Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 30 april 1949 - Det moderna industrilaboratoriet, av Sigge Hähnel - Anmälan: Reseberättelser - Tekniska skrifter: Discharge coefficient μ in the formula for overfall dams
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
TEKJiTSK TIDSKRIFT
mellan dem. I fig. 1, som ritats efter Swartout2, är
modulbredden 372 cm (12’), och detta laboratorium torde alltså
vara mycket rymligt, vilket kanske sammanhänger med att
det är avsett för arbete med radioaktiva ämnen. Modulens
längd varierar mellan 710—975 cm (20—32’). Den bör
bestämmas så, att det fria utrymmet blir en multipel av
61 cm (2’), då standardinredningar vanligen utförs i
längder på 61 eller 122 cm (2’ eller 4’).
Genom denna standardisering blir det möjligt att lätt
ändra en laboratorielokal, så att den lämpar sig för ett
nytt ändamål, men för att uppnå fullständig anpassning
av utrymmet använder man numera ofta flyttbara
mellanväggar av samma typ, som blivit standard i större,
moderna kontorslokaler. Dessa väggar är visserligen icke
flyttbara på samma sätt som skjutbara eller vikbara
väggar men är så konstruerade, att tränad personal kan ta
ned och sätta upp dem på mycket kort tid utan den
nedsmutsning och förvirring, som måste uppstå vid flyttning
av den enklaste plattvägg. De är av två typer, den ena
bestående av järnplåtar fastsatta mellan metallstolpar
fästa i golv och tak och den andra av
asbestcementplattor styrda av klena metalldubbar, som löper i rännor
fastsatta i golv och tak. Flyttning av väggarna sker
vanligen för att ändra grupperingen av modulerna till större
eller mindre rum.
Servisledningar för gas, vatten, elektrisk ström m.m. och
lufttrummor dras numera så, att de är tillgängliga på
båda sidorna av modulen, och så, att all potentiellt
önskvärd servis finns på varje ställe. Ledningar till borden
dras däremot blott efter behov. Helst skall
ledningsstammarna inneslutas i trummor placerade i korridoren (fig. 1).
Härigenom blir de lätt åtkomliga, och man uppnår
fördelen, att dörrarna icke sticker ut i korridoren vid
öppnandet. Enligt Swartout2 görs trummorna lämpligen
92 X 214 cm (3’ X7’) i genomskärningsarea och indelas
enligt fig. 2.
Vid konstruktion av laboratorier har man lånat ännu en
idé från modern kontorsinredning, nämligen det falska
innertaket. Detta består av hela eller perforerade
lättmetallplattor 394 X 787 cm, som är inskjutna i ett
ramverk av metall upphängt i det verkliga innertaket. Mellan
de båda taken placeras belysningen, som brukar bestå av
två längsgående rader lysämnesrör för varje modul. I fig. 1
finns fyra rader, för att större frihet vid rumsindelningen
skall uppnås. Utrymmet mellan taken kan även utnyttjas
till fördelning av ventilationsluft.
Enmodulrum används sällan, tvåmodulrum tycks vara
den vanligaste storleken i industrilaboratorier.
Fordringarna på arbetsutrymmen i en laboratoriebyggnad är
emellertid, som redan antytts, sällan konstanta. I laboratorier
av äldre typ måste man endera arbeta i olämpliga lokaler
eller bygga om laboratoriet; det senare medför betydande
kostnader och avbrott i forskningsarbetet. En omändring
av det moderna laboratoriet kan däremot göras på några
timmar, därför att servisledningar är tillgängliga på många
punkter, belysningen är jämnt fördelad, och
mellanväggarna lätt kan flyttas.
Även en kombination av fasta och flyttbara väggar har
kommit till användning när man kunnat räkna med ett
tämligen konstant utrymmesbehov. Fig. 3 visar t.ex. en
standardenhet i Western Regional Research Laboratory3
bestående av tre moduler, vardera 488 X 800 cm och
åtskilda av plattväggar. De båda yttre är
tvåmanslabora-torier, och det mellanliggande är med flyttbara väggar
delat i två kontor och ett rum för diverse hjälpmedel, t.ex.
mikroskop, fotometrar m.m., som mörkrum eller för annat
gemensamt ändamål. Det tycks råda mycket olika åsikter
om forskarens behov av kontorsutrymme. Ur hans egen
Fig. 2. Trumma för
servisledningar.
Fig. 3. Plan över standardenhet i Western Regional
Research Laboratory.
synpunkt bör skrivrummet utan tvivel vara direkt anslutet
till laboratoriet, men det enda sätt, varpå detta kan
uppnås, är att offra en modul härtill. Denna, som är utrustad
med servisledningar m.m., är en betydligt dyrare lokal än
vad som fordras, men man kan dock hjälpligt utnyttja
den t.ex. på det sätt fig. 3 visar. Sigge Hähnel
Litteratur
1. Rasswiileb, C F: New ideas from industrial laboratory design.
J. chcm. Educ. 24 (1947) s. 346.
2. Swartout, J A: Research with löw levels of radioactivity. Ind.
& Engng Chem. 43 (1949) s. 233.
3. Bogue, j Y: Some aspects of modern laboratory design.
Endeavour 8 (1949) s. 38.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, som är tillgängliga för intresserade:
Martin, H: Gasturbiner och moderna
mottrycksdngkraft-anläggningar i Schweiz, Frankrike, Belgien och Holland
september 1948. 44 s.
tjernström, S: Keramiska och metallurgiska industrier i
USA och Kanada mars—augusti 1947. 58 s., 9 bil.
Svahn, O: Bearbetningstekniska frågor i England augusti
—september 1948. 24 s., 1 bil. (WOLFE, K J R: Discussion
ön "The study of segregations and inclusions in steel by
microradiography" ).
Stille, R: Finska cellulosafabriker oktober—november
1948. 40 s.
AlsÉn, P: Ånganläggningar, kraftvärmeverk och
gasturbinanläggningar i USA hösten 1948. 32 s„ 3 bil.
Wallmark, T: Elektronik i Europa och USA september
—december 1948. 7 s.
Henricsson, G E: Byggnadsteknik i Schweiz, speciellt
industribyggnader, augusti—september 1948. 74 s., bil.
Tekniska Skrifter
Discharge coefficient ß in the formula for överfall
dams, av Hans Hartzell. Tekn. Skr. 139 (1949) — Acta
Polytechnica nr 43 (1949) s., 11 fig. 4 kr.
Uppsatsen tar sikte på att skaffa hjälpmedel för praktiskt
bruk vid bestämning av avbördningen genom helt öppna
dammutskov. De faktorer, som bestämmer
avbördnings-koefficienten u vid dels plan horisontell tröskel, dels
avrundat krön genomgås och problemet behandlas teoretiskt.
De härigenom erhållna teoretiska jU-värdena jämföres med
resultaten av utförda modellförsök, och
"krökningsfak-torns" verkliga storlek vid avrundat krön diskuteras. En
allmängiltig empirisk formel uppställes för
krökningsfak-torn och ju-värdet i relation till krönets krökningsradie och
överfallhöjden samt en koefficient oc, vars storlek är
beroende av de faktiska förhållandena i utskovsöppningen.
Svenska Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska
Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande kvartal mot
skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
