Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 6 augusti 1949 - Modern kabeltillverkning, av Bror Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2 är ett exempel härpå. Det är självklart, att
det har föga betydelse, 0111 gummit i sig själv har
goda egenskaper, om sådana svåra fel som de
figuren visar, kan uppstå, då gummit användes.
Glödgning, förtenning och hopvridning
av koppartråden
Det är nu länge sedan vi utexperimenterade den
kontinuerliga metoden för dessa processer. Den
användes numera på många håll ute i världen.
När tanken först framkastades var vi mycket
tveksamma 0111 möjligheten att genomföra den.
Det gällde att försöka åstadkomma en
glödg-ningsprocess, som dittills hade tagit ett par
timmar, på en à två sekunder. Vi frågade oss om det
vore möjligt, att glödgningen, som ju är en
re-kristallationsprocess, kunde påskyndas så att
den fullbordas på mindre än tusendelen så lång
tid som förr? Kan den göras så, att man kan
förtenna tråden utan betning och hur skall man
slutligen kunna koordinera glödgning,
förtenning och kabling utan att det blir för mycket
trassel? I dag vet vi, att
rekristallationstempera-turen är omvänt proportionell mot logaritmen på
tiden och även, att metoden är synnerligen
lättskött, platsbesparande och kvalitetshöj ande
(fig. 3). Den är emellertid nu 10—15 år gammal
och nya processer för isolering, fordrar, att
kabellängden på var trumma är större. Metoden har
då sin begränsning. Vi har därför börjat slå ihop
förtenning och glögning, inte med kablingen utan
med själva tråddrageriprocessen. Det innebär en
ytterligare ökning av trådhastigheten vid
glödgning och förtenning från ungefär 1 m/s till ca
30 m/s, den hastighet varmed vi kör våra
tråd-dragerimaskiner. Då kan man inte överföra
värme genom strålning från en ugn till tråden, utan
Fig. 2. Tvärsnitt av isolation frän gummiisolerade
led-ninrjar; t.v. isolationen pålagd i flera layer enligt det gamla
longitudinalförfarandet. Provstyckena är visserligen tagna
från särskilt dåliga delar, men de visar vilka svära fel
som kan uppstå när stora charger vulkaniseras i autoklav;
t.h. isolationen pålagd i endast ett lager och kontinuerligt
vulkaniserad. Eftersom isolationen ej utsättes för tryck
förrän det termoplastiska tillståndet genom vulkaniseringen
är övervunnet är väggtjockleken jämn.
Fig. 3. Glödgning, förtenning och kabling; t.v. kontinuerlig
metod: koppartrådarna glödgas, förtennas och kablas i en
arbetsoperation. Glödgningen sker på ca i s i vattenånga
som skyddsgas; t.h. traditionell metod: koppartråden
glödgas i stora charger i gryta, betas, förtennas och kablas i
särskilda maskiner för varje arbetsoperation. Glödgnings-^
tiden blir här 2—3 h.
glödgningen måste på redan känt sätt
åstadkommas genom att elektrisk ström ledes genom
tråden.
Den högra sidan av fig. 3, som visar
traditionella tillverkningsmetoder, är idealiserad. När
man använder sådana icke kontinuerliga
metoder, kommer mycket halvfabrikat att stå och
vänta mellan arbetsprocesserna. Kopparn hinner
då oxideras och när man skall förtenna den,
fastnar inte tennet, om man ej använder starka
bet- och lödmedel. Ångorna från dessa gör, att
förtenningslokalen måste avbalkas med väggar
från den övriga tillverkningen. I den
kontinuerliga processen hinner tråden inte oxideras och
när den glödande tråden kommer ned i
kylvattnet uppstår dessutom så häftig ångbildning, att
tråden blir tillräckligt ren att kunna förtennas
utan betning. Den bildade ångan tjänar som
skyddsgas under glödgningen.
Filtrering, isolering, vulkanisering och provning
Även denna kontinuerliga tandemprocess är nu
gammal. Det har befunnits, att principen
paten-terades redan på 1880-talet. När vi kom i gång
med den, kände vi emellertid ingenting till om,
att andra försökt sig på konsten. Jag vet ännu
inte, om amerikanarna (Western Electric) var
först eller vi. Processen är nu allmän i USA. Men
i Europa strider många ännu mot den. Av fig. 4
framgår, att den innebär en stor förenkling. Vad
som förr gjordes i åtta maskiner av ett tjugotal
man görs nu i en maskin av en man, som ensam
är ansvarig för att slutprodukten är perfekt. Dag
för dag fulländas metoden och ökar
produktionshastigheten. Förr tog vulkaniseringen 1,5 h. Nu
går den på tio sekunder, alltså ungefär
femhundra gånger fortare.
Vad har vi vunnit på denna rationalisering? Jo,
mera plats, lägre tillverkningskostnad, mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
