Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 30 april 1949 - Rullbanor och hjulbanor, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 8. Drivna rullar med refflor i spiral för transport av
bräder och massaved, t.v. för rak transport, t.h. för
avlastning åt sidan.
Fig. 7. Rullbana i spiralform;
A godsinmatning i andra
våningen, B godsinmatning i
första våningen, C
godsutläm-ning i bottenvåningen.
Fig. 10.
Standardhjul med
kullager för
hjulbana.
stycke ovanför rullarna, fig. 1 b och c, eller anbringas
särskilda styrlister ovanför sidramarna. Avståndet mellan
styrlisterna brukar göras några centimeter längre än
maximividden av transportföremålen. För breda rullbanor
använder man ofta dubbla rullrader med en extra
bärram i mitten, fig. 2. Genom dylik uppdelning på två
rullrader minskas rullarnas nedfjädring under belastningen.
Om rullraderna anbringas i svag lutning mot varandra
såsom på fig. 2, sträva de att centrera godset mot banans
mittlinje. Genom användning av dubbla rullar i kurvor
underlättas framförandet av transportgodset, då ju de
yttre rullarna rotera med högre hastighet än de inre. Vid
tyngdkraftrullbanor med kullager brukar man använda en
lutning av minst 2,5° och högst 7°, den förra för tungt
och fast gods, t.ex. maskindelar, den senare för mjukt
eller skrymmande gods, t.ex. mjölsäckar eller lätta
kartonger.
Bland tillbehör till, resp. specialutföranden av rullbanor
må särskilt nämnas växlar och föreningspunkter,
kurv-sektioner och spiralbanor, rullbanor med drivna rullar, stöd
och kopplingsanordningar m.m.
Växlar och föreningspunkter
Den vanliga horisontella tvåvägsväxeln visas schematiskt
på fig. 3 och en "revolverväxel", bestående av ett
roterande rullbord i korsningen mellan två rullbanor på fig. 4.
Olika sätt att utan vridbara växlar sammanföra två
rullbanor visas på fig. 5 och 6. Stundom göres ett stycke av
rullbanan upp- eller nedfällbar i vertikal led (ungefär som
en broklaff eller en vindbrygga) för att bereda plats
fölen korsande trafikled, t.ex. en truckbana, eller för att
Fig. 9. Hjulbuna med kurvor, växel och inställbara stöd.
sammanbinda rullbanan med en annan, högre upp eller
längre ned belägen rullbana, i vilket senare fall den bildar
en vertikal växel. I olikhet med flertalet övriga
kontinuerligt arbetande transportörer lämpa sig
tyngdkraftrullbanorna synnerligen väl för uppdelning i smärre enheter,
sektioner, raka eller i kurvform, vilka bekvämt kunna
sammanbyggas till långa banor av växlande form och
längd samt kombineras med andra transportapparater, t.ex.
bandtransportörer. Bansektionerna utrustas vid ändarna
med enkla kopplingsanordningar, vanligen bestående av
krokar och bultar. För att kunna inställa banan i önskad
lutning göras stöden ofta höj- och sänkbara samt förses
stundom med länkrullar för att underlätta banans
förflyttning. Exempel på dylika rull- och hjulbanestöd visas i
fig. 9. Vid hopbyggnad av rullbanesystem bör före inloppet
i långa eller skarpa kurvor inkopplas en kort (vanligen
0,15 m lång) raksektion med starkare lutning än banan i
övrigt för att ge transportgodset ett visst hastighetstillskott
för övervinnande av kurvmotståndet.
Spiralbanor
De för transport av gods från högre till lägre nivå
använda transportbanorna äro ofta byggda i skruvform. Då
de äro anordnade som glidrännor, måste lutningsvinkeln
vid ytterperiferin göras så stor, att godset med säkerhet
icke "hänger upp sig", men dock ej uppnår alltför stor
hastighet. Vinkeln uppgår vanligen till 25—30°, men kan
i undantagsfall gå ned till 20° eller upp till 40°. För mera
ömtåligt styckegods är en spiralformad rullbana med ett
ringa, nästan konstant rörelsemotstånd och en motsvarande
liten lutningsvinkel mer lämplig än en skruvglidbana,
där transportgodset utsättes för en långt hårdare
behandling. Då en spiralbana passerar genom flera våningar, kan
man vid passagen föra gods till eller från banan med
tillhjälp av horisontala växlar och i sidled utdragna
ban-spiraler, som anordnas på lämplig höjd ovanför resp.
våningsplan, såsom antydes på fig. 7. In- resp. utmatning
av godset sker vid i tangentens riktning gående "rakspår"
vid spiralbanans början resp. slut.
Rullbanor med drivna rullar
De drivna rullarna tillverkas vanligen av gjutjärn och
erhålla ofta en refflad yta för att öka rullens friktion mot
transportgodset. Drivkraften överföres till rullarna med en
utmed rullbanan framdragen drivkedja, som griper in i
kedjehjul vid rullarnas ände. Stundom drives i stället varje
rulle från ett av grannrullens båda kedjehjul, av vilka del
andra i sin tur på liknande sätt drives från nästa
grann-rulles ena kedjehjul. Denna drivmetod från rulle till rulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
