Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 14 maj 1949 - Norges bergverksdrift åren 1941—1945, av Ernst J A Rothelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Grube-A/b, Melldal, som under åren 1940—1944 i
genomsnitt producerade ca 500 000 t/år men under år 1945 endast
nådde upp till ca 120 000 t. Vad produktionens storlek
beträffar kommer därefter Stordö Kisgruber, Störd, vilkas
produktion 1941, 1942 och 1944 låg omkring eller något
under 100 000 t/år. Produkterna från denna gruva är endast
handskrädda eller våtanrikade och ej så högprocentiga,
då halten av S ligger vid ca 40 %. A/S Björkaasens Gruber,
Ballangen, har en något lägre produktion, men högre
svavelhalter (ca 48 % S) på sina koncentrat, som tas ut
genom våtmekanisk anrikning och flotation. Storleken av
A/S Sulitjelma Grubers svavelkisproduktion är väl ungefär
densamma som Björkaasens, men Sulitjelma har samtidigt
en betydligt större produktion av kopparkoncentrat. Pro-
duktionen av svavelkis i hela landet var åren 1940—1944
74 %, 91 %, 80 %, 79 % och 73 % av samma produktion
1938, som var 1 027 776 t. Efter en mycket låg produktion
månaderna efter befrielsen 1945 steg produktionen åter i
slutet av året och hela årsproduktionen blev 247 465 t
eller 24 % av produktionen 1938. Exporten kom åter i
gång på hösten. Fig. 2 visar att största delen av
svavel-kisen exporteras. Omkring 100 000 t svavel per år kan
framställas i Orkla Smelteverk, Thamshavn. Under
krigsåren var produktionen av svavel lägre eller blott 70 % av
produktionen 1938. Under 1945 var samma siffra blott
20 %. Driften inställdes nästan helt efter befrielsen, men
mot slutet av 1945 kom driften åter i gång. Åtskilliga av
svavelkissligerna håller en högre eller lägre halt av koppar.
Tabell 1. Utvinning av järnmalm och järnslig i Norge ären 1941—1945
Gruvor
1941 1942
Drift- Malm Skrädd Analys Genom- Drift- Malm Skrädd
dagar frän malm snittligt dagar frän malm
gruvan eller antal gruvan eller
slig arbetare slig
t t t t
Analys
[-Genomsnittligt-]
{+Genom-
snittligt+}
antal
arbetare
Anrikningen företas vid Saggrenda Verk, Kongsberg. 2 Härav 1 313 t från äldre behållningar. 3 Härav 1 392 t från äldre behållningar.
Sjåen Grube, Skåtøy1 ............ 228 1 418 92 93 Vo FesOs 6 180 — 175 64 °/o Fe 1
Søftestad Gruber, Nissedal ...... 252 25 973 22 986 56,0 Vo Fe, 2,02 °/o P 32 234 17 274 16 714 55,9 °/o Fe, 2,15 °/o P 30
Fæhnsgruberne, Holla ........... 252 2 910 2 300 48,9 Vo Fe 10 285 2 800 2 500 48 Vo Fe 10
A/S Titania, Sokndal ............ 237 209 767 ■ f 61 086 i 13 753 44,03 Vo Ti02, 35,5 Vo Fe| 2,77 Vo TiO», 66,0 °/o Fe) [127 264 219 477 f 60 713 113 241 44,03 °/o T1O2, 35,5 °/o Fel 3,01 Vo TiO», 65,6 °/o Fe / 154
Meisingset Grube, Tingvall ...... 58 4 6672 4 074 40 °/o Fe 11 155 15 427 12 076 40 Vo Fe 32
A/S Rødsand Gruber, Nesset –– 293 123 375 1 36 073 1 2 841 62 °/o Fe 40 Vo Fe J j. 126 283 102 432 / 33 647 ( 2 931 62 Vo Fe 1 40,5 Vo Fe 111
Fosdalens Gruber, Malm ........ 287 325 584 160 647 65,5 Vo Fe, 0,02 Vo P, 0,6 Vo S 274 276 357 8133 192 191 65,5 Vo Fe, 0,02 Vo P, 0,8 Vo S 271
A/S Sydvaranger Gruber, Kirkenes 300 507 610 323 500 65,9 Vo Fe 788 30 45 596 8 800 65,0 Vo Fe 3»
Gruvor
1943
Drift- Malm Skrädd
dagar från malm
gruvan eller
slig
t t
1944
Analys Genom- Drift- Malm Skrädd
snittligt dagar från malm
antal gruvan eller
arbetare slig
t t
Analys
[-Genomsnittligt-]
{+Genom-
snittligt+}
antal
arbetare
’ Härav 66 103 t från äldre behållningar. 5 Härav 58 203 t från äldre behållningar
Sjåen Grube, Skåtøy1 ............ 300 595 60 64 Vo Fe 6 285 588 54 64 »/o Fe 6
Søftestad Gruber, Nissedal ...... 275 24 968 21 138 56,4 Vo Fe, 1,96 Vo P 37 213 18 006 16 028 55,8 Vo Fe, 2 Vo P 38
Fæhnsgruberne, Holla ........... 295 2 442 — — 10 274 2 377 2 177 48 Vo Fe 11
Klodeborg Gruber A/S, Øyestad 239 10 070 7193 38 Vo Fe, 2 Vo Mn 16 — – — — 2
A/S Titania, Sokndal ............ 300 25 203’. ( 66 191 43,7 Vo TiO», 35,7 Vo Fe j-173 286 262 4905 |fi; i 975 43,9 Vo TiOs, 35,6 Vo Fe j. 176
[14 262 2,98 Vo TiOs, 65,7 Vo Fe {15 196 2,7 Vo TiO», 65,8 Vo Fe
A/S Rødsand Gruber, Nesset .... 282 110 269 33 671 63,1 Vo Fe 97 285 99 055 27 879 62 Vo Fe 74
Fosdalens Gruber, Malm ........ 290 259 482 142 676 65,5 Vo Fe, 0,02 •/• P, 271 288 306 768 163 442 65,2 Vo Fe, 0,025 Vo P, 280
0,6 Vo S 0,8 Vo S
A/S Sydvaranger Gruber, Kirkenes — 29 281 — — 588 234 88 228 39 650 66,2 Vo Fe 609
Gruvor
1945
Drift- Malm Skrädd
dagar från malm
gruvan eller
slig
t t
Analys
[-Genomsnittligt-]
{+Genom-
snittligt+}
antal
arbetar»
Sjåen Grube, Skå-
tøy1 .............. 260 430 10 64 Vo FesOa8 4
A/S Søftestad
Gruber, Nissedal .... 112 7 352 8 600 57,5 °/o Fe, 1,88 Vo P 20
Fæhnsgrubene,
Holla ............ 92 727 509 44,5 Vo Fe 3
Klodeborg Gruber
A/S, Oyestad .... 273 205’ 1641 38,2 °/o Fe, 1,97 Vo Mn 4
A/S Titania, Sokn- (28 312 43,97 Vo Ti02,35,6 Vo Fe 1 „„
dal .............. 280 115 1908 { 6 607 2,72 fl/o TiOg, 65,8 Vo Fe } 152
A/S Rßdsand
Gruber, Nesset ..... 282 40 359 11 738 61,5 °/o Fe 40
Fosdalens Gruber,
Malm ............ 285 122 857 49 433 65,7 Vo Fe, 0,025 Vo P, 0,795 Vo S 206
8 Härav 1 000 t från äldre behållningar. 7 Härav 2 051 t från äldre behållningar.
8 FC2O3 sannolikt fel. Skall antagligen vara Fe.
f» ra rø 1929 t9jt iw w f» mi ms
Fig. 2. Produktion och export av svavelkis i
Norge ären 1921—1945.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
