Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 23 april 1949 - Atomvapnet och atomenergin för marint bruk, av E Hæffner - Den elektromagnetisk-hydrauliska kopplingsprincipen, av CHL-WS - Nytt axiallager, av C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 april 1919
323
Fig. 1. Fotografi av atombomb i luftexplosion vid Bikini.
Tryckvågen kan skönjas som en ring runt
explosionsplatsen.
Att konstruera ett fartyg som kan vara operationsdugligt
efter att ha utstått en atombombsexplosion i sin
omedelbara närhet torde inte vara möjligt. Ett effektivt skydd
för fartyg och besättning ställer sådana krav på utrymme
och vikt, till nackdel för dess offensivkraft, att man får
kompromissa och bestämma sig för att konstruera
fartyget så, att det kan uthärda en atombombsexplosion som
inträffar på ett visst avstånd, vilket helst då inte bör vara
större än det normala taktiska avstånd, som krigsfartyg
opererande i samverkan använder. Den personalstyrka
som ofrånkomligt måste uppehålla sig på däck, bör
inskränkas till ett minimum. Användningen av brännbara
eller värmekänsliga ämnen i konstruktionsdetaljer skall
undvikas i största möjliga utsträckning eller
värmeisolering ordnas. Uppehållsplatser för personal avskärmas mot
radioaktiv strålning. Navigation med hjälp av radar bör
utvecklas och artilleri av alla slag automatiseras. Med
hänsyn till den vindstöt, som alla övervattensdelar av
fartyget har att motstå, är det säkrast att ta
nödvändigheten och formgivningen av diverse däcksattiralj under
omprövning. Om det numera, med tillgången till
radarhjälpmedel, behövs någon brygga i konventionell
bemärkelse kan t.ex. ifrågasättas. När det gäller att motstå en
undervattensexplosion är det av dominerande betydelse
hur fartygsskrovet är konstruerat. Mycket både teoretiskt
och praktiskt arbete erfordras för undersökning av
hithörande frågor. De praktiska svårigheterna att
åstadkomma de rätta typer av tryckvågor som erfordras för
modellförsök utgör ett allvarligt problem.
" Radioaktiviteten ger upphov till intressanta skyddsfrågor.
I första hand har man den intensiva strålningen i
detona-tionsögonblicket, vartill kommer den inducerade
radioaktiviteten och klyvningsprodukterna. Vid en luftexplosion
är det huvudsakligen strålning av det förra slaget man
har att skydda sig mot, och av det senare slaget vid
explosion under vattenytan. Kedjereaktionen i uranbomben
åtföljes av en utsändning av gammastrålar och neutroner,
som ger dödliga skador inom 1,2 km från platsen.
Klyvningsprodukterna åtföljer det svampliknande molnet uppå|
och sprides sedan som radioaktivt damm med vinden. Vid
en undervattensexplosion absorberas antagligen den direkta
strålningen belt av vattnet, under det att
klyvningsprodukterna följer med ång- och vattenpelaren uppåt, då
bubblan bryter igenom ytan och faller sedan tillbaka med
vattnet inom målområdet. Avskärmning mot den direkta
strålningen måste ske genom en kombination av olika
ämnen, eftersom gammastrålar och neutroner inte
absorberas maximalt av samma ämnen. Mot den inducerade
radioaktiviteten och klyvningsprodukterna får man skydda
sig genom att reducera antalet öppningar från fartygets
inre till luft och vatten och förse de öppningar som trots
allt måste finnas med anordningar för en ögonblicklig
tillslutning då det är fara å färde. Fartyget bör sedan
utformas så, att inga skrymslen eller håligheter finns, där
saltvatten kan väntas ligga kvar och avdunsta under
kvarlämnande av radioaktiva salter.
Emellertid är det icke uteslutande nackdelar den nya
atomenergitekniken har att erbjuda marinen. Den
energikälla som en kärnreaktor utgör kan kanske tämjas till en
anordning, lämpad för framdrivning av fartyg. Man kan
tänka sig att det principiellt skulle tillgå på följande säll.
Genom en kärnreaktor, som funktionerar som värmekälla,
och en värmeväxlare cirkulerar ett lämpligt medium.
Förutom vatten har t.ex. även helium eller flytande vismut
föreslagits. Reaktorn måste vara synnerligen kraftigt
skärmad och så även värmeväxlaren, dock inte fullt i samma
utsträckning. Mediet får i värmeväxlaren avlämna sitt
värme till vatten eller vattenånga som driver turbinerna.
En nackdel med systemet är, att man måste arbeta med
högt tryck för att nå en nöjaktig termisk verkningsgrad.
Regleringen av reaktorn måste skötas med omfattande
kon-troll- och säkerhetsanordningar. Ytterligare
konstruktionssvårigheter ger en mångfald materialproblem upphov till.
Den intensiva strålningen i en reaktor sönderdelar många
ämnen och förändrar de fysikaliska egenskaperna hos
andra. Trots alla svårigheter som ett utnyttjande av
uranreaktorn för fartygsdrift medför, kvarstår det faktum, att
här föreligger en energikälla, som i en kompakt
konstruktion förmår leverera energi vid hög temperatur under
mycket lång tid (R J Daniel i Engineering 30 apr. 1948).
E Hæffner
Den elek tromagnetisk-hydrauliska kopplingsprincipen,
system Rabinow (Tekn. T. 1948 s. 770), ser ut att kunna
få användning på många olika områden, t.ex. vid
gjutning, för vissa hydrauliska system samt för olika
inställbara fästdon. Uppfinningen går som bekant ut på att en
blandning av olja och järnpulver kan bringas att övergå
till nästan fast form genom elektromagnetisk påverkan.
Vid gjutning kan man använda en dylik blandning som
formmassa; gjutmodellen tryckes ned i massan,
strömmen kopplas på (varigenom massan stelnar), modellen tas
ut, stycket gjutes, strömmen kopplas från och gjutstycket
kan bekvämt tas ut, då formmassan åter är helt mjuk.
Ersätter man i ett hydrauliskt manöversystem den
normala vätskan med en olje-järnblandning, kan man genom
att magnetisera något ställe av rörsystemet stoppa
vätskeflödet; några ventiler behövs sålunda inte. I vridbara
fästen, där en kula är rörlig i en skålfattning (som i ett
kamerastativ), kan man omge kulan med
olje-järnpulver-blandning, och genom att minska eller öka
magnetiseringen frigöra eller låsa fästet. Hos hydrauliska
stötdäm-pare och dörrstängare, försedda med magnetiserbar välska,
kan dämpningsförmågan kontinuerligt varieras genom
variation av magnetiseringsströmmen.
Som alla uppfinningar har även Rabinows uppfinning
visat sig vara i behov av vissa förbättringar. Ett av
problemen har varit att hindra att järnpulvret på grund av
sin tyngd sjunker ned i oljan, varigenom blandningens
homogenitet äventyras; genom inblandning av särskilda
ämnen har man lyckats förlänga fällningstiden betydligt.
En annan svårighet har varit att hindra att oljan
antändes eller förgasas vid den starka hetta som uppstår genom
friktion då kopplingen slirar. En bel del arbete uppges
ännu återstå innan detta problem har lösts fullt
tillfredsställande (Business Week 18 dec. 1948). CHL-WS
Nytt axiallager. En ny typ av vertikalt axiallager, i
USA kallad "Hydrosphere", beslår av en sfärisk
lagerkropp, som med mycket snäva toleranser roterar i en
sfärisk skål. Skålen är försedd med oljeinlopp i nedersta
punkten samt med därifrån meridiant utgående
oljerännor, vilka tjänstgör såsom oljefördelare. Lagerkonstruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
