Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 7 maj 1949 - Anmälan: Physik für das Studium an Technischen Hochschulen und Universitäten und zum Gebrauch in der Praxis, av C S - Järnimporten - Sveriges Automobilindustriförening - Asea - Edlund—Securus - Regulator & Instrument AB Billman - Birger Kock AB - AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik - Elektriska AB Siemens - Watliff Co. Ltd. - TNC: 10. Få-, fler-, mång-, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
i
TEKNISK TIDSKRIFT
Physik für das Studium an Technischen Hochschulen
und Unlversitäten und zum Gebrauch In der Praxis,
av Paul Wessel. Ernst Reinhardt, Hasel 1938. 514 s.,
277 fig. 11,50 sfr.
Röken utgör en mycket koncentrerad och samtidigt
elementär redogörelse för fysikens olika områden —
mekanik, svängningsteori, akustik, optik, värmelära och
elek-tricitetsläsa; den åtföljes av formelsamling, tabeller och
•ett hundratal beräkningsexempel. Röken täcker dock ej
•det svenska högskolestadiet, och därför blir dess
användning i viss mån problematisk. C S
Järnimporten heter en 32-sidig skrift, som har utgivits
av Svenska Järn- och Balkgrossisters Förening för att öka
kännedomen om järnimporten och järngrosshandeln.
Skriften, som närmast har föranletts av den kritik som
har förekommit mot den svenska järnimportens
organisation, ger många intressanta data över järnimporten nu
och under tidigare år, samt belyser järngrosshan(delns
uppgifter såsom mellanled mellan ett fåtal tillverkare och
■en mångfald förbrukare.
Sveriges Automobilindustriförening har sammanfört
sin annonsserie om bilen och dess betydelse i samhället
till en broschyr. Serien syftar till att för en större
allmänhet klargöra landsvägstrafikens betydelse samt påvisa att
underhållet och förnyelsen av landets bilar och vägar är
en produktionsfrämjande investering, som icke i längden
kan underlåtas.
Asea, Västerås. Rroschyren "Skona kullagren" visar hur
man skall sätta på remskivor o.d. på elmaskiner utan att
skada kullagren. "Elrullar för valsverk" beskriver på 16
sidor rullbanor med individuellt drivna rullar. "Elektrisk
drift av varmvalsverk", .24 s., ger en översikt av
förekommande typer av drivmaskinerier för valsverk samt jämför
drivsystemen med hänsyn till olika driftfall. Prospekten
"Luftkylda kvicksilverstdllikriktare", 23 s., "Torrlikriktare
för höga spänningar", 10 s., och "Avostatlikriktaren, 1 s.,
behandlar olika likriktartyper. Rrytare för olika ändamål
behandlas i prospekten "Kontraktionsbrytare", 16 s.,
"Tryckluftsbrytare", 6 s., och "Stationsbrytare", 2 s.
Edlund—Securus, Stockholm. Katalog 30:4 "Seeurus
utomhusställverk", 47 s., torde vara den första katalog
■över standardiserade utomhusställverk som har utkommit
i Sverige.
Regulator & Instrument AB Billman, Stockholm,
ger i ett illustrerat fyrsidigt prospekt en översikt av sina
tillverkningar: automatiska elektriska och hydraulisk
pneumatiska regulatorer för reglering av temperatur, nivå,
fuktighet o.d. eller avsedda för fjärrstyrning eller centraliserad
kontroll av kraftanläggningar eller industriella processer.
Prospektet ger många tillämpningsexempel jämte tekniska
data. Prospektet "Miva drag- och tryckmätare", 4 s.,
beskriver frostsäkra membraninstrument utan
vätskepåfyllning, avsedda för drag- och tryckmätning på
centralvärmepannor. Mätområdena är för dragmätarna 0 till —12 eller
0 till —15 mm v.p. och för de kombinerade drag- och
tryckmätarna — 15 till + 60 eller — 20 till + 80 mm v.p.
Bii-ger Kock AB, Stockholm. Rroschyren "Dammsugare
för industriellt bruk", 16 s., beskriver ingående av firman
tillverkade dammsugare med cyklonrenare, vilka utan att
skadas kan suga upp svarvspån, glasbitar och spikar,
dammsugare med extra stor behållare för
modellsnickerier, bagerier osv., dammsugare för stora golvytor samt
dammsugare för lagerlokaler, bibliotek och museer.
AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik, Stockholm. Rikt
illustrerad lösbladskatalog "Armatur för lysämneslampor",
18 s., jämte prislista.
Elektriska AB Siemens, Stockholm. Katalog, 6 s., över
lysrörsarmatur jämte prislista.
Watliff Co. Ltd., London. Prospekt på danska över
kommutatorer och släpringar, "Watliff, Specialisterne i
Kommutatorer".
TNC
10. Fä-, fler-, inång-
Man kan ibland vara tveksam om betydelsen av orden få,
flera och många, särskilt när de ingår i sammansättning,
t.ex. fåtrådig, flerfassystem, månghörning. Skall antalet
ett inräknas i få, skall två inräknas i flera, och var går
gränsen mellan flera och många?
I allmänhet torde flera — använt utan efterföljande än —
anses betyda ett antal större än två. "Det är flera år
sedan han reste" uppfattas säkerligen på detta sätt.
Undantagen är emellertid inte svårfunna. I bl.a. orden
fler-familjsvilla, flerfassystem inom elektrotekniken, flergängad
skruv och flertal som synonym till pluralis i modernt
språk betyder fler- mer än en, alltså i vissa fall endast
två. — Avgörande för tolkningen blir ett redan nämnt,
förhandenvarande eller antytt antal, t.ex. fem och flera,
"det kommer strax flera", där den komparativa betydelsen
hos flera klart framträder: fem eller flera än fem, flera
än som redan har kommit.
"Det stod flera personer på torget", säger man inte om
antalet är mycket stort, t.ex. hundra. I vårt dagliga språk
får nämligen flera innebära ett antal som kan överblickas
och tämligen lätt räknas. Däröver blir det många, en
mängd, ett stort antal. Denna skillnad upprätthålles dock
långt ifrån alltid. Flertal i betydelsen pluralis har ingen
antalsbegränsning uppåt, och detsamma gäller i princip
om andra sammansättningar med fler- som motsats till
en- och möjligen två-, t.ex. flertrådig ledare, fleråriga
växter, flerfassystem. Och å andra sidan behöver i sådana
uttryck som månggifte och mångmiljonär det avsedda
antalet inte vara särskilt stort, matematiskt sett, utan endast
ovanligt stort ur statistisk synpunkt. Av samma skäl kan
man väl numera tala om en "familj med många barn"
redan om barnantalet är fyra. — Med en månghörning
förstås en plan figur begränsad av räta linjer; eftersom
även minimifallet trehörning inbegripes hade flerhörning
varit ett riktigare namn, men månghörning måste på
grund av hävd tolereras. Fallet visar hur svår en förnuftig
gränsdragning är.
Ordet få anger som antalsord en uttrycklig motsats till
många, alltså antingen ett antal som lätt låter sig
överblickas och räknas eller ett antal som är mindre än det
genomsnittligt förekommande eller det väntade. "Det var
få personer som hade mött upp på torget." Elektriska
ledare kan indelas i en- och flertrådiga, och de flertrådiga
i få- och mångtrådiga. Var gränsen mellan de sistnämnda
skall dras är en praktisk lämplighetsfråga. Undre gränsen
för få torde vara två, även om detta icke såsom i nämnda
fall framgår av formuleringen; antalet ett får ej inräknas.
En fåtalig publik, en fåordig person, vid få tillfällen osv.
är visserigen uttryck som pekar nedåt på antalsskalan,
men de förutsätter dock flertal.
Av frågorna i uppsatsens inledande stycke kan alltså
endast den första få ett bestämt svar: antalet ett bör ej
inräknas i få. I övrigt måste antingen sammanhanget
avgöra ordens tolkning, eller också får man uttrycka sig
tydligare, t.ex. två eller flera, tre eller flera, ett tiotal,
hundratals. Generellt kan man blott fastlägga serien:
en
två
få, litet flertal, uttrycklig motsats till många
flera, (två eller) över två (dock ej många)
många, stort flertal J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
