Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 5 februari 1949 - Seriekondensator i det svenska 200 kV nätet, av G Jancke och K F Åkerström - Automatisk oljerening vid transformatorer, av Carl E Söderbaum - kWh-mätare utan bärlager, av Je - Förenklad mätaravläsning, av sah - Felsökning på kraftledningar, av Je - Registrering av felströmmar, av Je - Plastmagneter, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>94
TEKNISK TIDSKRIFT
i gnistgapet och sedan åter frånslår den efter viss tid, om
strömmen genom brytaren då ej överstiger normal
belastningsström på ledningen. Automatiken matas av en
trefasig sats strömtransformatorer insatta så, att de för
strömmen i brytare och gnistgap. För att risken för
tandning av gnistgapet vid vandringsvågor i ledningen skall
minskas, placeras det i ställverket utanför
kondensatorbatteri och förses dessutom med en skyddskondensator.
Kondensatorbatteri! kommer ej att stå under kontinuerlig
övervakning, utan skötseln kommer att ombesörjas av
personalen i Alfta kraftstation på 5 km avstånd. Signaler
för fel och brytarfunktioner överförs dit. Vid batterit
uppföres en mindre byggnad med plats för manöverutrustning
jämte reläskydd och instrument. Stationen kommer
samtidigt att utgöra mellanstation för högfrekvensöverföringen
på ledningen Stadsforsen—Hallsberg, vilket gör att den
kompletteras med en del utrustning därför.
Automatisk oljerening vid transformatorer. Nuvarande
praxis vid skötsel av transformatorernas olja är, att man
ser till, att oljan är av prima kvalitet och i gott tillstånd,
när den påfylles. Sedan får den stå och försämras, allt
eftersom transformatorn åldras. Därvid ökas fukthalten
och syrahalten samtidigt som siam avsättes på lindningar
och kärl. Under transformatorns drifttid görs periodiska
undersökningar av oljan, och när en viss försämring
inträffat, bestämmer man sig för rening av oljan, varvid
den vakuumbehandlas och filtreras på ett eller annat sätt.
Amerikanarna har nu kommit fram med automatiskt
arbetande oljerenare, som har till uppgift att ständigt hålla
oljan i god kondition. Dessa renare består av cylindriska
behållare av ca 1 m höjd och 0,25 m diameter, vilka är
fyllda med kristaller av ett renande material, vilket än så
länge hemlighålles. En till fyra sådana behållare anbringas
utanpå transformatorn och anslutes med rör till botten och
toppen på transformatorn, så att man iar oljecirkulation
genom termosifonverkan genom renaren. Gynnsamma
resultat från en fyraårig försöksperiod föreligger
(Westinghouse Eng. sept. 1948). Carl E Söderbaum
kWh-mätare utan bärlager. Enfas kWh-mälaren av
in-duktionstyp har funnits i ca 50 år, och konstruktionen har
nått en hög grad av fulländning. Nu har General Electric
gjort några radikala förändringar, som torde medföra
minskade krav på översyn och justering av mätaren i drift.
Den främsta nyheten är att bärlagret slopats och ersatts
av en magnetisk upphängning. Därför användes två
koncentriska magneter av eunico, ett material med hög
koercitivkraft. Den yttre är fäst i mätarstommen, medan den
inre är förbunden med rotoraxeln. Bromsningen
ombesörjes av två C-formade magneter av alnico V, vilka placerats
så, att radialtrycken upphäva varandra. Endast det av
driv-magneten orsakade radialtrycket behöver därför upptas av
styrlagren. Dessa består av styrpinnar av rostfritt stål,
fästade i mätarstommen samt lager med grafitbussningar
i rotoraxeln. Lagringen och magneternas placering framgår
av fig. 1 och 2. För isolationen i ström- och spänningsspolen
användes nya syntetiska material. Mätaren har
långtids-provats med gott resultat, den kräver ingen smörjning och
Radialtryck Från drivmaqnettn
Radialtryck från
bromsmogneten
Fig. 1. Schematisk bild av
magnetiska
upphängningen och ena styrlagret.
Fig. 2.
Radialtryck på
styrlager vid
General
Electrics nya
mätare (t.v.)
resp.
konventionell
mätare (t.h.).
sannolikt mycket liten justering, varför den väntas ge
minskade kostnader för översyn (Electr. Engng juli 1948). Je
Förenklad mätaravläsning. Ett amerikanskt kraftbolag
har sedan tre år tillbaka avläst elmätarna hos sina 284 000
abonnenter i multiplar av 10 kWh, med fakturering på
samma grund, och uppnått en beräknad besparing av över
3 000 arbetstimmar per år.
Om denna metods fördelar mera allmänt blir erkända,
kan elmätarna naturligtvis göras billigare genom att ett
sifferhjul bortfaller. Utvecklas metoden därutöver,
kommer man till slut givetvis fram till, att mätaren helt kan
slopas, vilket åtminstone i fråga om gasmätare (Tekn. T.
1948 s. 56) har visat sig vara ekonomiskt berättigat (Electr.
World 20 nov. 1948). sah
Felsökning pä kraftledningar. Värdet av en god
utrustning för felsökning ökas när ledningslängden växer och
ledningarna dras genom ödemark. Genom samarbete
mellan kraft- och teletekniker har man nu närmat sig den
idealiska lösningen. Man önskar lokalisering av ett fel till
närmaste stolpe och detta redan under själva felförloppet,
så att man lar med övergående fel, som kan ha skadat
isolatorer. Därför använder man de vågor, som utsändes
från ljusbågen i felstället. Vid en metod låter man en
sådan våg starta en katodoscillograf i linjeänden. Vågen
reflekteras i stationen, på nytt i felstället och återkommer
sedan till stationen. Vågorna ge utslag på oscillografröret,
vilket fotograferas. Avståndet mellan två utslag är
proportionellt mot felavståndet. Den andra metoden, som ger
säkrare och enklare avläsning, använder vågorna till
stationerna i båda ledningsändarna. I den station, som ligger
närmast felstället, startas ett tidorgan av inkommande våg.
I den andra stationen utsändes en impuls från en
ultra-kortvågssändare, när vågen från felstället kommer dit.
Impulsen stoppar tidorganet i station 1. Den registrerade
tiden utgör ett mått på avståndet från station 2 till
felstället (Electr. Engng nov. 1948). Je
Registrering av felströnimar. I Grand Coulee har man
sedan två år använt en ny utrustning för registrering av
ström vid fel på 220 kV nätet. Den innehåller två enheter.
Den viktigaste utgör en rörvoltmeter matad från en
speciell strömtransformator. Utgångseffekten bestämmes av
laddningen på en kondensator, vilken kan göras
proportionell mot felströmmen. Den andra är ett vanligt
skrivande instrument. Tillförlitlig registrering av maximiströmmen
vid fel erhålles, trots att varaktigheten normalt är endast
ett fåtal perioder (Electr. World juli 1948). Je
Plastmagneter. Molekylarforskningen har visat att
permanent magnetism kan bibringas även andra material än
metaller. Man kan skapa permanenta magneter, elektreter,
genom att låta ett kraftigt elektriskt fält påverka
atomernas orientering i vissa typer av dielektrika. Viktigt är att
dessa har flytande form och får stelna under behandlingen.
Särskilt lämpar sig plast för ändamålet, då den kan
erhållas till låg kostnad, lätt sammansättas med andra
material, utföras transparent eller i olika färger m.m. Man
tänker sig användning av dessa plastmagneter för mikrofoner
och högtalare, optiska och fotografiska instrument m.m.
(Electr. Engng okt. 1948). Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
