Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 30 april 1949 - Anmälan: Enskilda järnvägars entreprenörer och arbetschefer 1802—1940, av Torsten R Åström - Anmälan: Sydöstmässan i Växjö 1947, av Wll - Anmälan: Forsøg med Hulstensdæk, av K Agerup - Anmälan: Boligopvarmningsteknik, av Per Norbäck - Anmälan: Heating and Ventilation of Dwellings, av Per Norbäck - Anmälan: Safety for the Household, av Marit Neymark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 april 1949
343
skap för vattenfallsstyrelsen anges till 28-, men upphörde
1938. Arbetschef Titus Westborg, som under sina senare
år efter järnvägsbyggandet var verksam vid den stora
Slussenombyggnaden i Stockholm och Stockholms stads
gatukontor, avled den 2/9 1939.
Den ovan angivna begränsningen av data till att endast
avse vederbörandes insatser på järnvägsområdet har
konsekvent sökt hållas. Detta hindrar icke att på vissa punkter
smärre utvikningar naturligen skett. I det sammanhanget
tycker man möjligen att gamle Carl Jacob Magnell kunde
fått en något fylligare biografi. Även efter ban- och
maskiningenjörstiden 98—03, såsom professor i väg- och
bro-byggnadskonst 03—22, till vilket ämne järnvägsbyggnad
hörde, får han väl anses verksam på järnvägsområdet.
För det lilla antalet ännu verksamma väg- och
vattenbyggare, som tidigare varit enskilda järnvägsbyggare,
skulle man kanske också kunnat finna en komplettering
med senare data naturlig och rimlig.
Såsom verket nu föreligger är det emellertid en mycket
aktningsvärd publicistisk arbetsprestation och därtill en
värdefull och roande läsning från en högintressant epok
inom svensk väg- och vattenbyggarverksamhet. Skulle jag
avslutningsvis våga komma med en liten erinran mot
verkets redaktionella uppläggning, skulle detta avse årtalet
för epokens bakre tidsgräns, 1802. Detta årtal och de
därpå närmast följande decennierna blir här mera
uttryck för en historisk ambition än ett egentligt sakvärde.
Bokens väsentliga innehåll hänför sig till tiden fr.o.m.
1849, vilket årtal ju också med fördel kunnat ge
anstrykning av ett sekeljubileum. Boken rekommenderas varmt
till alla väg- och vattenbyggare och trafikintresserade samt
inte minst till Lars Viktor Ståhles många vänner utanför
dessa led. Torsten R Åström
Sydöstmässan i Växjö 1947, föredrag och diskussioner,
utgivna av Kronobergs Läns Tekniska Förening, Växjö
1948. 68 s., 3 fig.
Vid Sydöstmässan i Växjö den 20 september 1947
behandlades dels kommunikationsproblemen och dels
torv-problemen. Föreliggande häfte innehåller förutom
hälsningsanföranden föredragen "Kommunikationsproblemen i
sydöstra Sverige" av professor T Palander och "Har den
svenska torven en fredsekonomisk framtid?" av professor
E Velander samt de kortare meddelandena "Behovet av
grundläggande torvforskning" av civilingenjör B
Christiansson och "Torvextraktion, en löftesrik möjlighet för en
industriell torvförädling" av dr-ing. A Sundgrén. Dessutom
har diskussionen efter föredragen medtagits i häftet. WU
Forsøg med Hulstensdæk, av K W Johansen. Medd. 15
Laboratoriet for Bygningsstatik, Köpenhamn 1946. 27 s.
4,50 dkr.
Förf. redogör för försök med sparkroppsbjälklag, utförda
1944—45 vid laboratoriet för byggnadsstatik. Provningarna
är avsedda att ge upplysningar för beräkning av
sparkroppsbjälklag med avseende på sträckbelastningar från
mellanväggar o.d. verkande parallellt med blocksträngarna.
Provningar är utförda med Böseler-, Bauma- och
Sperle-bjälklag, och resultaten redovisas i tabeller och diagram.
Av särskilt intresse vid dylika koncentrerade belastningar
är frågan om fördelningsbredden, och genom jämförelse
av provningsresultaten med förhållandena vid rent
plastiska plattor kommer förf. till det överraskande resultatet,
att sparkroppsbjälklag mycket väl kan beräknas enligt
den av honom utarbetade brottlinjeteorin. Förf.
rekommenderar vidare, att bjälklagen armeras även i tvärriktningen,
då större linjebelastningar förekommer. I annat fall blir
tillåtna värdet på fördelningsbredden noll, emedan
momenten i tvärriktningen ger upphov till sprött brott, som
bestämmes av adhesionen mellan block och betong och
av den eventuella överbetongens dragstyrka, vilka värden
som regel sättes till noll.
Oavsett den ringa användningen av sparkroppsbjälklag i
Sverige är redogörelsen av stort intresse. K Agerup
Boligopvarmningsteknik, Dansk Ingeniørforening,
Köpenhamn 1948. 222 s., ill.
Den kurs, hållen i november 1948, som detta kompendium
baserar sig på var avsedd för byggnadsingenjörer med högre
eller lägre skolor och framställningen hölls därför på en
mestadels beskrivande och översiktlig nivå utan tyngande
matematiskt underlag. Föredragen innehåller i tur och
ordning underlag för beräkning av transmissionsförluster och
dimensionering av pannor, radiatorer och skorsten;
byggnaders isolering och värmeförbrukningen; rörberäkning;
fysiologiska förhållanden, ventilation och
luftkonditionering av bebodda lokaler; pann- och radiatortyper samt
olika rörledningssystem; automatiska eldningsanordningar;
jämförelse mellan olika uppvärmningssystem; automatisk
värmereglering och värmemätning; kort redogörelse för
utländsk försöksverksamhet. Per Norbäck
Heat ing and Ventilation of Dwellings. Post-War
Build-ing Studies No. 19. H.M. Stationery Office, London 1945.
227 s. 2 sh. 6 d.
I det arbete på att förbereda återuppbyggnaden, som på
ett tidigt skede av kriget påbörjades i England av
departe-mentstillsatta expertkommittéer, ingick också som ett led
frågor om bostäders uppvärmning och ventilation. Den
utredning, som är resultatet härav, innehåller efter svenska
begrepp inga epokgörande linjer eller nyheter, det har
främst blivit en hopsamling av erfarenheter från
existerande uppvärmningsanordningar, rekommendationer om
isolering, ventilationens ordnande, fordringarna på
inom-husklimat, en mängd sifferuppgifter, t.ex. rörande
värmeförbrukningen för förbrukningsvarmvattnet, etc. En
del av denna "handbok för konstruktörer" har
åstadkommits som resultat av en stor enkät från hela landet, som
är ganska belysande för läget inom denna gren av
tekniken i England. Man får här bl.a. veta, att två tredjedelar
av de utfrågade inte haft någon direkt erfarenhet av
centraluppvärmning. I samband härmed diskuterades i vilka
delar av bostaden behovet av den sortens uppvärmning
var störst, och som svar på en fråga om
centraluppvärmning möjligen kunde tänkas helt ersätta den öppna
spisen, svarade huvudparten nej. Per Norbäck
Safety for the Household, av W A Hahriman och E U
Condon. Circ. 463 National Bureau of Standards,
Washington 1948. 190 s., 100 fig. 0,75 $.’
Man talar om hemmets lugna vrå, men i verkligheten
inträffar det ett större antal olyckor i hemmen än på
andra platser. I föreliggande bok redogör avdelningen för
säkerhetsbestämmelser vid National Bureau of Standards
för de vanligaste kategorierna av olycksfall i hemmen och
diskuterar, vad som kan’ göras för att förhindra
olycksfallen eller minska riskerna.
I några tabeller framlägges en intressant
olycksfallsstatistik. Av de ca 105 miljoner olycksfall, som under 1933—
1943 registrerades i USA, var ca hälften eller 53 miljoner
olycksfall i hemmen. Mer än en tredjedel av dödsolyckorna
hade inträffat i hemmen. Av dödsolyckorna i hemmen
kunde ungefär hälften rubriceras som fallolyckor och
dessa hade i första hand eller till 84 % drabbat personer
över 65 år. Den näst största gruppen av dödsolyckor var
de, som förorsakats av eld och andra brännskador, och
därvid har åldersgrupperna 0—4 år och 65 år och
däröver varit mest utsatta. I dessa två åldersgrupper
inträffade också det största totala antalet dödsolyckor. Kvävning
(på mekanisk väg) hade förorsakat drygt en fjärdedel av
dödsolyckorna bland småbarnen, och en stor grupp utgör
också förgiftningsfallen.
Bokens olika kapitel behandlar olycksfall förorsakade av
kemikalier, elektricitet, gas, eld och blixtnedslag, vidare
mekaniska olycksfall, såsom fall och olyckor vid
förflyttning av föremål och vid användning av olika handredskap
och maskiner, samt diverse andra olycksfall. Bland de
senare nämnes, att man kan skära sig på tungan, då man
slickar igen kuvert, och att olämpliga leksaker många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
