Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 18 juni 1949 - Eldningspremier och bränsleekonomi, av Albert Upmalis - Användning av stybbiga kol, av P O Kjellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Premieberäkning efter gaskvaliteten
Premier efter gaskvaliteten kan användas i
sådana industrier, där man begagnar sig av
generatorgas vid något slag av termisk behandling,
smältning, glödgning osv. Eldaren vid
gasgeneratorn har alltid möjlighet att påverka gasens
kvalitet och därigenom skaffa förutsättningar
för bättre produktion och minskad
bränsleförbrukning". Därför anses det också
ändamålsenligt att införa premier även för
gasgeneratoreldarna för att få en bättre gas av konstant
kvalitet. För kontroll av gasen måste man
fortlöpande taga prover, som undersökas i laboratorium.
Innan man övergår till premiearbete är det
också nödvändigt att på statistisk väg få fram
gasens genomsnittliga sammansättning och sedan
undersöka de praktiska möjligheterna för en
förbättring av gasens sammansättning.
Tab. 4. Premiesystem vid olika textilfabriker
Grundlön Premie Total lön
kr/h »/o kr/h
0,45 30 0,585
0,50 22 0,61
0,45 40 0,63
0,50 44 0,72
0,45 44 0,65
0,45 32 0,594
man i första hand söka i bränslet, eftersom det
eldades med utskottskol av olika kvalitet och
inte med högvärdigt kol.
En grupp på fem kraftverk gick år 1941 över
till premiesystem på grundval av
koldioxidhalten. Den kritiska gränsen för koldioxidhalten
fastställdes därvid i alla kraftverken till 12 %.
Resultaten ha sammanställts i tabellerna 2 och 3.
Premiernas inverkan på bränslebesparingen
Före senaste kriget betalade man eldarpremier
inom många industrier, men under kriget när
kvaliteten på bränslet blev mycket varierande,
övergav man premierna i en del fabriker medan
man tog upp dem i andra. I det följande ges en
översikt av erfarenheter på detta område. År
1944 gingo många textilfabriker över till
premiebetalning, trots att fabrikerna erhöllo
utskottskol av olika slag. I alla dessa fall beräknade man
premierna efter förångningstalet och resultaten
under tre månader framgå av tabell 1.
I alla dessa fall lägger man märke till det
speciellt låga förångningstalet. Orsaken härtill kan
Tabell 1. Bränslebesparing vid olika textilfabriker
Under
premiesystemet förbrukat kol
t
Tidigare
genomsnittligt för-ingningstal
Uppnått genom- Kolbesparing
snittligt
för-ångningstal
t
619 6,5 6,95 43
355 5,8 6,3 32
360 6,1 6,8 41
86 6,8 7,3 6
246 6,6 7,3 26
177 5,0 6,85 66
Tabell 2. Tillämpning av premiesystem vid olika
ångkraftverk
C02-halt före premiesystemet .... % 8,5 8,5 8,5
i december 1941 ....... % 9,7 9,0 10,4
i januari 1942 ......... % 10,9 10,6 10,7
Avgasförluster före premiesystemet % 11,80 11,85 13,00
i december 1941 ... % 11,26 10,58 10,39
i januari 1942 .... % 9,55 9,79 10,30
Tabell 3. Ekonomiskt resultat vid kraftverken enligt
tabell 2
Brutto- Utbetalda Netto-
besparing premier besparing
kr. kr. kr.
December 1941 .......... 3 757 812 2 945
Januari 1942 ........... 5 940 1 123 4 817
Premiesystemets inverkan på förtjänsten
De vid de nämnda textilfabrikerna införda
premierna för förbättring av förångningstalet
medförde en ökning av eldarlönerna enligt tabell 4.
Kraftverken fördelade premiebeloppen mellan
överniaskinister, maskinister och eldare.
Premieutdelning till övermaskinisten ökar hans
pliktkänsla och man kan vänta sig, att han i
fortsättningen ännu noggrannare övervakar
pannhuset och de eldare och maskinister som arbeta
under honom.
Användning av stybbiga kol. Kolbrytningen i Europa
synes nu ha nått en sådan omfattning att den svarar mot
efterfrågan, utom vad som gäller koksande kol. Genom
att produktionen mer och mer mekaniserats har
emellertid utfallet av kolstybb ökat. Då användningen av dessa
kolsortiment icke stegrats i samma takt som produktionen
har överskott uppstått, resulterande i ökad prisspänning
mellan kuranta sortiment och kolstybb. I Storbritannien
bedrives ett energiskt arbete för att mera effektivt
utnyttja mindre kuranta sortiment, och vid Burton ön
Trents Kraftverk har gjorts försök att konditionera kol
med ånga och vatten.
Ångpannorna är av B. & W.-typ för en maximiproduktion
av 36 t/h, 26 at tryck och 430°C, från 88°C
matarvatten-temperatur. Pannorna är utrustade med B. & W:s
kedjeroster, överhettare och ekonomisrar. Försöket avsåg kol,
bestående av bituminös stybb från Warwickshire med
följande analys: 8 % bundet vatten, 4 % fritt vatten,
32 % flyktiga ämnen och 13 % aska, kalorimetriskt
värmevärde ca 5 900 kcal/kg. Styckestorleken var 55 %
under 3,2 mm, inkluderande 33 % under 1,6 mm. Till
följd av den höga pulverhalten befanns det omöjligt
att vidmakthålla en ångproduktion av mer än ca 25 t/h
per panna, och verkningsgraden blev mycket låg.
Regleringen av fyren, rosthastigheten och draget kunde icke hindra
ojämn förbränning med en rätt hög kolförlust i aska.
Ytterligare en svårighet var, att omloppstiden ej omfattade
mer än 500 h, efter vilken tid överhettarna var praktiskt
taget helt igensatta.
Det beslöts att försöka förbättra kolet, och experiment
gjordes för att fukta kolet med en kombination av vatten
och ånga. Man kunde se en viss förbättring i fyrarna, men
det blev svårt att erhålla kontinuerlig matning på grund
av valvbildning i kolfickorna. För att motvèrka detta
anordnades i bottnen av varje stuprör ett tvärgående rör, ca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
