Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Etylenoxidkondensationsprodukter och deras tekniska användningar, av Nikolaus Schönfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 augusti 1949
519
Etylenoxidkondensationsprodukter
och deras tekniska användningar
Dr phil. Nikolaus Schönieldt, Göteborg
Etylenoxid är en vid 10,7°C kokande vätska med
specifika vikten 0,887 vid 7°/4° och den kemiska
CHs,
formeln | O. Den är mycket reaktiv och
bil-CH-2
dar t.ex. monoestrar av glykol med organiska
syror
R • COOH + CÄO –> R • COOCjH, • OH
Kondenserar man 1 mol glykol med 1 mol
etylenoxid, bildas dietylenglykol
HO • CoHj • OH + CJUO ->HO • C2H4 • O • CA • OH
Fortsätter man kondensationen med ytterligare
1 mol, erhåller man trietylenglykol
HO • C2H, • O • CH, • OH -f
+ CAO HO • CoHi • O • CA • O • CA • OH
På samma sätt bildas vid kondensation av 1 mol
glykol med n mol etylenoxid en polyetylenglykol
med den allmänna formeln
HO • (CH,O) „ CH, ■ OH
Dennas egenskaper (löslighet, kokpunkt resp.
smältpunkt m.fl.) beror på antalet mol
etylenoxid, som har deltagit i reaktionen.
I stället för etylenglykol kan man kondensera
även andra lämpliga ämnen med en eller flera
mol etylenoxid. Denna möjlighet har visat sig
vara av synnerligen stor betydelse.
Etylenoxid-kedjans längd bestämmer härvid slutproduktens
löslighet i vatten eller andra ämnen.
Kondenserar man t.ex. en i vatten praktiskt taget olöslig
fettalkohol av den allmänna formeln R • OH med
1 mol etylenoxid, sker sålunda reaktionen
R • OH + CAO —» R • O • CH • OH
Fortsätter man kondensationen med ytterligare
etylenoxid, tilltar produktens löslighet i vatten,
och vid ett visst antal mol blir produkten klart
löslig. I dessa polyeteralkoholer har nämligen
de eterartat bundna syreatomerna en viss
affinitet till vattenmolekylerna, som därför binds
vid dessa. Varje eterartat bunden syreatom har
visserligen ej stor affinitet till vatten, men denna
förstärks vid den anhopning av syreatomer, som
547.422
uppnås genom att använda flera mol etylenoxid
vid kondensationen. Produktens hvdrofilitet
tilltar, tills vid ett visst antal mol etylenoxid
summan av dessa hydrofila krafter överväger
fett-alkoholens hydrofobitet, dvs. produkten blir löslig
i vatten. Röntgendiagram av lösningar av vissa
icke-jonogena tvättmedel i vatten visar enligt
Marsden och Mc Bain1 lamellär struktur.
Bildandet av denna resp. dess typ beror på den
hydrofila delen och längden av denna i
förhållande till längden av den hydrofoba delen.
Vattnet i dessa lamellära strukturer befinner
sig delvis vid de eterartat bundna syreatomerna
i etylenoxidkedjans länkar och delvis i lamellära
skikt eller mellan micellerna.
Etylenoxidkondensationsprodukter är
icke-jonogena. De bildar följaktligen inga kalcium- eller
magnesiumföreningar med vattnets
hårdhets-bildare. De är praktiskt taget neutrala. Somliga
av dessa produkter är beständiga mot Syror och
alkalier inom ett relativt stort pH-område.
Tekniska användningar
Syntetiska tvättmedel
De senaste årtiondena har ett stort arbete lagts
ned på att framställa produkter, vilka under
bibehållande av tvålens goda tvättförmåga i
möjligaste mån skulle eliminera vissa av dess
olägenheter, t.ex. bildandet av olösliga föreningar vid
tvätt i hårt vatten, dess alkalitet som vid
alkali-känsliga varor kan menligt påverka tvättgodset.
Tvätt med tvål i hårt vatten har varit föremål
för ett stigande intresse i olika publikationer,
utredningar etc. Användning av avhärdat vatten,
tillsats av avhärdningsmedel och användning av
hårdhetsbeständiga, syntetiska tvättmedel är de
utvägar, som numera väljs. Ibland kombineras
tvål med syntetiska tvättmedel för att hålla den
bildade kalktvålen finfördelad i vatten och
minska risken för dess avsättning på tvättgodset.
Undersökningar, som utförts av Lindner2, har
visat, att vid tvätt med Marseille-tvål (ca 60 %
fettsyra) i vatten av 15 tyska hårdhetsgrader vid
60° åtgår 1,65 g/1 tvål för bildandet av
kalciumtvål, som saknar tvättförmåga och dessutom
fordrar 1,3 g/1 tvål för att bli finfördelad, pep-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
