Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 2 april 1949 - Friktion och smörjning, av Hans Stäger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 fi
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 22. Stukningsförhdllande och antal kolatomer i
envär-diga alkoholer med oförgrenad kolkedja (enligt H Ernst
och E Merchant).
Stukningsförhållonde
5
600 300
2A4,8m/min
S körhastighet
Fig. 23. Samband mellan stukningsförhdllande och
skärhastighet vid olika skärvätskor; 1 koltetraklorid, 2 vatten,
3 normal skärolja (skäremulsion), 4 bensol, samt 5 vid
torrbearbetning (enligt H Ernst och E Merchant).
Med beaktande av vad som nyss framhållits har
olika smörjmedel vid spånavskiljande
bearbetning undersökts, tabell 11. Som arbetsmaterial
användes aluminium och kolstål. Det framgår
av dessa försök, att ett smörjmedel
(ättiksyra-anhydrid) är dåligt för aluminium men bra för
stål. Ett annat smörjmedel (terpentinolja) är
bra för bearbetning av aluminium men dåligt för
bearbetning av stål. Koltetraklorid är ett
utomordentligt smörjmedel för båda materialen,
medan bensol måste betraktas som dåligt för båda.
Denna jämförelse låter oss förstå, att
smörjmedlet måste väljas efter arbetsmaterialet, och att
det endast i speciella fall går an att använda
samma smörjmedel för olika arbetsmaterial.
Att det föreligger mycket intressanta
sammanhang mellan stukningsförhållande och
molekylstorlek, i detta fall antalet kolatomer i kedjan
av envärdiga alkoholer, visar fig. 22.
Stuknings-förhållandet stiger till en början med stigande
antal kolatomer ända till tre kolatomer i
molekylen. Med ytterligare ökande antal kolatomer
förändras stukningsförhållandet icke mera, även
om de fysikaliska egenskaperna hos smörjmedlet
förändras betydligt.
Viktiga sammanhang framgår ur fig. 23, som
visar resultatet av försök med olika smörjmedel,
koltetraklorid, vatten, vanlig emulgerad skärolja
och bensol, vid bearbetning av stål med olika
hastigheter jämförda med torrbearbetning. Vi ser
genast, att vid ökande hastighet alla kurvor
ungefär löper samman mot värdet på
stukningsförhållandet vid torxbearbetning, dvs. att
smörjmedlens verkan avtar med ökande skärhastighet.
Detta beror främst på att det icke är möjligt att
erhålla en beständig film på metallytorna vid de
motsvarande temperaturerna. Att märka är, att
vatten verkar relativt gynnsamt, vilket endast
torde bero på detta mediums kylverkan.
Skärhållfastheten hos den spångivande metallen
avtar, då temperaturerna på grund av den höga
hastigheten hos verktyget stiger. Dessa av
varandra beroende förhållanden är bestämmande
för användningen av lämpligt kylmedel för ett
bestämt arbete. Det blir en uppgift för den vidare
utforskningen av smörjmedel för
spånavskiljande bearbetning att närmare undersöka dessa
sammanhang.
Det låg nära till hands att försöka påvisa vissa
sammanhang mellan viktiga fysikaliska
egenskaper hos smörjmedlen och deras inflytande på
stukningsförhållandet vid spånavskiljande
bearbetning. I fig. 24 har olika fysikaliska
egenskaper ställts i relation till stukningsförhållandet.
Molekylernas struktur bestämmer som bekant de
polära egenskaperna hos molekylerna; något
direkt samband med stukningsförhållandet och
med lämpligheten som smörjmedel vid
spånavskiljande bearbetning kunde icke konstateras.
Icke heller ytspänning, kokpunkt eller specifikt
Fig. 24. Samband mellan stukningsförhdllande och
smörjvätskans fysikaliska egenskaper: dielektricitetskonstant,
dipolmoment, ytspänning, kokpunkt och specifikt värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
