vad de innehåller. Den har, alltsedan
första upplagan kom ut för fem år sedan, utgjort
standardverket på sitt område och allt talar för att så kommer
förhållandet att bli även i fortsättningen. Den nya
upplagan skiljer sig från sin föregångare endast därigenom att
den förts fram till våren 1947; har nya statistiska
uppgifter sett offentlighetens ljus under de mellanliggande
åren har detta registrerats och i den mån några data ej
längre publiceras har anmärkning gjorts härom.
Man kan skaffa sig en ganska god bild av vad som
åstadkommits inom våra statistiska verk och institutioner under
senaste fyra, fem åren genom att jämföra de båda
upplagorna kapitel för kapitel. Det behövs inte en alltför
detaljerad jämförelse för att speciellt ett förhållande —
ett som man väl får anse glädjande sådant — skall
slå en, nämligen den höga produktionsförmåga som
kännetecknar utredningsinstitutionernas senaste år. I första hand
kan Industriens Utredningsinstitut, Affärsekonomiska
Forskningsinstitutet och Konjunkturinstitutet ta åt sig äran.
Vid en genomgång av några av kapitlen kan följande vara
värt att notera. Under rubriken Industri har den
månadsstatistik, som sammanställs av Industriens
Utredningsinstitut och som bl.a. innehåller en del data över orderstock
och lager inom vissa branscher, ej kommit med. Detta
förklaras av att förf:s framställning ej sträcker sig längre
än till våren 1947 och alltså ej täcker de senaste ett och
ett halvt åren. I den nämnda sammanställningen från
Industriens Utredningsinstitut redovisas även
produktions-uppgifter för ett antal industrier, baserade på material
insamlat av Statens Industrikommission och tidigare ej
publicerat. Ej heller Elkraftutredningens betänkanden har
hunnit få plats under industristatistiken. De
kostnadsuppgifter som Kommerskollegium insamlar sedan några år
tillbaka från industriföretagen och avsedda för
årspublika-tionen "Industri", har ännu inte offentliggjorts (enligt
uppgift skall en del preliminära kostnadsdata publiceras
i något av de närmaste numren av Kommersiella
Meddelanden) .
En jämförelse av de båda upplagornas statistik,
sammanförd under rubriken Handel, visar bl.a. på tillkomsten av
TS-boken med dess uppgifter över dagstidningarnas
upplagestorlekar, spridningsområden m.m. Vidare har
Atffärs-ekonomiska Forskningsinstitutet utvidgat sin
omsättningsstatistik att även omfatta färgdetaljhandeln, medan
omsättningsstatistiken för kolonialvarugrosshandeln nedlagts
(detta senare har dock ej anmärkts i boken). Ett
förhållande, som är värt att notera är att efter krigsårens
mörkläggning den månatliga publikationen "Sveriges
in-och utförsel av vissa varor" nu åter utkommer. Tyvärr
är det en del offentliga utredningar, som kommit litet i
skymundan eller ej alls registrerats under kapitlet Handel,
därför att de publicerats antingen i år eller under senare
hälften av 1947. Den allra viktigaste av dessa är den
inventering av handelsföretagen, som företogs 1946 av
han-delsutbildningssakkunniga och som helt enkelt är en ny
företagsräkning av distributionssidan (vår totala
företagsräkning är ju som bekant snart tjugo år gammal. Under
senaste året har ju också avlåtits betänkanden från de av
staten tillsatta sakkunniga, som satts att utreda handeln
med olja och med möbler. Vidare utgavs 1947 den
huvudsakligen av medarbetare från Grosshandelns
Utredningsinstitut utförda "Svensk Grosshandel" (Tekn. T. 1948
s. 311), ett verk som innehåller synnerligen rikhaltiga och
värdefulla statistiska data.
I kommunikationsstatistiken finner man att efter
väg-väsendets förstatligande årspublikationen "Allmänna
väg-och vattenbyggnader" ej längre utkommer. Vidare kan det
vara av intresse att veta att Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen satt i gång med trafikräkningar, vilka
regelbundet utföras 7—8 gånger per år. Ett statligt
kommittébetänkande över trafikväsendet, som publicerades för ej
så länge sedan, har helt förklarligt ej kunnat inrymmas i
redogörelsen. Den första totala bostadsräkningen, som
gjorts i Sverige, ägde rum 1945. Socialstyrelsen, som har
hand om undersökningen, har hittills publicerat vissa
partiella data. Under rubriken Aktiebolag etc. upptas såväl
"Svenska aktiebolag" som "Aktieägarnas uppslagsbok".
Dessa båda kalendrar har som bekant från och med i år
sammanslagits till en under den gemensamma titeln
"Svenska aktiebolag". Bland den på senare år tillkomna
statistiken över Priser, levnadskostnader och konsumtion
fäster man sig särskilt vid de specialundersökningar, som
socialstyrelsen företagit av konsumtionen och
inköpsvanorna. I en av dessa undersökningar har förekomsten
av avbetalningsköp blivit föremål för särskild behandling.
Förf. har i slutet av sin bok gjort upp en
publikationsförteckning. Det kan ha sitt speciella intresse att studera
denna. Där redovisas bl.a. de årspublikationer, som ingår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
