Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 5 februari 1949 - Arbetsförenkling och dess utveckling i Amerika, av David B Porter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1949
81
Arbetsförenkling
och dess utveckling i Amerika
Professor David B Porler, New York
Arbetsförenkling är ett organiserat tillämpande
av sunt förnuft för att eliminera slöseri med tid,
energi och material. Den ger till resultat en ur
kvalitativ synpunkt bättre produkt till lägre
kostnad, och den gör arbetet mera angenämnt,
säkrare och lättare att utföra.
Med det organiserade tillämpandet av sunt
förnuft menas ett systematiserat inriktande av
folks tänkande mot förbättrande av deras eget
arbete eller arbeten, över vilka de ha ledningen.
Detta inriktande av människornas tänkande
sker bäst genom övning i rörelsestudiernas
principer och i konsten att tillämpa dessa principer
så, att de accepteras av den verkställande
personalen. Häri ligger skillnaden mellan
arbetsförenkling och rörelsestudier. De senare bestå av
en analysteknik med tillhjälp av processchemor
och principerna för rörelseekonomi, medan den
förra placerar denna teknik och dessa principer
som verktyg i händerna på människorna så att
dessa kunna utforma sina egna förbättringar.
Den teknik, som makarna Gilbreth utvecklade
för rörelsestudierna, har av två skäl icke vunnit
allmänt gillande och tillämpande längst ned i
företagets organisation. Det är fysiskt omöjligt
för en enskild eller en grupp av experter att
inom skälig tidsrymd studera de hundratals
arbeten, som förekomma i ett medelstort företag
och även om de skulle kunna göra detta, skulle
deras förslag till förbättrade metoder icke alltid
accepteras av arbetsledningen och arbetarna på
grund av det mänskliga problemet. Det ligger i
människans natur att motsätta sig nya idéer och
känna sig sårad av kritik. Den amerikanska
rationaliseringsexperten och ledaren av de
berömda Lake Placid kurserna Allan Mogensen blev
övertygad om att arbetsledarens samverkan icke
skulle kunna erhållas, om denne tvärt förelades
en förbättrad metod, som utarbetats av någon
expert. Man borde i stället lära honom
analystekniken, så att han kunde använda den, då han
skulle sätta igång med nya arbeten eller då han
skulle föreslå metodförbättringar för gamla ar-
* Bearbetning av föredrag i Svenska Teknologföreningen den 18
mars 1918.
658.542(73)
beten. Genom att använda en enkel
analysmetodik och sin kännedom om arbetet kan han få
fatt på orsakerna till prestationsförluster och
olämpliga rörelser. Utan arbetsledarens
helhjärtade samverkan kan ingen metodförbättring
lyckas.
På sommaren 1937 påbörjade Mogensen vid
Lake Placid den första av de
arbetsförenklings-konferenser, vilka sedan blevo en årlig företeelse.
Syftemålet med dessa är att öva ledande män
från industrien i analystekniken och i konsten
att leda arbetsförenklingsprogrammet i deras
egna företag; sex veckor anslås härför. Under de
senaste elva åren har mer än 150 bolag
representerande åtskilliga hundratals både stora och
små företag sänt män till dessa konferenser, och
några ha t.o.m. fortsatt därmed ett flertal år.
Även om huvudparten av dessa bolag ha kommit
från tillverkningsindustrien, ha dock några
banker och på sista tiden åtskilliga av de största
varuhusen deltagit.
Under kriget var Mogensen konsulterande i
krigsministeriet. Han skaffade sig en grupp
övningsledare, som hade deltagit i tidigare
arbets-förenklingskonferenser, och sände dessa till
krigsskådeplatserna vid Stilla Havet, i Afrika
och Europa för att leda övningsprogrammen vid
Army Service Forces. Förutom dessa
övningsprogram förekom många speciella tillämpningar
av rörelsestudietekniken genom experter vid
både armén och marinen. Studier utfördes rörande
sättet att hantera kanoner och gevär, sköta
flygmaskiner efter återvändandet till
hangarfartygen m.m. Det är icke möjligt att göra noggrann
beräkning av de resultat, som arbetsförenklingen
medfört för krigsansträngningen. Det torde vara
nog sagt, att de varit betydande. En stor
flygproducent sparade 4 miljoner arbetstimmar
årligen som ett resultat av ett
arbetsförenklings-program, i vilket 6 000 arbetsledare erhöllo
instruktion inom den häpnadsväckande korta
tiden av tre månader. En amerikansk
varuhusekonom Paul Barknieier framlade vid en kongress i
Los Angeles i juni 1947 en rapport, där han säger
följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
