Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 5 mars 1949 - Lysämnen, av Gunnar Günther - Prognos för energibehovet i USA, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 mars 1949
175
tering med UV-ljus och kortvågigt synligt ljus
än med elektroner. Genom att framställa
skärmar med dubbelskikt, så att elektronerna först
bombardera och excitera en blåfluorescens hos
t.ex. ett skikt silveraktiverad zinksulfid, som
i sin tur framkallar en gulgrön fosforescens
hos ett bakomliggande och skyddat skikt av
den kopparaktiverade zinkkadmiuinsulfiden, har
man nått goda resultat. Intensitetsförhållandet
fluorescens till fosforescens kan dessutom
modifieras genom att man framför ögat inskjuter
filter, som absorbera blått men släppa igenom
grön-gult ljus. För visuellt bruk användas grönlysande
kristallfosforer, vid fotografisk registrering
blå-lysande. För televisionsskärmar, som skola
lumi-nescera i vitt, kan man blanda blå-, grön- och
rödlysande ämnen. På senare tid har man även
utexperimenterat direkt vitlysande
kristallfosforer för elektronstrålar.
Militärtekniska ändamål
Den fördjupade kunskapen om lysämnenas
egenskaper har snabbt omsatts till tekniska
till-lämpningar. Särskilt under senaste kriget har
detta skett i många olika sammanhang. Nära till
hands var att utnyttja de fluorescerande och bra
fosforescerande sulfiderna i mörkläggningstider.
Manövreringsinstrumentens visare och
graderingar i maskincentraler, flygplan osv. förses
med dessa lysfärger, som bestrålas med UV-ljus.
Vid strömavbrott kunna de fosforescera en tid
och så göra tjänst. På grund av lysfärgernas
relativa prisbillighet kunna hela väggytor bemålas
med dem, och emedan sulfiderna även exciteras
av kortvågigt synligt ljus, kan man på så sätt vid
strömavbrott erhålla en viss nödbelysning.
Hänvisningsskyltar, varnings- och
igenkänningstecken med lämpliga lysfärger uppmärksammas
effektivt. Även under normala förhållande torde
lysfärgerna i dylika fall få ökad användning.
Fluorescensskärmar, känsliga för elektroner,
användas till radar (Tekn. T. 1947 s. 733) och
mörkersiktet (Tekn. T. 1947 s. 576). Lysämnen
utnyttjas också för att spåra upp infrarödkällor.
Vissa med samarium och europium
dubbelakti-verade sulfider och sfelenider av strontium
kännetecknas av förmågan att vid normal
temperatur äga och bevara en stor ljussumma, som de
tömma vid infrarödbestrålning. En skärm med
dessa fosforer, som träffas av infrarött ljus,
stimuleras till synlig fosforescens och lokaliserar
infrarödkällan. Det infraröda ljuset exciterar
härvid ej till synligt ljus, vilket skulle strida
mot Stokes lag, utan det frigör endast tidigare
upplagrad ljusenergi, som bundits vid
bestrålning med kortvågigare ljus.
Ett annat instrument, som användes vid
spaningskontroll av himmelsområdet omkring solen,
grundar sig på efterlysningens olika
avkling-ningshastighet vid olika exciteringsintensiteter
hos vissa lysämnen. Genom att med en
sektoranordning intermittent (ca 90 gånger per sekund)
låta bilden av himmelsavsnittet falla på en
lys-skärm av silveraktiverad zinkkadmiumsulfid
och under avskärmningsperioderna i vissa
ögonblick iaktta den försvagade efterlysningsbilden,
får man en kontrastutjämnad bildåtergivning.
Den ljusstarka solbilden försvagas hastigare än
bilden av omgivande skyn. Skulle man i stället
med filter söka dämpa ned solbilden tillräckligt,
kunde man ej iaktta ljussvagare objekt i dess
närhet.
Som synes ha kristallfosforerna visat sig
nyttiga i fred och krig. Man torde utan överdrift
kunna förutsäga, att de skola få en än mera
omfattande användning inom skilda områden,
varvid de delvis även komma att framställas enligt
helt nya metoder, t.ex. genom reaktioner under
mycket höga tryck eller under utnyttjande av de
nya kemiska föreningar den moderna
atomforskningen framskapar.
litteratur
1. Rupp: Die Leuchtmassen und ihre Verwendung, Berlin 1937.
2. Fritz: Leuchtfarben, Berlin 1940.
3. Seitz: Modern theory o i so lids, New York 1940.
4. Riehl: P hy sik und teclinische Anwendung der Lumineszens,
Berlin 1941.
5. Birus: Kristallphosphore, Ergebn. exakt. Naturwissensch. bd 20
s. 183, Berlin 1942.
6. de Mr.nt: Fluorochemistry, New York 1945.
7. Forsythe & Adams: Fluorescenl and other gaseoas discharge
lamps, New York 1948.
8. Kroger: Some aspects o/ the luminescence of solids, New York
1948.
9. Fonda & Seitz: Solid luminescent materials, New York 1948.
Prognos för energibehovet i TJSA. Vid krigsslutet 1945
väntade man sig i USA liksom på andra håll minskning
av elkonsumtionen och inriktade sig på att upparbeta nya
konsumtionsobjekt. Man överraskades dock av en kraftig
belastningstillväxt, vilken medförde svårigheter för
elförsörjningen, och man fick i stället koncentrera sig på
utbyggnad på produktionssidan. Det blev samtidigt modernt
att göra upp långtidsprognoser för utvecklingen.
Befolkningsfrågan utgör en betydelsefull faktor. Efter den
våldsamma befolkningsökningen under 1800-talet har man
nu kommit in i mera normala förhållanden och räknar
med en tillväxt om ca 10 % per årtionde för den
närmaste framtiden. Enstaka landsdelar visar dock avsevärt
snabbare tillväxt, speciellt Kalifornien och Texas. I
industrin ökas ej endast arbetarantalet utan även effektbehovet
per arbetare. Nu används 5,4 kW per arbetare, vilket
beräknas öka till 7,5 kW 1960. Genomsnittsförbrukningen
av elenergi per hushåll utgör nu 1 440 kWh/år, men detta
genomsnitt ligger under hälften av det för vissa
landsdelar. Man räknar därför med att hushållsförbrukningen
kommer att fortsätta sin snabba tillväxt. Framför allt tror
man att värmepumpen skall kunna utvecklas till en billig
massartikel, och att den då kommer att ge en mycket
kraftig ökning av elförbrukningen. Inom lantbruket finnes
plats för stor belastningsökning.
Den installerade generatoreffekten utgör nu 52 000 MW,
varav ca 30 % i vattenkraftstationer. År 1960 anses man
behöva 100 000 MW, varför man med oförändrad relation
mellan vattenkraft och värmekraft behöver bygga nya
stationer för 15 000 resp. 33 000 MW under de närmaste 12
åren. USA:s vattenkraft beräknas vara helt utnyttjad om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
