Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 16 april 1949 - Moderna metoder för bränning och släckning av kalk, av N V S Knibbs och B J Gee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6 april i 949
285
"Fluo-solid"-ugnar
"Fluo-solid"-ugnen för kalkbränning utgör en
tillämpning av den fluidiserade eller "flytande"
bädden, som så allmänt användes i
oljeraffine-ringsindustrien vid behandlingen av gaser med
fasta katalysatorer. Principen är baserad på
det förhållandet, att ett lager av finfördelade
kroppar uppträder som en vätska, om gaser
blåsas igenom det med tillräckligt stor hastighet.
Det bubblar på samma sätt som en vätska i
häftig kokning och rinner som en vätska. Fig. 6
visar en ugn, som arbetar enligt
fluidiserings-principen. För att erhålla fluidisering användes
vanligen en perforerad botten som underlag för
bädden, och gaserna få passera igenom hålen.
Vid bränning av kalk äro flera dylika bäddar
anordnade i serier. Kalkstensbitar, mindre än
6 mm, men stoftfria, läggas på den översta
bädden och flyta genom en tub ned på nästa bädd
osv. Luft blåses genom den understa bädden,
varvid den avkyler den varma kalken och
samtidigt blir förvärmd, och bränslet införes på en
av de mellersta bäddarna. Det förbrännes av den
uppvärmda luften, och de varma
förbränningsgaserna passera genom de övre bäddarna,
varvid kalkstenen förvärmes. Värmeutbytet är så
stort, att bränd kalk hastigt kan framställas vid
en temperatur, som endast ligger några få
grader över jämnviktstemperaturen, dvs. vid en
temperatur nära 900°. Den varma kalken på den
fluidiserade bädden är dessutom en så effektiv
förmedlare, att fullständig förbränning erhålles
med endast ett ringa syreöverskott. Kontrollen
av-temperaturen vid kalkbränning är även mycket
exakt. Denna process har redan använts för
bränning av handelskalk i Amerika och ersatt
de roterande ugnar, som tidigare använts för
ändamålet.
En annan användning av
"Fluo-solid"-princi-pen är att rekalcinera biprodukten
kalciumkarbonat, som erhålles vid framställningen av mjukt
vatten och kaustik soda samt vid sockerfabriker
etc. Detta siam torkar till ett fint pulver och är
sålunda olämpligt att bränna i schaktugnar.
Ro-terugnar användas för rekalcineringen, men de
äro icke effektiva, enär dammet medföljer
ugnsgaserna, vilket medför såväl minskad
verkningsgrad som materialförlust eller nödvändiggör en
komplicerad anläggning för utvinningen. Då det
förekommer litet soda i slammet, såsom fallet är
med siam från en anläggning för kaustik soda,
klumpar sig den brända kalken i roterugnen och
blir mer hanterlig, men även i bästa fall är
verkningsgraden och återvinningen allvarliga
problem. Man har funnit, att då kalciumkarbonat,
innehållande en ringa procent (mindre än 1 %’)
soda, införes som damm på en fluidiserad bädd,
som hålles vid kalkbränningstemperatur, bildas
små kalkklumpar eller kulor, vilka till följd av
sodans cementerande inverkan växa till en ärtas
Fig. 6. Tvärsektion genom
"Fluo-solid"-kalkugn i USA.
storlek, varefter de ha benägenhet att stanna
underst i bädden, varifrån de uttagas.
"Fluo-solid"-ugnar ha ännu icke använts i större skala, men
sådana enheter äro nu under byggnad.
I dag finnes sålunda en anläggning för
kalkbränning, som även lämpar sig för kalcinering av
kalciumkarbonat och dolomit i alla storlekar
från pulver till stora block och som arbetar med
hög verkningsgrad och låga driftkostnader. På
de flesta platser överstiga för närvarande
bränslekostnaderna summan av alla övriga kostnader,
varför verkningsgraden är en faktor av första
ordningen. De svårigheter som uppstå vid
ersättning av gamla, vana kalkbrännare med nytt folk,
som ej innehar så stor yrkesvana, gör det till en
tvingande nödvändighet att anskaffa ugnar, som
äro så konstruerade, att de i drift fordra minsta
möjliga yrkesskicklighet.
Släckning av kalk
Kalkhydratisering för framställning av torrt
kalciumhydroxidpulver har tillämpats länge men
användes till en början nästan uteslutande för
framställning av hydrat för omvandling till
klorkalk. Försäljningen av hydrat för allmänt bruk,
i synnehet för byggnadsändamål, har nu pågått
i nära 50 år. Hvdratet infördes först till Amerika,
där det använts i stor omfattning under mer än
30 år. I England har hydrat använts i 20—25 år,
och under denna tid har hydratindustrin
utvecklats i oavbruten och ständigt ökad takt.
Släckning av kalk är i teorin en mycket enkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
