Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Etylenoxidkondensationsprodukter och deras tekniska användningar, av Nikolaus Schönfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
TEKJiTSK TIDSKRIFT
tiserad. Alltså förbrukas ca 3 g/1 tvål för att
oskadliggöra vattnets hårdhetsbildare, först vid
en koncentration över 3 g/1 kan tvålens
tvätt-förmåga göra sig gällande. Flera syntetiska
tvättmedel har dock en avsevärt bättre förmåga att
peptisera kalktvål än tvål. Enligt Kukertz3
fordras för just bildad kalktvål följande
tillsatsmängder :
% av tvålens vikt
Gardinol KD (fettalkoholsulfat) ..............40
Lamepon A (kondensationsprodukt av
oljesyra med spaltade proteiner)..........21
Igepon T (kondensationsprodukt av
oljesyra med metyltaurin) ............................16
Peregal O
(fettalkaholetylenoxidkonden-sationsprodukt) ..........................................14
Ch wäl a’, som utfört försök under samma
villkor som Kukertz, erhöll 11—12 % för Igepal C
(alkylfenoletylenoxidkondensationsprodukt).
Kessler5 har bestämt olika syntetiska
tvättmedels dispergeringsförmåga. Uttryckt i Rubintal
fann han följande värden:
Rubintal
vid 20°C vid 50°C
pH 7 pH 9,5 pH 7 pH 9,5
Fettalkoholsulfat
med mättad fettalkohol...... 55 50 12 16
med omättad fettalkohol..... 50 35 12 11
Fettsyrakondensationsprodukt,
typ Igepon T ............... 5,0 2,8 1,5 2,0
typ Lamepon A ............. 2,3 2,3 2,3 5,0
Etylenoxidkondensationsprodukt,
typ Igepal C ................ 0,8 0,6 0,4 0,4
Härav framgår, att
etylenoxidkondensations-produkten av typ Igepal C har största verkan
som skyddskolloid av de undersökta ämnena.
Vissa etylenoxidkondensationsprodukter har
också goda ytaktiva egenskaper samt god
disper-gerings- och emulgeringsförmåga.
Etylenoxidkondensationsprodukter har i
allmänhet ingen eller bara obetydlig affinitet till
fibrerna, varigenom deras avlägsnande vid
skölj ningen underlättas. Vid tvätt med dessa
ämnen är fiberns och smutsens elektrokinetiska
potential av avsevärt mindre betydelse än vid
tvätt med jonogena produkter. På grund av
möjligheten att tvätta vid ett godtyckligt pH-värde,
varvid närvaron av metallsalter ej inverkar, och
på grund av de ovan anförda egenskaperna har
etylenoxidkondensationsprodukter fått en
vidsträckt användning för all slags tvätt.
Emulgatorer
Emulgatorer har fått användning inom många
industrier, såsom textilindustrin,
verkstadsindustrin, kosmetiska industrin, kemisk-tekniska
fabriker, oljeindustrin, färg- och hartsindustrin
m.fi. Etylenoxidkondensationsprodukter som
emulgatorer möjliggör beredning av emulsioner
av typerna olja i vatten och vatten i olja.
Inom textilindustrin, speciellt ylleindustrin,
används spinnoljor i stor utsträckning, t.ex.
olein och mineraloljor. Vid användning emul-
geras dessa mestadels i vatten, varvid
emulgatorer behövs.
Etylenoxidkondensationsproduk-ter, som verkar smörjande, har visat sig
lämpliga för detta ändamål. Vidare förhindrar de
på grund av sina peptiserande egenskaper
avlagring av eventuellt bildad kalktvål vid
uttvättning av olein efter spinningen genom
förtvål-ning med alkaliskt reagerande ämnen.
Slutligen minskar resp. förhindrar de uppkomsten
av statisk elektricitet. Vid försök att använda
spinnoljor på mineraloljebas har ofta den sämre
urtvättbarheten stått hindrande i vägen. Med
etvlenoxidkondensationsprodukter som
emulgatorer har dessa svårigheter kunnat övervinnas.
Sådana emulgatorer ger mycket stabila
emulsioner. De liar ingen affinitet till ylletyget,
varigenom urtvättningen underlättas.
I verkstadsindustrin kan dessa emulgatorer
användas för framställning av i vatten
emulger-bara oljor såsom borr- och fräsoljor m.m. Även
i kosmetiska industrin och kemisk-tekniska
fabriker har de visat sig vara lämpliga för
emulge-ring av diverse växer, oljor etc., såväl som för
framställning av krämer, pastor m.m. För
emul-gering av DDT används
etylenoxidkondensa-tionsprodukter med fördel. Härvid löses
DDT-substansen och emulgatorn i organiska
lösningsmedel. Lösningen kan senare spädas med vatten
efter behov.
Färgerihjälpmedel
Ett vidsträckt område, inom vilket
etylenoxid-kondensationsprodukter med stor framgång
används, är färgning av textilier. Denna skall ju
utfalla jämnt. Färggodset kan dock på grund
av sin beskaffenhet vätas ojämnt i färgbadet.
Vidare kan färgen ha en större eller mindre
egaliseringsförmåga m.m. För att erhålla en
jämn färgning måste många faktorer, såsom pH,
tid, temperatur m.m., avpassas med hänsyn till
fibermaterialet och den använda färgen. Vidare
tillsätts ofta egaliseringsmedel till färgbadet.
Dessa skall dels medföra att färglösningen
fortare genomtränger färggodset, dels att färgens
pådragning blir långsammare. Man skiljer
härvid mellan fiberaffina och färgaffina
egaliseringsmedel. Etylenoxidkondensationsprodukter
är färgaffina. De bildar lösliga
additionsföreningar med färgpartiklarna6, varigenom dessas
storlek tilltar7. Färgens affinitet till fibern
minskas och dess egaliseringsförmåga ökas.
Vid färgning av vegetabiliska fibrer med
kyp-färger framställer man först en leukoförening
genom reduktion. Denna drar upp på fibrerna,
varefter färgämnet bildas genom oxidation.
Leu-koföreningens pådragningshastighet kan minskas
genom tillsats av
etylenoxidkondensationspro-dulcter, som bildar agglomerationscentra för
färgpartiklarna. Enligt Valkö" utgör
färgpartiklarnas mol vi1’t 1 700 och aggregationsgraden 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
