Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 2 april 1949 - Friktion och smörjning, av Hans Stäger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 april 19*9
255
Fig. 17. Kuggsidomas slitning
på t.v. drivande, t.h. drivet
hjul (3 000 rjm).
att om man driver påkänningarna så långt att
kuggarna angrips, skadorna blir olika på det
drivande och det drivna hjulet.
Enligt min uppfattning har undersökningarna
av förloppen vid högtryckssmör j ning ännu icke
kommit så långt, att man kan säga att
förhållandena ens med någon säkerhet är klargjorda. I
varje fall vill jag med eftertryck framhålla, att
försök med smörjoljeprovningsmaskiner av
vanlig konstruktion icke kommer att leda till
resultat; tvärtom måste man se till att alla
hydrodynamiska företeelser elimineras vid provningen.
Det blir därigenom även möjligt att bättre
särskilja de olika inflytandena.
Går vi vidare i vår framställning, kommer vi till
smörjningsförloppen vid spånavskiljande
bearbetning av metaller. Även här förekommer
lokala, mycket höga yttryck, vilka leder till syn-
Tabell 8. Jämförelse mellan smörjvätska och skärvätska
(vid spånavskiljande metallbearbetning)
Smörjvätska
Skärvätska
Torr friktion (hög
temperatur)
Gränsskiktssmörjning —
uppkomst av gränsskikt
— kilformigt smörjskikt
(instabilt).
Fullständig smörjning
(lägre och medelhöga
temperaturer) —
gränsskikt—hydrodynamiskt
smörjskikt (stabilt)
Högtryckssmörjning —
reaktion mellan
högtryckstillsats och
metallyta
nerligen höga lokala temperaturer. Om vi vill
skapa oss en klar föreställning om förhållandena,
är det nyttigt att vi jämför arbetsvillkoren vid
smörjning av glidlager och vid spånavskiljande
metallbearbetning, tabell 8. Vi har redan
diskuterat friktions- resp. smörjningstillstånden,
varför uppgifterna till vänster i tabellen i och för sig
redan är bekanta. För de smörjmedel, som
användes vid spånavskiljande metallbearbetning,
är förhållandena något annorlunda. Först har
vi torr friktion vid hög temperatur. Sedan
utbildas ingen egentlig vätskefilm och därmed
heller inget kilformigt smörj skikt, emedan inga
i en punkt sammanlöpande ytor förefinnes.
Löseggen mellan spår- och skärkant förhindrar
exempelvis filmbildning helt och hållet. De
Torr friktion (extremt
höga temperaturer)
Ingen vätskefilmbildning,
intet kilformigt
smörjskikt (emedan inga mot
en punkt sammangående
ytor förefinns) — lösegg
mellan spån och
skärkant hindrar
filmbild-nlng
Extremt höga
temperaturer och tryck hindrar
uppkomsten av
vätskefilm
Verksammaste
skärvätskor vissa organiska
föreningar, ej
användbara som smörjmedel —
reaktion mellan
skärvätska och spånyta
fi = cotg (2 <P — <x)
<P = 45 +
fi = tgr=
friktionskoefficient mellan
spån och
verktyg,
glidvinkel,
a. = spånvinkel,
t,= friktionsvinkel.
tilltar, då oc tilltar, och avtar, då t
tilltar; <P är beroende av olika
inflytanden,
t1 = skärdjup,
t„ = spåntjocklek.
— = stukningsförhållande
("Schnitt-r»
verhältnis", "cutting ratio").
Ii
I,
tih,
t, Ii
= spånlängdförhållande,
konstant.
ti
h
fi
ü
i<f
eos [<P — a)
= sin <t>
Ii
eos (<t>— oc)æ 1
Fig. 18. Geometrisk framställning av förhållandena vid
spånavskiljande metallbearbetning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
