Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 12 mars 1949 - De holländska statsgruvorna, av W Quarles - Kolgrävmaskiner, av sah - Frysschaktning, av sah - Kalisaltutvinning ur österrikiska avfallslutar, av E R—s - Kungörelser: Svensk Författningssamling, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 fi
TEKNISK TIDSKRIFT
De holländska statsgruvorna. Den holländska
stenkolsbrytningen som modern storindustri är av mycket ungt
datum och startades först i början av detta århundrade.
För 60 % av den holländska stenkolsbrytningen svarar
Statsgruvorna, vilka grundades 1902 av den holländska
regeringen genom sammanslagning till ett statligt bolag av
utlandskontrollerade företag i provinsen Limburg.
De tolv kolgruvorna i södra Limburg har en sammanlagd
årsproduktion av omkring 12 Mt, dvs. 1 % av
världsproduktionen. Ehuru fyndigheterna anses kunna räcka blott
för 100 år och stenkolslagren, med en tjocklek på endast
3,6 m, såväl kvalitativt som kvantitativt är underlägsna
bl.a. Ruhrområdets, uppväges detta av att sorterna varierar.
Av d o fyra gruvorna, Wilhelmina, Emma, Hendrik och
Maurits, producerar den förstnämnda antracit, medan de
övriga är gruvor hållande kokskol, kombinerade med
omfattande koksningsanläggningar för framställning av
metallurgisk koks. Då koksen är av utmärkt kvalitet har det
andra koksverket (som blev färdigt 1929) vid
Maurits-gruvan snabbt utvecklats till det största i Europa. De
två koksverkens sammanlagda årsproduktion uppgår till
2,75 Mt/år.
Då en väldig mängd gas frigöres vid koksning och
gas-försörjningen omkring år 1930 låg helt i händerna på
privata och kommunala företag, måste man finna avsättning
för denna gas, ca 1 miljard m3. Med användande av
Claudes metod att framställa väte ur koksningsgas började
Statsgruvorna producera syntetisk ammoniak, och nu är
produktionen 60 t/dag. All ammoniak förvandlas till
konstgödsel, bl.a. ammoniumsulfat; för att härvid vara
oberoende av svavelsyreproducenterna har man byggt en egen
svavelsyrefabrik. Senare byggdes även en fabrik för
framställning av salpetersyra och denna konstgödselindustris
stora betydelse framgår tydligt, om man tänker på det
oinfattande holländska jordbruket. Vid sidan om väte
utvinner man ur koksgaserna även etyl-alkoholer,
dietyl-etan och dikloretan, och alkoholfabriken med en
kapacitet på 3 Ml/år var den första i Europa som producerade
drickbar alkohol ur koksgas. Då emellertid kvävebehovet
i Holland är större än produktionsförmågan bygges en stor
vätgasfabrik, vilken öppnar nya perspektiv för
framställning av bl.a. metylalkohol och formaldehyd samt en
betydande plastindustri. Under de senaste åren har
Statsgruvorna fått avsättning för sin gas i bela södra Holland
och de beräknas 1949 leverera över 200 milj. m3 gas via
det 350 km långa distributionsnätet.
Att den kemiska forskningen spelar en framträdande roll
i denna väldiga dynamiska utvecklig är självklart.
Statsgruvorna förfogar sålunda i dag över två forskningsinstitut,
det ena specialiserat på gruvteknik (125 anställda) och det
andra på kemisk och fysisk forskning (335 anställda).
Bland laboratoriernas ytterst moderna utrustning märks
apparatur för anrikning av stenkol med tunga vätskor (ett
alldeles nytt förfarande) och för beredning av reaktiva
nitrosyror samt en hydrocyklon. IV Quarles
Kolgrävmaskiner. Många försök har gjorts för att
rationalisera det svåra och ofta farliga kolbrytningsarbetet,
men först på senare tid har framkommit ett par
konstruktioner, som synes ge löften om framgång. Den ena är "Joy
Continuous Miner", en utveckling av Joyloader (Tekn. T.
1948 s. 427) och den andra "Colmol" ("kolmullvaden"),
fig. 1. Båda utgöres av en låg, 7 m lång motor-eller eldriven
vagn, som rör sig på traktorband. De uppbär i främre
delen, den förra armar som skär sig in i väggen i
parallella, lodräta snitt från botten till tak, den andra två
horisontala rader stålborr, som tuggar ut kolet. Med
transportband matas det brutna kolet till akterdelen av
maskinen, och därifrån in i transportvagnar. Den förra
maskinen har vid praktiska prov brutit 2 t kol på en minut.
Den senare maskinen, som väger 26 t, avverkar på två
minuter en arbetares dagsmedclproduktion, nämligen 5 t
|>er skift. Den totala produktionen per skift, upp till t 000 t,
Fig. 1. Automatisk kolgrävmaskin.
har visat sig bli för stor för hissarnas kapacitet, och nya
transportmedel, t.ex. transportband, måste införas när
maskinen blir allmännare införd.
Fördelen med maskinerna är, alt de dels kombinerar tre
för närvarande separata operationer: borrning eller
skärning, brytning och lastning, dels eliminerar sprängningen
med dess risker (Time 5 april, 8 nov., 27 dec. 1948). sah
Frysschaktning. I en kolgruva i England måste ett
schakt sänkas 120 m genom ett lager av porös
sandsten, som bildar en grundvattensreservoar vilken förser
den omkringliggande bygden med vatten. För att undvika
att vattenflödet, som uppskattas till närmare 4 000 1/min,
fyller schaktet under grävningen tillgrep man metoden att
frysa ned schaktets närmaste omgivning. Man sänkte 25
rör genom sandstenen i en cirkel runt det planerade
schaktets läge, och låter en saltlösning av —37°C cirkulera
genom rören. Man beräknar att inom två månader skall
en iscylinder ha bildats, genom vilken schaktet utan
svårighet kan sänkas. Det färdiga schaktet skall kläs med
järnrör och betong. sah
Kalisaltutvinning ur österrikiska avfallslutar. Genom
den lyckliga omständigheten att kalciumkloridavfallet från
en Solvay-anläggning och den kalihaltiga avfallsluten från
en koksaltframställning i saliner i Österrike kunde
blandas, erhölls möjligheter för utvinning av för landet
betydelsefulla kalisalter. Genom blandning av 1 m3 av en
avfallslut hållande 360 kg NaCl, 100 kg MgSO,, 40 kg KC1
och 0,3 kg LiBr med 1 m3 CaCl3 från en Solay-anläggning
hållande 100 kg CaCl2, 40 kg NaCl och 3 kg KC1 erhölls
direkt 100 kg gips (CaSOJ och efter indunstning till en
volym av 1/, m3 300 kg NaCl samt därpå efter avkylning
40 kg sylvin. Sedan restluten indrivits till V5 m3 och kylts,
uttogs 70 kg karnallit. Resten bestod av 150 I 33-procentig
MgCl,-lösning (Berg- u. hüttenm. Monatsh. 1948 h. 1—3).
F. ff—i
Kungörelser
Svensk Författningssamling
1948
816 31/12 Beslut om fastighetsregistreringar för vissa
samhällen, meddelade av K.M:t under 1948.
819 13/12 Instruktion för Arbetarskyddsst yreisen
(fr.o.in. 1/1 1949).
1949
1 3/1 Arbetarskyddslag (fr.o.m. 1/7 1949).
2 3/1 Lag om ändrad lydelse av § 68 och 71 i gruv-
lagen den 3 juni 1938 (nr 314) fr.o.m. 1/7
1949).
3 3/1 Lag om ändring i lagen den 28 maj 1886
(nr 46) om stenkolsfyndigheter m.m.
4 3/1 Ändring i byggnadsstadgan den 30 juni 1947
(nr 390) (fr.o.m. 1/7 1949). ff „S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
