Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 29 januari 1949 - Anmälan: Vägvisare i svensk statistik, av Henry Kirstein - Anmälan: Kontorsorganisation, av Th. Malmer - Anmälan: Råd och anvisningar för uppfinnare, av Rd - Anmälan: Education and Training for Engineers in Great Britain, av Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 januari 1949
fil
i serien "Sveriges officiella statistik", och för var och en
av skrifterna lämnas uppgifter för senast utkomna årgång,
dels vilket år den avser, dels när den utkom. Man
erhåller här en klar uppfattning om den tidsperiod, som
förflyter från materialinsamlingens början till publiceringen
av vår statliga statistik. Av de fyrtio publikationer, soin
finns upptagna, har elva utkommit inom ett år, tjugoen
mellan ett och två år samt åtta mer än två år efter det år
uppgifterna avser. Det är ingen kritik mot det
statistikarbete, som åvilar de ofta hårt pressade statliga verken,
om man från nämnda siffror konstaterar att den officiella
statistiken ibland hinner bli litet inaktuell.
Henry Kirstein
Kontorsorganisation, av C Bertil Nyströmer.
Affärsekonomi, Stockholm 1948. 507 s., 269 fig. 24,50 kr.
Litteraturen om kontorsorganisation är numera
synnerligen riklig, framförallt den amerikanska. Av svenska
författare har emellertid hittills endast utkommit några
småskrifter samt tidskriftsartiklar och uppsatser i
standardverk. I vad mån utlandets erfarenheter är tillämpliga på
svenska förhållanden har följaktligen inte diskuterats i
den utsträckning som vore önskvärd. Förf. har här i sin
bok samlat ett omfattande kunskapsmaterial både ur sin
egen rika erfarenhet och ur befintlig litteratur till en
handbok, som kan bidra till att föra ut intresset för rationell
kontorsorganisation i vidare kretsar i svenska företag.
Med den utformning boken fått har den kanske sitt största
värde för studerande och för dem som i sin verksamhet
inte haft särskild anledning följa med vad som
publice-rals. För fackmän torde den ha intresse framförallt i sin
egenskap av utförlig sammanställning av metoder och
hjälpmedel på det kontorsorganisatoriska området.
En historik över kontorsarbetet genom tiderna inleder.
Den har många intressanta upplysningar men förefaller
ibland väl pressad i strävan att finna föregångare till
våra dagars kontor. Av särskilt intresse är emellertid
skildringen av utvecklingen under de senaste hundra åren,
som övergår i en översikt över olika kontorsformer i våra
dagar. Parallellt härmed lämnar förf. en redogörelse för
de nuvarande tjänstemanna- och
arbetsgivarorganisationernas struktur och arbetsformer. Ett särskilt kapitel
ägnas Personalorganisation. Här har i översiktlig form
samlats det mesta av vad en personalchef i dessa dagar
bör ha i minne både med hänsyn till formella
anställningsfrågor, sättet att rätt infoga de anställda i
organisationen och deras arbetsglädje och trivsel. Under rubriken
Arbetets organisation presenteras olika organisationsformer
med tonvikt på linje-stabsorganisationen. Diskussionen
kring centraliseringens för- och nackdelar kunde med
tanke på förekommande överdrifter varit mera kritisk.
Av värde är att betydelsen av anpassning till
arbetsmängdens variationer starkt framhålles. Framställningen om
blankettorganisation bör kunna ge goda impulser. (Det
bör kanske påpekas att SIS-formatens sidförhållande
1 : v’ 2 ej är detsamma som gyllene snittet!) Förf. avslutar
bokens huvudkapitel med korta, slående maximer. De
verka ibland litet pretentiösa, men jag vill livligt
instämma i den som avslutar kapitlet Arbetets organisation:
"Arbetets organisation får icke bliva självändamål. Den
måste göras enkel, smidigt kunna anpassas efter växlande
förhållanden och lämna rum för personliga initiativ."
Planering och inredning av kontorslokaler är kanske den
sida av ämnet som blivit bäst behandlad i i boken. Medan
övriga avsnitt huvudsakligen påminner läsaren om
företeelser som bör beaktas i organisationsarbetet ger detta
kapitel värdefulla anvisningar för det praktiska arbetet.
Samma gäller i viss mån också redogörelsen för olika
kontorstekniska hjälpmedel. Den utgör visserligen
väsentligen en synnerligen uttömmande inventering av
marknadens olika maskiner och andra hjälpmedel för
kontorsändamål men iir kompletterad med uppgifter om
prestationsdata och med anvisningar av stort praktiskt värde.
Kontorsarbetets rationalisering har beskrivits utförligt och
intressant. De undersökningsmetoder, som rekommenderas,
är emellertid enligt min uppfattning väl vidlyftiga för de
flesta fall. Förteckningar över inventarier,
personalförteckningar etc. torde i praktiken snarare bidra till att skymma
sikten än att främja förenklingsarbetet. Samma gäller i
många fall arbetsredogörelser. Butinschemata med
invecklad symbolik tar för sin framställning gärna så mycket
kraft i anspråk att föga blir över för positiva
förenklingsåtgärder. Därmed dock icke sagt alt dessa metoder inte
har sitt givna värde i många fall — de borde möjligen
framlagts med vissa förbehåll.
I en bilaga presenteras det system för klassificering av
kontorsarbete, som utarbetats av den engelska Office
Management Association. Det är av stort intresse, men
det bör understrykas, att graderingen ansluter sig till
engelsk lönepraxis, som skiljer sig rätt avsevärt från
svensk. Den litteraturförteckning, som avslutar boken, är
intressant — men alldeles för vidlyftig. Den ger inte någon
ledning för den läsare, som vill söka sig vidare. Den
litteratur det här är fråga om är inte så omstridd att man inte
kan plocka ut ett mycket begränsat urval som anvisning
för vidare studier.
Må det tillålas mig alt göra en invändning mot förf:s
uppgifter om besparingar i så och så många procent, avsedda
alt bestyrka värdet av metoder eller hjälpmedel. Sådana
uppgifter saknar värde om man inte samtidigt får reda på
under vilka betingelser resultatet uppnåtts. Graden av
besparing genom en maskin står t.ex. i relation till maskinens
utnyttningsgrad och inom kontorsarbete är denna ofta
mycket låg. Att exempelvis elitstilen på skrivmaskinen kräver
20 % mindre utrymme än picastilen är rikligt, men
motsvarande besparing av skrivpapper, karbonpapper och
arkivutrymme blir en realitet först när en sida är fullskriven
— och hur ofta sker det inom ordinärt kontorsarbete?
Det systematiska förenklingsarbetet har mycket stor
betydelse för ekonomin i kontorsarbetet — men det
förtjänar knappast beteckningen "vetenskapligt".
Oavsett de kritiska anmärkningar som gjorts måste
emellertid Nyströmers bok betecknas som en värdefull
vägledning för dem som ägnar sig åt eller avse att ägna sig
åt att förenkla, effektivisera och förbilliga kontorsarbetet
inom svenska företag. Th. Malmer
ltåd och anvisningar för uppfinnare, 2:a uppl., av C A
Hult. Industritidningen Norden, Stockholm 1948. 27 s. 3 kr.
I denna broschyr redogöres kortfattat för patentskydd
och mönsterskydd samt för några synpunkter på frågan
om en uppfinnings exploatering. I samband härmed
diskuteras kontaktfrågor. En redogörelse lämnas för
Svenska Uppfinnarkontorets verksamhet. Avsikten med
broschyren är givetvis ej att lära någon själv sköta
patentärenden. Däremot får man veta, till vem man kan vända
sig för att få råd och hjälp i patentfrågor. Broschyrens
värde ligger icke minst i, att den är kort och
koncentrerad. En uppfinnare eller industriman får veta så
mycket att han kan diskutera patent med specialister utan att
ideligen behöva besvära dessa med frågor om faktiska
förhållanden, som är självklara för fackmannen. Kd
Education and Training for Engineers in Great
Britain, av D B Hoseasom. CTH Handl. nr 75. Gumperts,
Göteborg 1948. 12 s. 1 kr.
Förf., som 1947 höll den nu utgivna föreläsningen dels
vid KTH, dels hos avd. Teknisk Undervisning, är Director
hos Institution of Electrical Engineers. Han behandlar
utbildningen av lärlingar till specialarbetare,
verkmästar-och ritarpersonal och även "professional engineers", vilket
allt som bekant täckes av det engelska begreppet "engineer",
och de planer för bl.a. obligatorisk lärlingsutbildning, som
nu skall realiseras. Högskoleutbildningen av ingenjörer,
vilken ju i stort sett är ansluten till universiteten, beröres
knappast; en allmän översikt av aktuella problem inom
den tekniska undervisningen i Storbritannien gavs i
Tekn T. 1947 s. 446. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
