Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 12 mars 1949 - Grundämnenas periodiska system, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 mars 1949
183
I Mendelejevs första tabell, som är vertikal, står
blott ett element i varje ruta, i hans andra, som
är horisontell, står de korta periodernas element
ensamma i sina rutor, under det de långa
periodernas delvis står två och två i samma rutor.
Dessa perioder kan därför sägas vara dubbelvikta.
Den förra tabelltypen har kallats lång och den
senare kort. Den största svagheten hos den korta,
horisontella tabell, som man fortfarande oftast
möter i litteraturen, är, att alla de sällsynta
jordartsmetallerna ställts i en ruta.
Werner ansåg detta placeringssätt vara en
nödfallsutväg, och föreslog därför år 1905 en lång,
horisontell tabell, i vilken de långa perioderna
var uträtade och den sällsynta jordartsserien fullt
utvecklad. Utmärkande för denna tabell är, att
dess bredd är lika med den största periodens
längd. Härigenom uppstår emellertid många
luckor i de kortare perioderna. Senare har flera
modifikationer av Werners tabell föreslagits. I dessa
har visserligen antalet luckor minskats, men i
stället har man varit tvungen att frångå Werners
huvudprincip, att blott ett element skall stå i
varje ruta. Förekomsten av kvarstående luckor
i dessa tabeller och nödvändigheten att uppställa
deltabeller för de sällsynta jordartsmetallerna
gör, att den periodiska lagen ej framträder
enkelt och klart. En förklaring av en sådan tabell
blir mycket invecklad.
En ny lång, vertikal tabell föreslogs först av
Bagley och förbättrades av Thomsen. Detta
schema, som använts av Bohr i något förändrad form,
återges i fig. 1, som dock avviker från den
vanliga Thomsen-Bohr-tabellen däri, att Th, Pa, U
och transuranerna inplacerats på sina rätta
platser. Tabellen saknar luckor och är alltså fullt
tillfredsställande i detta hänseende- Analoga
element står huvudsakligen i vågräta rader, och
1 H -■
2 He - -
3 Li - - - 11 Na -
4 Be - - 12 Mg -
5 B - - 13 Al -
6 C - -14 Si -
7 N – - 15 P -
8 O - - 16S -
- 9 F - - - 17 Cl -
- 10 Ne - - 18 A -
—19 K
-i—20 Ca -
21 Sc -
22 Ti -
23 V -
24 Cr -
25 Mn-
26 Fe -
27 Co -
28 Ni -
29 Cu -
30 Zn -
31 Ga -
32 Ge -
33 As -
34 Se -
35 Br -
36 Kr -
- - 37 Rb
- - 38 Sr
- - 39 Y
- - 40 Zr
–41 Nb
- - 42 Mo
- - 43 Tc
- -44 Ru
- - 45 Rh ■
- - 46 Pd
–47 Ag
- - 48 Cd
- - 49 In
–50 Sn
–51 Sb
- - 52 Te
- -53 J
- - 54 Xe
55 Cs
–56 Ba
57 La
58 Ce
59 Pr
60 Nd
61 Pm
62 Sm
63 Eu
64 Gd
65 Tb
66 Dy -
67 Ho •
68 Er
– 69 Tm
70 Yb -
- - 71 Lu
–72 Hf
–-73 Ta ■
- - 74 W
–-75 Re
–76 Os -
- - 77 Ir
- - 78 Pt -
- - 79 Au
- - 80 Hg
–-81 TI -
- - 82 Pb -
- - 83 Bi
–-84 Po
–-85 At -
- - 86 Rn -
- 87 Fa
- - 88 Ra
- 89 Ac
- - 90 Th
- - 91 Pa
- - 92 U
- 53 Np
- - 94 Pu
- 95 Am
- 96 Cm
Fig. 1. Periodiska systemet enligt Thomsen—Bohr.
tabellens enda fel förefaller att vara, att detta
icke gäller för alkali- och de alkaliska
jordarts-metallerna.
I alla hittills nämnda förslag börjar eller slutar
perioderna med ädelgaser, och dessa element
bestämmer alltså periodindelningen. Zimens13 har fö-
Huvudgrupper Bigrupper
111 IV V VI VII 0 I II III IV v VI VII VIII I II
H He Li Be
1 2 3 4
B C N O F Ne Na Mg
5 6 7 8 9 10 11 12
Al Si P S Cl A K Ca Sc Ti v Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn
13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
Ga Ge As Se Br Kr Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd
31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48
In Sn Sb Te J Xe Cs Ba La ^ k Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg
49 50 51 52 53 54 55 56 57 , i72 73 74 75 76 77 78 79 80
TI Pb Bi Po At Rn Fa Ra Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Aktinidserien
81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 (90—96)
Lantanidserien 1 Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er ’ Tm Yb Lu
(58- -71) r 68 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 1 69 | 70 71
Fig. 2. Periodiska systemet enligt Zimens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
