Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 11 juni 1949 - Prospektering till sjöss och från luften, av WS - Den österrikiska bergshanteringens återhämtning, av E R—s - Tyngre än bly, av sah - Bättre gjutjärnsprov, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// juni 1949
459
Fig. 7. De seismiska reflexions- och refraktionsmetoderna.
och på basen av den samt avstånd och tidmätningar från
en serie geofoner i linje kan djupet beräknas. I vissa fall
har man avståndet från laddningen till alla geofonerna
lika, så att dessa ligger på en cirkelbåge; eventuella
skillnader i tid för den första impulsens ankomst måste då vara
att hänföra till djupdifferenser i närheten av cirkelbågen.
Vid seismiska mätningar till sjöss är utläggningen av
geofonerna, som i detta fall måste vara vattentäta hydrofoner,
det största problemet. Vid omplaceringar tar man
antingen upp dem för hand och flyttar dem med båt, eller
släpar man dem helt enkelt längs sjöbottnen, vilket dock
ställer stora krav på deras hållbarhet. De monteras
numera ofta kardanskt upphängda i ett strömlinjeformat
hölje och samtliga hydrofoner — vilkas antal kan vara
upp till 24 — släpas efter fartyget i sina egna kablar, som
är sammantvinnade på de sträckor de har gemensamma. Vid
reflexionsmätningar har laddningarna en storlek av 2—10
kg. Vid refraktionsmätningar är de betydligt större — 2 t
laddningar förekommer — och sprängningarna sker på
ca 30 m djup för att explosionskraften nedåt skall bli
så stor som möjligt. Förfaringssättet påminner om
Weibulls metod att med nedsänkta djupladdningar bestämma
sedimenttäckets tjocklek på bottnen av de stora
oceandjupen (Tekn. T. 1948 s. 205), vilken tillämpades av den
svenska djuphavsexpeditionen med "Albatross" (Flight
29 apr. 1948; Discovery sept. 1948). 1VS
Den österrikiska bergshanteringens återhämtning.
Trots alla svårigheter men genom samarbete och inbördes
bistånd av alla berörda parter har den österrikiska
bergshanteringen under första halvåret 1948 uppvisat mycket
framgångsrika resultat. Jämfört med första halvåret 1947
har kolbrytningen ökat med 17,4 % och jämfört med
första halvåret 1937 med ca 5 %. Om också Österrike alltid
är hänvisat till kolimport, betyder dock denna
produktionsstegring en besparing i valuta. Jämfört med första
halvåret 1947 har stegringen under samma tid år 1948
varit för järnmalm 80 %, för bly- och zinkmalmer 124 %,
för kopparmalmer 120 % och för antimonmalmer 445 %.
Brytningen av grafit har under samma
jämförelseförhållanden stegrats med 430 %, magnesit med 85 %, talk och
kaolin med 124 % vardera och kiselgur med 342 %,
kvartsit och kvartssand med 12 % samt lera med 90 %.
Utvinningen av mättade saltlösningar ökade med 77 % och
koksalt med 24 %, vilket allt kommer saltexporten
tillgodo. Följande produktionssiffror i ton anföres.
1/1—30/6 1947 1/1—30/6 1948
Kol ..................................................................1 455 796 1 709 135
Järnspat ......................................................336 028 603 576
Brunsten ......................................................— 108
Järnockra ....................................................1 121 429
Fjällig hämatit ........................................192 454
Myrmalm ....................................................500 1 524
Bly-zinkmalm ............................................20 986 47 108
Kopparmalm ..............................................8 127 17 909
Svavelkismalm ..........................................3 038 3 162
Antimonmalm ..........................................561 3 060
Oljeskitfer ..................................................1 019 385
Grafit ............................................................1 038 5 508
Magnesit ......................................................96 497 178 430
Talk ..............................................................9 593 21 513
Kalkspat ......................................................1 578 1 034
Fältspat ......................................................444 591
Glimmer ......................................................36 76
Täljsten ........................................................680 1 008
Kaolin ..........................................................29 103 65 296
Bauxit ..........................................................— 1307
Olja ................................................................4 87
(Berg- u. hüttenm. Monatsh. 1948 h. 8, 11.) E R—s
Tyngre än bly. En legering av 90 % volfram, 6 % nickel
och 4 % koppar, som ursprungligen utvecklades för sköldar
till skydd mot radioaktiv strålning, har nu börjat finna
användning för motvikter o.d.; specifika vikten är nämligen
50 % större än för bly. Delarna måste framställas genom
pulvermetallurgi (Amer. Machinist 24 febr. 1949). sah
Bättre gjutjärnsprov. Vid US Naval Research
Labora-tory har man funnit att det är fördelaktigt att gjuta
gjutjärnsprov horisontellt, så att formsanden kan packas jämn
över hela ytan. De erhållna dragproven blir jämnare än vid
vertikal gjutning, där metallen blir starkast i provets botten
(Foundry jan. 1949). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
