Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 18 juni 1949 - Anmälan: Båt- och fartygsbygge vid Gävleåns mynning, av N Lll - Anmälan: Lantbrukets transportfläktar, av Wll - Anmälan: Svensk standard för rören till jordbrukets transportfläktar, av WS - Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförening - Till arbetets ära - En lista över tekniska tidskrifter i svenska bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
TEKJiTSK TIDSKRIFT
är 71/* m lång och 11/4 m bred, avsedd för paddling och
torde kunnat bära fyra man. Den är byggd med ett ca
0,7 m brett bottenbord, avsmalnande åt ändarna och
urholkat ur en stam av lind, samt ett bord av furu på var
sida, midskepps 0,35 m brett och ca 20 mm tjockt.
Vardera sidobordet är längs ett smalt "land" nitat med
järnnagel till bottenbordet. Märken efter de fyrkantiga
nagel-brickorna kan man iaktta inuti skrovet. Båten har sex
spant, gjorda av krumvuxen gran samt anmärkningsvärt
grova, genom vilka skrovet bör ha tillförsäkrats tillräcklig
tvärskeppsstyrka. Förbindningen mellan spant och
bordläggning är utförd med surrningar av vridna, smala
en-grenar, stuckna i ett par törnar genom hål i spanten och
hål i de mödosamt utarbetade klamparna på borden.
Dessa enbändslar visade sig vid båtens upptagning ännu
besitta god styrka och seghet. På rent typologiska grunder
bör Björkebåtens tillkomst enligt Humbla ligga ungefär
mitt emellan Hjortspringbåten (ett par hundra år f.Kr.)
och Ny dambåtens (ca 300 e.Kr.), eller omkring 100 e.Kr.
Fil. dr R Sandegren har genom pollenanalys kommit fram
till samma tid.
Jubileumsboken fortsätter med ett kapitel om
"Segelfartygsvarven i Gävle", även det författat av Humbla,
varefter historiken om "Gävle Varv 1873—1948" följer,
skriven av Gävle Handelskammares sekreterare G Arbell. Den
successiva övergången från trä till järn som
huvudmaterial i fartygens skrov vid mitten av förra århundradet
gjorde att i Gävle, där träskeppsbyggeriet länge blomstrat,
ett behov uppstod av ett varv för byggande och reparation
av den nya sortens fartyg. För detta ändamål grundade
skeppsbyggmästarna O A Brodin och L A Bång 1873 Gefle
Varfs AH med ett aktiekapital av minst 400 000 kr. Det
nya företaget kunde disponera ett område vid
Brynäs-udden, strax söder om det ställe, där Gävleån utmynnar i
inre fjärden, och där anlades först en stapelbädd. Ett för
dåtida svenska förhållanden ganska stort fartyg,
passa-gerarångaren "Norra Sverige" om 508 nrt och 120 hk
maskineri, sjösattes och färdigställdes jämte ett antal
smärre nybyggen. Det ekonomiska resultatet blev
emellertid dåligt, och varvsbolaget måste redan 1876 träda i
konkurs. Sedan låg verksamheten nere till 1883, då AB
Atlas i Stockholm förvärvade anläggningen, som det behöll
till 1891. Under denna period färdigställdes en slip för
torrsättning av fartyg upp till 1 500 t vikt samt byggdes
en utrustningskaj, varjämte en 45 t utrustningskran och
diverse maskinell utrustning anskaffades. 1891
utarrenderades varvsrörelsen till O A Brodin. 1896—1910 ägdes
varvet av AB Gefle Verkstäder, under vilken tid mest
klass-nings- och reparationsarbeten utfördes. Efter nya
ekonomiska motgångar och konkurs övertogs varvet 1910 av
det nybildade AB Gefle Varf och Verkstäder med 50 000
kr.-kapital. 1915 förvärvades aktiemajoriteten i detta bolag
av skeppsredare Erik Brodin och grosshandlare Erik
Kronberg, och 1916 bildades Erik Brodins Varvs AB med 1 milj.
kr. kapital, sedermera ökat till 1,5 milj. kr. En stapelbädd
för byggen upp till 3 000 tdw anlades, och en ny
plåtslageriverkstad tillkom. Ett par 700 à 800 tdw
motorskonare byggdes och 1920 lastångaren "O A Brodin" om
3 200 tdw, 1 200 ihk. Den försämrade
sjöfartskonjunkturen vid första världskrigets slut gjorde sig snart
gällande, och Erik Brodins Varvs AB måste avträda sin
egendom till borgenärerna.
De starka rötter skeppsbyggeriet ägde i Gävle gjorde det
närmast till en känslosak att bevara varvsrörelsen åt
staden och man lyckades 1922 grunda Gefle Varfs- &
Verkstads Nya AB med 100 000 kr. kapital, varav 95 % dock
tecknades av Svenska Handelsbanken, som hade stort
intresse i det Brodinska varvsbolagets konkursmassa och i
fastighets- och förlagsinteckningar disponerade över 1,6
milj. kr. Det var därför mycket vanskliga
företagsekonomiska problem, inför vilka den nya bolagsstyrelsen
ställdes. 1931 blev Per A Hedlund verkställande direktör,
och under hans tid har varvet så småningom
moderniserats och rörelsen utvidgats, så att 1947 arbetarantalet kom-
mit upp i ca 250. Nybyggnadsverksamheten har under de
senare åren varit betydande och fartyg med helsvetsade
skrov byggts, t.ex. M/S "Fred Olsen" om 3 475 tdw och
M/S "Prominent" om 3 340 tdw. Vid senaste årsskiftet hade
man två 4 000 tdw lastångare kontrakterade.
Arbell skriver till sist att det finns anledning till
förhoppningar om en lyckosam framtid för Gävle varv, ehuru
åtskilligt är ägnat att skapa betänkligheter, särskilt "den
betungande skattelagstiftningen, svårigheten att erhålla
material och tillräckligt med yrkesskicklig arbetskraft".
N Lll
Dantbrukets transportfläktar, av Harry Gradin.
Jord-brukstekniska Institutet Medd. 217, Uppsala 1948. 42 s.,
15 fig. 1 kr.
Transportfläktar av olika slag har i allt större
utsträckning kommit till användning inom lantbruksdriften, och i
föreliggande bok behandlas på ett populärt sätt teorin för
fläktar och tillämpningen inom jordbruket. Sålunda
behandlas luftens strömning i rörledningar, luftströmningar
genom fläkthjulet. fläktens användning för
materialtransport och därmed sammanhängande beräkningar av
rörledningar, tryckförluster och effektbehov. Framställningen
är lättfattlig och figurerna tydliga. Wll
Svensk standard för rören till jordbrukets
transportfläktar, av Sigfrid BjERNiNGiER. Jordbrukstekn. Inst.
Medd. 220, Uppsala 1948. 23 s., 13 fig. 1 kr.
För fläkttransporters användning i lantbruksdriften har
en betydande olägenhet vållats av att olika
fläktfabrikan-ter har stannat för olika rördiametrar till fläktar av
ungefär samma storlek. Det är därför synnerligen glädjande,
att en svensk standard nu har fastställts för fläktrören. Att
en standardisering verkligen har varit behövlig inses av
att t.ex. antalet i Sverige förekommande rördiametrar för
halmfläktar hittills har varit tretton, medan
standardtabellen upptar endast två. Föreliggande häfte beskriver
och motiverar ingående den svenska standarden samt ger
även en kort historik över standardiseringsarbetet, vilket
togs upp på initiativ av Jordbrukstekniska Institutet
vvs
Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförening,
Stockholm, ger i sin verksamhetsberättelse för 1948 som
vanligt intressanta utdrag ur det material, som de
ångtekniska och elektriska avdelningarna samlat under sin
besiktningsverksamhet. Vidare ingår ett par separata
tekniska artiklar, en om rengöring av ånganläggningars
rökgasberörda värmeytor samt en om bestämning av
restsyre i avgasat matarvatten.
Till arbetets ära har Atlas Diesel kallat den ståtliga
skrift, som på femtiotalet sidor i god text och utmärkta
bilder beskriver hur det gick till, då företaget 1948
hög-tidlighöll sitt 75-årsjubileum. Skriften understryker starkt
den förebildliga principen att det främst var arbetet — och
alla dem som gjort arbetet — som skulle hyllas, en
princip som företaget med sällsynt konsekvens följde genom
hela sitt trekvartssekelsfirande. Publikationen har alla
utsikter att bli av AD-folk länge bevarad som minne.
En lista över tekniska tidskrifter i svenska bibliotek,
sammanställd av C Björkbom, har utgivits av Tekniska
Litteratur Sällskapet. Listan är upprättad i första hand till
hjälp för den interurbana lånerörelsen och omfattar ca
3 200 löpande utländska tidskrifter inom teknik,
arkitektur, industriell ekonomi och organisation samt matematik,
fysik och kemi. Den upptar de fullständiga bestånden i
KTH:s och CTH:s bibliotek, men av bestånden i andra
samlingar i landet endast sådana tidskrifter, som inte finns
i dessa bägge bibliotek. Avsikten är att utge en dylik
lista varje år. Listan kan erhållas genom inbetalning
av 10 kr. på Tekniska Litteratur Sällskapets postgirokonto
15 00 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
