Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 23 april 1949 - Anmälan: Process Engineering, av Yngve Svensson - Anmälan: Power and Process Steam Engineering, av Wll - Från de tekniska högskolorna - Rättelse: Den omnämnda donationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
TEKJiTSK TIDSKRIFT
är väl förtrogna med arbetsstudier, vilka förf. med sin bok
vill ytterligare utbilda till noggranna
metodstudieingen-jörer och kalkylatorer. Det torde dock ej vara alltför
vanligt att en förkalkyl göres fullt så grundlig och detaljerad
som här beskrives, såvida det ej rör sig om mycket stora
tillverkningsserier. Förf:s metoder kan nog närmast
anses tillhöra arbetet på beredningsavdelningen (förplanering,
verktygsplanering) och i synnerhet ansluta sig till syntetisk
ackordssättning och metodstudier. För den personal som
sysslar med dessa saker och även för
verktygskonstruktörer borde boken vara av största intresse.
Självkostnaden för ett arbete består ej endast av
arbetslön. Förf. berör också i början av boken i korthet olika
kostnadsdelar samt det systematiska uppbyggandet av en
kalkyl. Särskilt poängteras verktygskostnaderna. I ett
särskilt kapitel redogöres för dessa samtidigt med att som
exempel ett standardpressverktygs konstruktion och
funktion i detalj beskrives. En genomgående tanke är att varje
beräkning i möjligaste mån skall vara grundad på faktiska
värden. För att använda förf:s egna ord avser han att
bidra till att det på verkstäderna vanliga "guesstimating"
skall utbytas mot "estimating". Bokens 60 första sidor
omfattar kapitel, som utöver det redan nämnda
huvudsakligen behandlar principer för pressningsarbete och då
speciellt dragningsoperationer. Här återfinnes bl.a. formler
och riktlinjer för val av lämplig maskintyp för olika slag
av arbeten. Även principen för operationsföljden
diskuteras. I ett av kapitlen betonas vikten av att man noga
föreställer för sig varje litet tempo, varje liten rörelse, som
bildar den ifrågavarande arbetsoperationen. I det
sammanhanget återges en intressant tabell med tempotider för ett
hundratal olika handtider för de vanligaste
verkstadsarbetena. Den torde utan tvekan intressera många
arbetsstudie-män. Flera av dessa inledande kapitel avslutas med ett
antal frågor, genom vilka läsaren kan testa sig själv i
fråga om inhämtade kunskaper från resp. kapitel.
Bokens största värde torde ligga i de utförliga exemplen,
som också helt dominera framställningen. Ett hundratal
sidor ägnas först åt exempel från arbeten i pressar,
varefter ca 140 sidor behandlar kalkylexempel med allehanda
maskinarbeten. Varje exempel utgöres av ett avslutat
kapitel, vari steg för steg redogöres för hela förfaringssättet
vid uppgörandet av ifrågavarande kalkyl, från det man
erhållit ritningen och övriga erforderliga uppgifter, tills
att alla detaljkostnader bestämts och införts på den
avbildade blanketten samt tillverkningskostnaden beräknats
De i exemplen valda arbetsstyckena utgöres som regel av
automobildelar. Bland de sju pressarbetena märkes stag,
länk, gejdplåt, indikatorvisare m.m. I de övriga åtta
exemplen förekommer axel, länkhuvud, ventilstyrning,
för-gasarhus, delmonterad länk med rulle osv. För varje fall
diskuteras först ritningen och partistorleken samt vilken
verktygsutrustning som kan betala sig. Materialåtgång
beräknas, för vilket i vissa fall en hel del matematik
utnyttjas, och materialkostnaden bestämmes. En lämplig
operationsföljd uppgöres och de erforderliga verktygen
skisseras och kostnadsberäknas. I ett fall har gjorts
en synnerligen detaljerad genomgång av tillverkningstiden
och kostnaden för en borrjigg såsom typexempel. Sedan
arbetsoperationerna bestämts diskuteras de var för sig
beträffande erforderlig maskinutrustning och ofta finnes en
sammanställning över olika maskintyper som kommer i
fråga. För beräkning av timproduktionen uppdelar förf.
varje operation i småtempon och tidsbestämmer dessa, så
att till slut summa tid och kostnad för hela operationen
kan fastställas. Tydliga och talrika figurer illustrerar det
hela. Ett utförligt register i slutet av boken möjliggör att
man bl.a. kan hitta var en viss maskintyp behandlats och
även var ett visst slag av verktyg eller arbetsoperation har
förekommit bland de intressanta exemplen.
Framställningen är mycket klar och redig, och likaså är
språket enkelt och lättfattligt, varför detta ej bör avskräcka
någon. Tvärtom är boken lämplig även för studium av den
amerikanska terminologin på berörda område. Såsom en
grundläggande lärobok och instruktiv uppslagsbok för
operationsanalys och kostnadsberäkning torde boken väl
motivera en plats i bokhyllan på i synnerhet
arbetsstudie-avdelningarna vid våra verkstäder. Då kravet på ökad
produktion nu är synnerligen aktuellt, vilket bör föranleda
ett ökat intresse för och upprepat nagelfarande av
tillverkningsmetoderna, kan boken rekommenderas åt de flesta
verkstadsmän till noggrant studium med ty åtföljande
till-lämpning på arbetsplatsen. Yngve Svensson
Power and Process Steam Engineering, av Douglas
Copp. Arnold & Co, London 1947. 173 s., 99 fig. 15 sh.
Huvudvikten i denna bok är lagd vid
mottrycksanlägg-ningar och därmed sammanhängande frågor. Såväl
planering av nya anläggningar som förbättring av gamla
behandlas, och dessutom ägnas ganska stort utrymme åt
drift- och underhåHsfrågor. Ämnet är trevligt behandlat,
och boken innehåller många värdefulla uppgifter. Wll
Från de tekniska högskolorna
KTH
Professorn i byggnadsteknik N Hast är partiellt
tjänstledig fr.o.m. den 8 februari t.o.m. den 22 juni 1949; till
vikarie under denna tid har förordnats docenten i samma
ämne H Brosenius. Den ånyo ledigförklarade professuren
i kemisk apparatteknik sökes av överingenjör Ä Linder,
Stockholm. Till sakkunniga har utsetts professor L Malm,
disponent G Carlsson och disponent D Werner.
Professor L Hulthén har återkallat sin ansökan till
professuren i matematik och mekanik. Till professor i radioteknik
har fr.o.m. vårterminens början förordnats tekn. lic. B
Håård.
Som nordiska gästföreläsare har inbjudits arkitekterna
W Lauritzen och P Bredsdorff, Köpenhamn, samt
professorerna E Svensen, Köpenhamn, K Fisker, Helsingfors, och
N A Sörensen, Trondheim.
Civilingenjören Sten Bergman har tilldelats teknologie
doktorsgrad.
KTH:s lärarkollegium har den 12 januari 1949 i
anledning av remiss från K. överstyrelsen för de Tekniska
Högskolorna avgivit utlåtande över Studentsociala
Utredningens betänkande och förslag angående studentsociala
stödåtgärder. Likaledes har lärarkollegiet den 17 januari
1949 till överstyrelsen avgivit utlåtande över förslag om
inrättande av Statens Byggnadsinstitut samt den 26
februari 1949 yttrande över förslag om den framtida
organisationen av Statens Forskningskommitté för
Lantmanna-byggnaders forsknings- och försöksverksamhet.
HKH Kronprinsen kommer den 30 maj 1949 kl. 11.30 att
inviga de nya lokalerna för fysik och fotografi samt
nybyggnaderna för l:a och 2:a årskurserna. I anslutning till
invigningen kommer de nya institutionerna att visas för de
inbjudna. Samma dag kommer högskolan att vid den för
Stockholms högskolor gemensamma promotionsfesten i
Stockholm till teknologie hedersdoktorer promovera fil. dr
E Alexanderson, Schenectady, dr-ingenjör L Dreyfus,
Västerås, professor A Engelund, Köpenhamn, direktör K-E
Eriksson, Västerås, direktör O Falkman, Stockholm,
chefskemist K H Gustavson, Hälsingborg, överingenjör J
Hesselman, Storängen, direktör C Kempe, Stockholm, direktör
E Wehtje, Malmö, professor A Virtanen, Helsingfors, och
generaldirektör F Vogt, Oslo.
Rättelse. Den i Tekn. T. 1949 s. 72 omnämnda donationen
av 5 000 kr. från Svenska Jästfabriks AB för inrättande
av en extra speciaUärarbefattning i mekanik och
hållfasthetslära för avdelningen för kemi under budgetåret 1948/49
utgör icke en gåva från enbart detta företag utan är den
kemiska industrins engångsbidrag till täckande av
kostnaderna för befattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
