Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 / 324 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 23 april 1949 - Nytt axiallager, av C S - En snabb pärmgörningsmaskin, av W S - Snabbskrift med tryckbokstäver, av W S - Stipendier från IVA - Svenska Glastekniska Föreningen - Insänt: Flygsäkerheten vid Flygvapnet, av Hans Johansson, Nils Christiansson och Sven Holmberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lagerkonstruktionen kännetecknas av hög hydrodynamisk bärförmåga
och liten friktionskoefficient. I vissa specialfall kan oljan
ersättas av luft eller annan lämplig gas. Teorier för lagrets
hydrodynamiska verkningssätt har verifierats genom
experiment (J. appl. Mechan. juni 1948; referat i Eng. Dig.
1948 h. 10, 11).

        C S

En snabb pärmgörningsmaskin har kommit i gång i
Sverige. Maskinen, som är av holländsk konstruktion med
vissa svenska förbättringar, gör pärmar av icke alltför
styv kartong, ett pärmämne för varje pärm. Ämnena bör
vara skurna till exakta mått innan de förs in i maskinen,
där kanterna vikes in och varmlimmas och ryggrillor
inpressas. Pärmen är härefter färdig för bindning.
Tillverkningshastigheten är mycket hög: 1 000—2 000 pärmar i
timmen. De vanligen använda kartongslagen är 300—350 g
brevkortskartong eller ca 500 g cacherad kartong (250 g
kartong med pålimmat kraftpapper på insidan); för
närvarande utarbetas för ändamålet dessutom en
plastöverdragen kartong med mycket stor slitstyrka. Pärmarna kan
självfallet förses med tryck och annan dekor, som då bör
anbringas innan pärmämnena passerar maskinen.
Metodens fördelar är framförallt dess snabbhet och de låga
framställningskostnaderna. Pärmarna är behagliga att
använda, och torde för många ändamål, t.ex. för inbindning
av tidskriftsårgångar, för handböcker (plastöverdragen
kartong!) o.d., med framgång kunna tävla med hittills
använda pärmtyper. Pappersåtgången är dessutom betydligt
mindre än för t.ex. en normal klotpärm.

        W S

Snabbskrift med tryckbokstäver erhålles med
stenografimaskinen Tachotype, fig. 1. Maskinen, som väger
endast 2,5 kg, har ett plant tangentbord med 27 tangenter,
och vid skrivningen använder man båda händerna som på
en vanlig skrivmaskin. Dock slår man ned flera tangenter
på samma gång och får sålunda hela stavelser i varje
nedslag. Tangenterna är så placerade, att varje finger har tre
tangenter att betjäna; vokalerna ligger i mitten och
konsonanterna dubblerade i spegelbildsuppställning på sidorna
Skriften kommer fram på en remsa som har samma bredd
som en vanlig räknemaskinsremsa men är dragspelsvikt i
lämpliga längder så alt den blir mera lätthanterlig. Till
skillnad från tidigare stenografimaskiner förekommer
förkortningar praktiskt taget inte alls och texten kan med
obetydlig övning läsas även av den som förut inte vet
någonting om innehållet; ett exempel på Tachotype-skrift
visas i fig. 2. Tangentbordet lär vara lätt att inlära;
nybörjare brukar redan efter 30 timmars övning komma upp
till 100 stavelser per minut och med ytterligare övning på
kort tid till 150—200, dvs. normal talhastighet. Eftersom
maskinen bygger på stavelseskrift, har det visat sig
möjligt för stenografer att ta upp tal på ett språk som de inte
behärskar, tillräckligt förståeligt för att en i språket kunnig
skall kunna göra utskriften. Maskinen är av holländskt
ursprung och torde komma att tillverkas även i Sverige.

        W S

Fig. 1. Stenografimaskinen Tachotype.

Fig. 2. "Every girl learns it" i Tachotype-skrift.

Stipendier från IVA. Som forsknings- eller resestipendier
för järnhanteringens främjande finns ca 3 500 kronor
disponibla för utdelning ur John Davidsons fond. För
stipendier åt yngre ingenjörer, som genomgått teknisk
högskola och i utlandet vill studera till ingenjörsvetenskapen
hörande frågor, finns ca 2 500 kronor disponibla av
avkastningen av Hovintendent Melanders fond. För stipendier
för teknisk forskning kan sammanlagt ca 6 800 kronor
disponeras från C O Rahms stiftelse. Ansökan med plan
och kostnadsberäkning för tillämnat forskningsarbete eller
planerad studieresa skall ställas till
Ingeniörsvetenskapsakademien, Box 5073, Stockholm 5, senast den 5 maj 1949;
ansökan kan gälla del av ovannämnda belopp.

Svenska Glastekniska Föreningen konstituerades vid
ett sammanträde i Växjö den 26 februari 1949 på initiativ
av civilingenjör Bo Simmingsköld och fil. mag. Stig
Lindroth. Föreningen skall verka för livligare kontakt och
bättre samarbete mellan glastekniker inom och utom
landets gränser och hoppas att därmed kunna bidra till ökad
kännedom om glas ur vetenskaplig och teknisk synpunkt.
En av huvudpunkterna på programmet är införandet av
enhetliga metoder för undersökning och analys av glas och
råmaterial för dess framställning. Svensk Glasteknisk
Tidskrift kommer att tjänstgöra som föreningens organ. Vid
mötet valdes en interimsstyrelse bestående av de båda
initiativtagarna samt ingenjör Eric Strömberg, direktör
C I Scheutz, ingenjör Y Wictorin och civilingenjör Lennart
Rosén.

Insänt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>