Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 4 juni 1949 - Trådspelare, av Holger Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// juni 1949
429
Trådspelare
Civilingenjör Holger Marcus, Stockholm
Grundprinciperna för magnetisk inspelning (fig.
1) är nu 50 år gamla. När förstärkartekniken
och utvecklingen inom radioområdet kommit
tillräckligt långt tillverkades stålbandmaskiner
(1936), som användes för programändamål i
samband med radioutsändningar. Dessa
maskiner fick dock ej någon större utbredning, då de
var otympliga (1 000 kg) och gav ganska dålig
ljudkvalitet. Nästa steg i utvecklingen (1938)
var den pulverbelagda pappersremsan,
magneto-fonen. Denna apparatur var mycket hanterligare
(100 kg) och gav, när den utrustats med
hög-frekvensöverlagring (1940), god ljudkvalitet.
Under kriget utvecklades i USA de trådspelare
("wire-recorders"), vilkas principer
fortsättningsvis behandlas. Inspelningsmediet är rund
ståltråd, ofta rostfri legering, med en diameter
av endast 0,1 mm. Apparaterna blev mycket
lättare än tidigare typer, vikt mindre än 25 kg, och
kunde därför användas för en mångfald nja
områden.
Den tunna ståltråden har vissa stora fördelar
framför andra inspelningsmedier, tabell 1. Ur
tabellen kan många viktiga slutsatser dras om
trådspelares framtida användningsområden och
eventuella möjligheter att konkurrera ut andra
inspelningsmetoder, vilket behandlas närmare
längre fram.
Teoretiska synpunkter
Materialet för trådspelare skall ha en lämplig
magnetiseringskurva, med stor koercitivkraft
och remanens. Remanensen bestämmer
utgångsspänningen vid avspelningshuvudet, och
koerci-tivkraften magnetiseringsbehovet för
inspelningen och utsuddningen samt framför allt
återgivningen av höga frekvenser. Eftersom det i
elektronikapparater är lätt att uppnå hög
förstärkning så skall legeringen och värmebehandlingen
väljas med tanke på koercitivkraft, dvs.
diskant-återgivning och brusegenskaper. Trådens
mekaniska egenskaper måste vara förstklassiga och
efter sista dragningen eller poleringen skall
måtten innehållas med en noggrannhet av 3 /i.
Tråden skall ej vara rak: för att god spolning skall
ernås bör en fritt liggande trådstump lägga sig
med en radie av några centimeter.
C81.846.7
Arbetssättet för de första stålbandsapparaterna
visas av fig. 2 och 3. När tråden passerar över
luftgapet utsätts den först för en stigande och
därefter för en avtagande magnetisering. Den
kvarvarande remanensen blir en funktion av den
maximala fältstyrkan i luftgapet. För att ett
över huvud taget godtagbart resultat skulle
erhållas, adderades till den variabla lågfrekventa
magnetiseringen en fast förmagnetisering. På
detta sätt erhölls ett något så när linjärt
samband mellan lågfrekvent magnetiseringsström
och kvarvarande remanens. Metoden hade trots
detta för stor distorsion och för dålig dynamik
för att när det gäller kvalitet kunna konkurrera
med andra inspelningsmetoder.
Tabell 1. Priser och vikter för olika inspelningsmedier och
för en timmes program (jämförelsen är endast ungefärlig,
dä priser och vikter i hög grad beror på kvalitetsklassen;
härigenom blir den ofördelaktig för apparater av högre
kvalitet)
[-Trådspelare-]
{+Tråd- spelare+} Magneto fon -
Ljudfilm Grammofon
0,1 mm tråd 6 mm remsa 35 mm vanliga
lackefilm skivor råde (shellack)
acetatskivor långspelande skivor
Pris för första
exemplar
arkiveras ........ suddas ut ....... kr. kr. 50 0 150 0 1 000 1 000 30 500
Pris för kopia
arkiveras ........ suddas ut ....... kr. kr. 50 0 150 0 500 25 25 10?
Pris för inspelnings -
anläggning ...... kr. 1 500 10 000 70 000 40 000
Vikt för mediet ... kg 0,1 0,6 11 2 2
Mått för mediet
(<t>Xh) ........ cm 7,5X1,5 20X3 40X15 25 X 3 25 X3
Vikt för nätansluten
apparat ......... kg 7—25 100 250 250
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 4 mars 1949.
Fig. 1. Blockschema för magnetisk inspelning och
återgivning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
