Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 16 april 1949 - Anmälan: Trycksaker och språkfrågor, av sah - Anmälan: Theobroma Cacao - AB Karlstads Mekaniska Verkstad - TNC: 8. Kontakt, uttag, pol m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
290
TEKNISK TIDSKRIFT
sättning — den har författaren ingen anledning att
behålla. Vidare bör all maskinskrivning med enkuggs
radavstånd vara bannlyst i manuskript. Och så borde förf. ha
förklarat, varför all korrigering blir så dyrbar — det fattar
tydligen inte alla de författare, som anser att korrekturet
är rätta platsen att revidera sin kommatering.) Förf. har
också lagt ned mycken möda på att få alla uppgifter
riktiga. Några fel kan man heller inte med bästa vilja
hitta — möjligen några inadvertenser (apropå bruket av
stora bokstäver, varför skall man skriva Högsta
domstolen, men Statens Bränslekommission?).
Vattenfallsstyrelsens tjänstemän är alltså i hög grad att
gratulera till, att de har fått denna verkligt nyttiga
handbok. Men varför bara Vattenfallsstyrelsens? sah
Theobroma Cacao är en kulturhistorisk festskrift,
utgiven av Cloetta till dess 75-års jubileum. Dess första
avsnitt behandlar kakaons historia från den mexikanska
fjäderormsguden via Linné fram till bröderna Cloetta,
vilka lade grunden till den industri, vars utveckling skildras
i andra avsnittet. Tredje och femte kapitlet behandlar
Malfors—Vretabygden resp.
chokladstaden—mönstersamhället Ljungsbro. Fjärde avsnittet ger en snabbrevy över
chokladetiketten och karamellmodet under tiderna. Det
varierande innehållet, bildrikedomen och den
påkostade men icke alltför vräkiga utstyrseln lockar till läsning
av det delvis unika kunskapsstoffet. Wilhelm Anderssons
Annonsbyrå och Esselte har heder av sitt samarbete med
utgivaren.
AB Karlstads Mekaniska Verkstad, Karlstad, har givit
ut en påkostad ringkatalog på över tvåhundra sidor över
utrustning för cellulosafabriker och pappersbruk, sliperier
och wallboardfabriker. Ritningar och fotografier av
utförda kompletta anläggningar ingår även. Typografin är
utmärkt.
TNC
8. Kontakt, uttag, pol m.m.
Ordet kontakt betyder beröring, och inom tekniken har
det framför allt denna abstrakta innebörd. Särskilt inom
elektrotekniken är kontakt ett mycket viktigt begrepp. De
båda i allmänhet metalliska föremål som sammanföres för
att göra kontakt och förmedla strömövergång, kan
vartdera kallas ett kontaktelement. Båda kontaktelementen
tillsammans, elementparet, utgör givetvis den egentliga
funktionella enheten.
Ett elektriskt kontaktdon innehåller ett eller flera
kontaktelement jämte isoler-, fäst- och ibland manöverdetaljer
m.m. Kontaktdonen kan antingen vara av anslutningstyp,
i vilket fall de enskilda kontaktelementen är avsedda att
göra kontakt med element i andra kontaktdon, eller av
strömställartyp, då de ingående kontaktelementen hör
samman två och två som är avsedda att göra kontakt med
varandra.
Som bekant användes ordet kontakt ofta även i den
konkreta bemärkelsen av kontaktelement, elementpar eller
kontaktdon. Denna användning bör inskränkas så mycket
som möjligt. Särskilt bör man kunna undvika ordet, vare
sig enkelt eller som efterled i sammansättning, i
betydelsen kontaktelement. Djupt rotad och därför svårare att
avstå ifrån är dess användning för elementpar ävensom
för kontaktdon av strömställartyp, t.ex.
kvicksilverkontakt, termokontakt, dörrkontakt. Inom relätekniken är
detta bruk av ordet kontakt vanligt, och man kallar då
det enskilda kontaktelementet för kontaktpart.
I fråga om sådana krafttekniska kontaktdon av
anslutningstyp, som medger ett fullständigt isärskiljande av de
till elementparet kopplade ledarna utan användning
av verktyg, har nomenklaturen länge varit oklar. För någon
tid sedan vände sig TNC därför till Svenska Elektriska
Kommissionen, SEK, för att få hithörande termer diskuterade
och fastställda. Beslut av SEK föreligger nu, och TNC skall
här framlägga resultatet med sina egna — dock av SEK
granskade — kommentarer.
Man kan i fråga om dessa kontaktdon skilja mellan 1 a)
kontaktdon på strömkällesidan, vilka fortfarande står
under spänning om kontakten brytes, och 1 b) kontaktdon
på förbrukningssidan, vilka vid brytning blir
spänningslösa. Eftersom den elektriska energin tas ut från 1 a kallas
dessa kontaktdon för uttag, och eftersom energin går in i
lb blir dessa principiellt intag. Ur annan synpunkt har
man dels 2 a) kontaktdon vilkas element är utformade som
hylsor, dels 2 b) sådana vilkas element ser ut som pinnar
eller stift. Av säkerhetsskäl ger man kontaktdonen 1 a
utförandet 2 a, och 1 b får alltså utförandet 2 b.
Man har också anledning att göra skillnad mellan fasta
kontaktdon t.ex. på en vägg eller på en
förbrukningsapparat, och rörliga kontaktdon som sitter på en sladd,
dvs. en böjlig ledning som möjliggör kringflyttning av de
anslutna föremålen. I fråga om uttagen har SEK inte gjort
någon skillnad i benämningen beroende på om de är fasta
eller rörliga, men för intagen har en sådan skillnad gjorts.
Fullt logiskt hade varit att skilja mellan fasta intag och
rörliga intag, men de senare kallas sedan gammalt
proppar, vilket ord syftar på den proppliknande formen hos
donet i dess helhet, och detta namn har man velat
behålla. Man har därför valt att kalla enbart ett fast intag
för intag och ett rörligt för propp.
Som tillämpningsexempel uppräknar SEK de fasta
kontaktdonen: vägguttag, golvuttag, stolputtag, lamputtag
(förr kallat kronuttag) och apparatintag (förr kallat
pinnintag), samt de rörliga kontaktdonen: skarvuttag (förr
kallat skarvpropp), apparatuttag (förr kallat
apparatpropp), stickpropp, grenuttag, lamppropp (för kallad
kron-propp).
När det gäller teleteknikens kontaktdon är frågan om
energiriktningen av föga intresse, och farosynpunkten är
inte heller aktuell. SEK har accepterat termerna jack för
ett fast hylsliknande kontaktdon som användes t.ex. i
manuella telefonväxlar, och hylspropp för ett rörligt don
med ett eller flera hylsliknande kontaktelement som
användes t.ex. inom radiotekniken.
Ordet uttag användes även för de ledarändar som för
anslutning till yttre strömbanor tas ut från en
maskin-eller transformatorlindning e.d., vare sig energi går ut
eller in på dessa ställen och vare sig ledarändarna är
försedda med särskilda kontaktdon eller ej. Något
motsvarande begrepp "intag" finns i detta fall inte. Denna
användning av ordet uttag är gammal och invand och måste
fortfarande godkännas i sådana fall där konstruktionen
icke — såsom för de av SEK diskuterade kontaktdonen
— är präglad av energiriktningen.
Ett annat ord som förtjänar nämnas i detta
sammanhang är pol. Ordet betyder egentligen axel eller tapp kring
vilken något roterar. Därifrån har betydelsen glidit över
till: ända, ytterlighet e.d., varvid i regel förutsattes att
en motsatt ända eller motsatt ytterlighet även är aktuell
i sammanhanget. En magnetisk pol är en punkt eller ett
parti på en kropp där den magnetiska potentialen har ett
maximum eller minimum. Elektrisk pol, där den elektriska
potentialen har ett maximum eller minimum, talar man om
i samband med ackumulatorbatterier o.d., men inte gärna
när det gäller maskiner, eftersom förväxling med
magnetisk pol lätt skulle kunna ske. Förleden pol- förekommer
i många ackumulatortermer, t.ex. polbult, polbrygga,
polspänning; dessa tre termer har tidigare använts — och
hörs ännu ibland använda — i samband med t.ex.
likströmsmaskiner, men har här i striktare språk ersatts med
borstbult, borstbrygga, uttagsspänning. Adjektivefterleden
-polig är fullt användbar även när det gäller elektriska
"poler", i sådana uttryck som enpolig brytning, tvåpolig
strömbrytare osv. Ett kontaktdon är tvåpoligt om det är av
anslutningstyp med två kontaktelement, eller om det är
av strömställartyp med två elementpar. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
