Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 23 april 1949 - Anmälan: Mekanförbundets normalkontoplan, av Bo Lillieström-Tjus - Anmälan: ABC i nationalekonomi, av sah - Anmälan: Kompendium i bågsvetsning, av K A Ringdahl - Anmälan: Luftbehandling, av Wll - Anmälan: Ekonomisk storlek för panncentraler, av Wll - Anmälan: Process Engineering, av Yngve Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 april 1949
315
och blankettsystemen verkar vara överorganisation för
många företag. Det bör emellertid vara lättare att
förenkla till ett system, där t.ex. flera funktioner skötes av
samma person, än att i motsatt fall bygga ut ett givet
system. Till framställningen är även åtskilliga blanketter
och kort fogade, vilka utformats av specialister och
prövats i praktiken. Jag ställer mig något tveksam till ett
formulär för inventeringsdifferenser. Det upptar kolum
nerna "period", "antal" och "kronor". Bör det inte finnas
en textkolumn för notering om differensen är brist eller
överskott? Vidare torde det väl vara onödigt att som i
exemplet värdera varje post. Övriga intressanta kapitel i
boken är lagerredovisningens inbyggande i kontoplanen,
redovisningsmetoder samt värdering av material. Det
senare kapitlet är dock ej av samma höga klass som de
övriga. Bedogörelsen för den balansmässiga värderingen
kunde lika gärna ha uteslutits. Förf. sätter likhetstecken
mellan "jämförbarhetsprincipen" och
"normallagerprin-cipen", vilket nog kan diskuteras.
Som framgår av det ovanstående är båda publikationerna
vederhäftiga och bra och kan alltså rekommenderas.
Bo Lillieström-Tjus
ABC i nationalekonomi, av ANDERS ÖSTLTND. Tiden,
Stockholm 1949. 144 s. 3 kr.
För den, som inte har haft kontakt med teoretisk
nationalekonomi sedan Teknisföreläsningarna för något tiotal
år sen, kommer läsningen av den här boken närapå som
en chock. Lagen om tillgång och efterfrågan,
marginalvinsten och räntans konjunkturstyrande betydelse, dessa
den gamla nationalekonomins stöttepelare, har nu rasat.
Men så stödde de också en lära, som byggde på ett
idealtillstånd av fri konkurrens och ekonomisk liberalism,
vilket redan var ett svunnet stadium, då den teori, som
skulle analysera dess symptom, just hade nått sin
fulländning.
Den nva nationalekonomi, som förf. på ett utmärkt och
åskådligt sätt lägger ut, bygger i stället på det mera
realistiska antagandet om ett samhälle, där den fria
konkurrensen mellan individer har efterträtts av
intresse-strider mellan organisationer med starka monopolistiska
strävanden. Att i ett sådant "genomorganiserat samhälle"
individen kommer i kläm, och via sina organisationer ber
statens organ om restriktioner mot de andra
organisationerna, är bara en av reaktionerna i det växelspel, vars
förlopp förf. på ett ibland nästan stötande lidelsefritt sätt
skildrar. Man överraskar sig själv med att då och då
önska, att han ville vara tillräckligt ovetenskaplig för att
ta parti, och inte bara —- som nyare tidens
nationalekonomer så styvt håller på — skildra det hela utifrån,
ungefär som en Marsinnevånare, vilken plötsligt har kommit
intassande på vår jord för att se på hur vi har det.
Boken är alltså ganska spännande, och den öppnar många
nya perspektiv, som den "gamla" nationalekonomins
skygglappar dolde. Den hjälper också att styra tanken
klarare mellan dagens allehanda ekonomiska
propagandaslagord. Därmed har boken — även om den själv här och
där inbjuder till en viss kritik -— en stor uppgift att fylla,
icke minst hos tekniker, vilkas nationalekonomiska
resonemang ibland i alltför liten utsträckning baserar sig på
självständigt tänkande. sah
Kompendium i bågsvetsiiing, 2:a uppl., av ctirt
HöRne-gren. Gleerup, Lund 1948. 227 s., 210 fig. 5,75 kr.
Andra omarbetade upplagan av denna inom
yrkesundervisningen välkända bok föreligger nu. Den är närmast
avsedd att användas vid utbildning av svetsare, men den
kan med behållning även läsas av förmän och ingenjörer,
som mer eller mindre oförberedda sättes att leda praktisk
svetsproduktion. Som så många av våra bågsvetsare helt
och hållet saknar teoretisk utbildning, kunde det vara
mycket lämpligt att våra svetsverkstäder anskaffade ett
eller flera exemplar av denna bok för utlåning till
svetsarna. Den enkla och klara framställningen gör, att även
de, som är fullkomligt ovana att läsa böcker, torde orka
läsa igenom den. K A Ringdahl
Luftbehandling. IVA Medd. 122, Stockholm 1948. 196 s.,
43 fig. 6 kr.
Under det senaste decenniet har problem rörande
luftbehandling och ventilation varit föremål för ett mycket
livligt intresse och även givit anledning till ganska skarpa
meningsutbyten. För att bearbeta dessa frågor har
In-geniörsvetenskapsakademien tillsatt en särskild
luftbehandlingskommitté med direktör Alex. Engblom som
ordförande. Denna kommitté har bl.a. anordnat två
konferenser i Stockholm rörande luftbehandlingsfrågor, vilka ägde
rum den 23 februari 1945 och den 21 februari 1947. De vid
dessa konferenser hållna föredragen och efterföljande
diskussion har nu utgivits som ett IVA-meddelande. Här
behandlas bl.a. medicinska synpunkter på luftbehandling
och ventilation samt luft- och dammsmitta,
arbetarskydds-lagens krav på luftomsättning i industrilokaler,
nomenklatur, definitioner m.m., anläggningars utförande, tekniska
krav på luftbehandling inom olika industrier samt metoder
för bostadsventilation och mätning av ventilationens
storlek. Arbetet innehåller många fakta och synpunkter av stort
värde både för den som vill sätta sig in i
luftbehandlingsfrågorna och för den som arbetar på detta område. Wll
Ekonomisk storlek för panncentraler, av John
Rydberg. HSB:s Byggn.tekn. Utredn. nr 7, Stockholm 1948.
35 s„ 14 fig. 3 kr.
På senare tid har det blivit allt vanligare att man bygger
centrala’pannanläggningar för uppvärmning av ett flertal
närbelägna byggnader. Den ekonomiska vinst man därvid
kan uppnå beror framför allt på ökad verkningsgrad på
pannanläggningen samt minskade kostnader för
anläggningens skötsel. Särskilt vid spridd bebyggelse blir
emellertid distributionen av värmen dyr genom stora
kapitalkostnader för rörledningar och driftkostnader för
cirkulationspumpar samt värmeförluster från rörledningarna.
Eftersom värmekostnaden för själva pannanläggningen
sjunker med ökande storlek och distributionskostnaden
samtidigt stiger, får man vid givna betingelser en viss
anläggningsstorlek, som ger de lägsta totala kostnaderna.
Föreliggande utredning, som gjorts på initiativ av HSB,
ger en klar bild av de olika faktorer som inverkar vid en
ren värmeanläggning, alltså utan kraftalstring. Sålunda
behandlas kostnaden för ränta, amortering och underhåll
av panncentralen, bränslekostnaden, eldnings- och
skötselkostnaden, ledningssystemets utformning och kostnader
samt värmeförluster, pumparnas storlek m.m. Som
slutresultat anges exempelvis, att man vid modern
innerstadsbebyggelse med höghus från en panncentral skulle kunna
betjäna ett område på 300 X 1 000 m, med 22 500
invånare, alltså en ganska stor bebyggelse. Då kurvan för
den totala uppvärmningskostnaden emellertid har ett
ganska flackt minimum, har man en viss frihet att välja
anläggningens storlek utan att det ekonomiska resultatet
avsevärt försämras. Wll
Process Engineering-, av William H Schütt. Mc
Graw-Hill, New York 1948. 309 s., 58 fig. 4 $.
Föreliggande bok är i främsta rummet avsedd för
mekaniska verkstäder. Vid dessa företag utföres
förkalkyle-ring ibland av speciellt anställd personal, som till sitt
förfogande har hjälpmedel i form av bl.a. handböcker och
efterkalkyler från tidigare utförda arbeten. Beräkningarna
torde göras i synnerligen avrundade tal. Ofta blir det
emellertid arbetsstudieavdelningarna, som har på sin lott att
utföra förkalkylerna. Det är ganska naturligt att så sker,
eftersom arbetsstudiepersonalen är väl tränad att analysera
arbeten och i regel har ett omfattande underlag för alt
kunna värdesätta olika arbetstempon och -operationer. Här
torde också uträkningarna göras mera detaljerade liksom
även arbetsmetoderna ingående granskas. Det är speciellt
denna kategori av tekniker eller åtminstone sådana som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
