Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 19 mars 1949 - Skeppsbyggeriet i Sverige 1948, av Nils J Ljungzell - Anmälan: Nordisk Fiskebåtbyggarekongress 1947, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 21. Uddevallavarvet med plåtslageriverkstad,
stapelbäddar m.m.
Handelsfartyg antal tdw brt ahk
år 1948 levererade ..................... 3 2 510 2 590 1 875
år 1948 sjösatta ....................... 2 2 380 1 750 1 275
1/1 1949 stapelsatta .................... 3 29 100 21 600 18 700
1/1 1949 beställda, ej stapelsatta ...... 2 29 500 20 500 15 000
De tre levererade byggena utgjordes av halvdäckade
motorfartyg med maskin akter, därav de bägge systerskeppen
"Ally Thordén" och "Yngen" om vartdera 1 130 tdw och
den ca 13’ längre "Dragon" om 1 250 tdw. "Ally Thordén"
byggdes för Uddevalla Rederi AB, "Yngen" för O F
Ahl-mark & Co Eftr. i Karlstad, båda med
huvuddimensionerna:
längd överallt ................................................ 192’—0"
mallad bredd ................................................ 31’—6"
mallat djup till huvuddäck .................................. 15’—1"
mallat djup till "raised quarter"-däck ...................... 19’—1"
Båda hade samma propellermaskineri, en Atlas
Dieselmotor M 44 M, utvecklande 600 ahk vid 230 r/m. Lastning
och lossning sker genom två lastluckor betjänade av fyra
3 t vinschar. Kaptensinredningen liksom en sjukhytt är
förlagd till båtdäcket, medan däckshuset på popdäcket
inrymmer salong, mässar, kök och penteri. Övrigt befäl och
manskap har sina hytter på huvuddäcket. "Dragon"
levererades till Rederi AB Drabant i Norrköping och
framdrives av en Mirrlees motor, utvecklande 675 ahk vid
250 r/m.
Betydande reparationsarbeten på fartyg utfördes. En
genomgående ombyggnad undergick "Norseman", som svårt
skadats under kriget, och som även erhöll en ny
propellermaskin, som borttagits från ett annat fartyg, som brunnit.
"Ester Thordén" har moderniserats och erhållit nytt
mid-skeppshus.
Första utbyggnaden av varvet är nu avslutad, och tre
stapelbäddar färdiga och tagna i bruk, liksom också den
stora plåtslageri- och svetshallen.
AB Lödöse Varf, Lödöse, levererade förra året den 1947
sjösatta bogserångaren "Einar" om 800 ihk till Göteborgs
Bogserings- och Bärgnings AB. Vidare färdigbyggdes och
sjösattes skrovet till det av Lindholmens Varv senare
levererade motorfartyget "Silén" om 2 020 tdw.
Vid årsskiftet var skrovet stapelsatt till ett motorfartyg om
1 940 tdw, som varvet också utför som underleverantör till
Lindholmens Varv.
Samtidigt hade Lödöse beställning på tio stålpråmar,
varje om 300 tdw, för Göteborgs Hamn, på två 2 500 tdw
lastångare, den ena för Rederi AB Götha i Göteborg och
den andra för Bederi AB Adolf i Göteborg, samt på en
1 100 ihk bogserångare för Trafik AB
Grängesberg-Oxelö-sund.
Under fjolåret har en av kranbanorna förlängts, och en
ny utrustningskaj byggts.
AB Marstrands Mek. Verkstad, Marstrand, sjösatte i
fjol M/S "Kolåstind", ett kyllastfartyg om 700 tdw, 530 brt,
950 ihk, beställt av Summöre Rederi A/S i Ålesund.
Vid årsskiftet var en motorskonare om 380 tdw, 280 brt,
260 ihk sjösatt för grosshandlare Victor Hansén i Burgsvik.
Varvet hade vidare beställning på en 650 tdw tankläktare
för Rederi AB Transoil i Göteborg.
Varvet har även levererat flera olika livbåtstyper och har
kontrakterade stål- och lättmetall-livbåtar av olika slag.
En ny kontorsbyggnad har tagits i bruk, och
livbåtsverkstaden har utvidgats.
Karlstads Varv, Karlstad, levererade förra året
motorseglarna "Tidan" och "Ångö", vardera om 355 tdw, 247
brt, 330 ihk, "Tidan" till Rederi AB Vänertrafik i
Lidköping, "Ängö" till skeppsmäklare Charles Johansson och
skeppshandlare Olle Johannesson i Kalmar. "Tidan"
sjösattes 1947, "Ängö" i fjol.
55 torrsättningar utfördes 1948 på slipen, och
reparationer på 227 fartyg, därav tre större ombyggnader.
Vid årsskiftet var ett motorfartyg om 550 tdw, 440 brt,
570 ihk under byggnad.
Nordisk Fiskebåtbyggarekongress 1947, Unda Maris
1947—48, utgiven av Sjöfartsmuseet, Göteborg 1948. 298 s.,
ill. 15 kr.
Efter några inledande sidor om kongressen följer
publiceringen av vid denna hållna föredrag med
diskussionsinlägg. Först redogör ingenjör B G Tomasson för
"Skeppsbyggeriets utveckling på Island". Han belyser bl.a.
svårigheterna man haft på denna ö på grund av bristen på
inhemskt virke — man fick länge lita till drivved, eller då
så var ekonomiskt möjligt importera t.ex. ek från
Danmark. Island har sedan 1922 egen fartygsinspektion, och
landet hade 1947 600 à 700 däckade fiskefartyg, varjämte
1948 60 ståltrålare beräknades tillkomma.
Dr F Ljungström behandlar "Rationalisering av
tväskepps-bygge", där ett intressant förslag till ett tvåmastat
fiskefartyg med L-rigg finnes med. Därigenom bör fartyget
genom lämplig in- eller utrullning av seglen på de båda
masterna kunna fås att bättre balansera än med endast
ett L-segel.
I "Bygging av möderne fiskefartøyer i Norge" omnämner
konsulent L T Selsvik bl.a. att större fiskebåtar först 1860
började användas av norrmännen. År 1881 begagnade
man för havsfiske 10—15 t segelskutor, som ankrade upp
och från vilka fisket sedan bedrevs med hjälp av
medförda roddbåtar. Under senare delen av 1880-talet
övergick man ganska allmänt till fiske från de stora båtarna,
sjøldragere. I början av innevarande århundrade
undanträngdes seglen som det viktigaste framdrivningsmedlet
för fiskebåtarna även i Norge av motorer. Sedan
motor-fiskefartygen också fått elektrisk installation ombord har
deras utrustning och inredning i många avseenden
förbättrats. Det är nu t.ex. vanligt med ända till fyra
strålkastare om 1 000 à 2 000 normalljus för att lysa efter sill
med. Likaså användes ekolod, elektriska lod och
radiotelefon, varjämte somliga moderna båtar även utrustats
med kylmaskineri.
Fiskefartygs form, sjöduglighet och stabilitet samt
motståndsundersökningar i skeppsprovningsanstalter behandlas
ingående i föredrag av ingenjörerna K E Hansen, H K
Zimmer, B Rödström och J-O Traung, propellerproblemet
vid fiskebåtar av överingenjör E Englesson, hydrauliska
vinschar och spel av teknisk leder H Vestre Huse samt
lättmetalls användning i fiskebåtar av ingenjör K J
Boxström.
Sedan lämnar ingenjör J Lindblom en längre, intressant
redogörelse för "Byggnadsteknik vid serietillverkning av
300 t träskonare", vari man får en inblick i de
svårbemästrade problem, Finland har att brottas med för att kunna
bygga 90 dylika fartyg till Byssland inom en tid av sex år.
Den innehållsrika boken avslutas med "Bokholderi og
Kalkyle" av disponent A N Christensen och
"Træskibs-priser i Danmark de sidste 10 Aar" av skeppsbyggmästare
Søren Larsen. N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
