Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 6 augusti 1949 - Modern kabeltillverkning, av Bror Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 augusti 1949
501
Modern kabeltillverkning
Direklör Bror Hansson, Stockholm
Man förenar gärna ordet kabeltillverkning med
högspänningskablar, men kablar för högre
spänningar ingå bara till en mycket liten del i den
massproduktion, som kabeltillverkning är. Av
tabell 1 framgår, att kablar för högspänning
utgör endast (5 % av landets årsbehov av
starkströmskablar. Vad som ekonomiskt betyder mest
är pappersisolerade kablar för mindre än 10 kV,
blygummiledningar och alla de övriga
gummi-ledningarna. Det är 0111 tillverkningen av sådana
kablar denna uppsats handlar, och om en många
gånger besvärlig strid för nya metoder att
massproducera dessa kablar, vilkas principiella
konstruktion har ändrats mycket litet sedan flera
tiotal år.
När vi för tjugo år sedan planlade Liljeholmens
Kabelfabrik vid Västberga, sade vi oss, att det
måste vara oriktigt att krångla till en
tillverkning genom att placera blypressar i en blypressal,
kabling i en kabelsal, tråddragning i ett särskilt
tråddrageri, förtenning i ett särskilt
förtenningshus osv. Redan då var många maskiner väl
lämpade för flytande tillverkning. Kabeln själv var
det löpande bandet, som allt efter det den rinner
genom maskinen kläds på det ena lagret efter
det andra. När vi placerade maskinerna efter
varandra, fick vi en idealiskt flytande
tillverkning med minimala transporter och en mycket
kort genomloppstid genom fabriken. Vi gjorde
nästan omedelbart nästa avsteg från traditionell
tillverkning i det vi i den nya
jordkabeltillverkningen eliminerade alla halvfabrikat.
Tabell 1. Fördelning av Sveriges årliga kabel be hov på olika
typer (ur 1949 är totalbehovet större)
Mkr. %
Pappersisolerade manöverkablar ....... 1,3 1,5
jordkablar IG kV ____ 29,0 34,0
11—66 kV .. 2,0 2,3
66 kV
(oljekablar) ... 3,5 4,0
Summa jordkablar ................................................35,8
Blygummiledningar ................... 18,0 21,0
Fartygskablar ........................ 4,6 5,3
Gummiledningar och P^-ledningar..... 11,3 13,2
Kuloledningar ........................ 2,6 3,0
Gummislangledningar Dy < 10 mm .... 2,6 3,0
Dy 10—17 mm ... 2,7 3,1
Dy > 17 mm ____ 7,0 8,1
Glansgarn- och silkeledningar.......... 1,7 1,5
Summa gummiledningar ......................................50,0
Totalt .................................... 85,8 100,0
621.315.2
077.73
När vi några år senare skulle flytta över
gummi-ledningstillverkningen till den nya fabriken, gick
det inte lika lätt att få bort halvfabrikaten, men
när den flytande tillverkningen väl kommit i
gång konstaterade vi, att vi fick rum med dubbla
produktionen på samma golvyta. Vi har sedan
steg för steg angripit själva de enskilda
produktionsmetoderna och på många håll åstadkommit
vad vi kalla kontinuerlig tillverkning,
övergången från de mera hantverksmässiga
tillverkningsmetoderna till de kontinuerliga processerna har
inte uteslutande avsett att sänka
tillverkningskostnaderna utan framför allt att åstadkomma
en kvalitetshöjning. Fig. 1 åskådliggör vilken
betydelse jämnheten i egenskaper har. Det
framgår att man inte vinner mycket med ett högt
specifikt värde på en viss kvalitetsegenskap om
jämnheten är dålig. Kan man tillverka en jämn
produkt, är det ofta möjligt att negligera sådana
specifika kvalitetsegenskaper som t.ex.
genomslagshållfasthet och isolationsmotstånd (angivna
så som man ofta gör i provningsföreskrifter).
Fig. 1.
Jämnhetens inverkan
på kvaliteten; 1
kabel med goda
(specifika)
genom-slagsvärden, men
ojämn kvalitet, 2
kabel med lägre [-genomslagsvärden,-]
{+genomslagsvär-
den,+} men jämnare
kvalitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
