Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 augusti 1949 - Koncentrerad fartygsinredning, av N Lll - Prov med buklandning på hangarfartyg, av L Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 september 1949
539
Fig. 1. Profil och rumsplan till
MIS "Bupertsland", byggd hos
Fairfield’s i Glasgow för Hudson
Bay-trafik i Kanada; 57O tdw,
12 hyttpassagerare.
För att ej behöva göra däckshuset kring maskinkappen
alltför skrymmande och högt med därmed försämrad
stabilitet hos fartyget har man, som sagt, strängt måst
eko-liomisera med utrymmet för de 12 passagerarna och den
15 mans besättningen, inalles inredning och liggplatser för
27 personer. Vid betraktande av ritningarna (fig. 2) ser
man att detta också lyckats förvånansvärt bra, men
därför har givetvis allt icke absolut nödvändigt utrymme, såsom
korridorer och invändiga trappor inskränkts till det minsta
möjliga. Kaptenen liksom annan för navigationen
erforderlig personal har likväl, beretts en ur säkerhetssynpunkt
välmotiverad inre uppgång till brygghuset på båtdäcket.
T.o.m. penterier till passagerarnas matsal och
besättningens mäss saknas, varför tydligen all disk måste göras i
det mellanliggande, dock förhållandevis rymliga köket,
beläget babord om maskinkappen på huvuddäck. Icke ens
kaptenen har fått badrum utan får nöja sig med att
använda duschen i officerarnas toalettrum, om han så önskar.
Förutom förutnämnda matsal och ett sällskapsrum, båda
belägna på förkant av däckshuset på huvuddäck, omfattar
passagerarinredningen två större hytter med fyra kojer
och två mindre hytter med två kojer. Av utrymmesskäl
har man anordnat alla sovplatser för passagerare som
över- eller underkojer, samtliga dock med hänsyn till
fartygsrörelserna placerade långskepps och ur värmesynpunkt
vid innerväggar.
Också maskinanläggningen på "Rupertsland" är mycket
koncentrerad och utrymmesbesparande.
Propellermaskineriet består av två femcylindriga tvåtakt Fairbanks—Morse
dieselmotorer med 81//’ cylinderdiameter och 111//’
slaglängd, vardera utvecklande 300 ahk vid 525 r/m. Motorerna
manövreras från navigationshytten eller i maskinrummet
samt driva propelleraxlarna med hjälp av kuggväxlar och
Airflex-kopplingar, så att propellrarnas varvtal nedbringas
till hälften av dieselmotorernas. Vardera propellern har
5’—6" diameter och arbetar i en Kort-Diise, varmed avses
förbättring av fartygets manöverförmåga samt att skydda
propellrarna mot is och drivtimmer. Elektricitet alstras av
två 40 kW 225 V dieselgeneratorer.
Uppvärmningen av inredningen sker medelst en
oljeeldad panna i maskinrummet och rikligt med
varmvattensradiatorer i alla hytter och andra rum för passagerare
och besättning. Värmeanläggningen är beräknad för att en
rumstemperatur av + 20° överallt skall kunna hållas vid
en yttertemperatur av — 18°C. Som isoleringsmedel på alla
ytterväggar av inredningen har sprutad asbest använts,
kompletterad med lämplig panelning. Isolering har även
anbragts på alla ytterdörrar av järn.
Till skydd mot den under vissa tider i Hudson
Bay-området mycket besvärliga myggplågan har talrika dörrar
med moskitnät inplacerats och alla fönsterventiler försetts
med moskitskydd (Shipb. & Shipp. Rec. 3 mars 1949). N Lll
Fig. 2. Inredningen i däckshuset; upptill på
promenaddäcket med hytter för passagerare, kapten, stgrman och
kökspersonal; pä huvuddäcket med passagerar- och
befälsmatsal, sällskapsrum, kök, besättningsmäss och hgtter
för maskinpersonal och matroser.
Prov med buklandning på hangarfartyg. Ett nytt sätt
att öka fartygsbaserade reaktionsjaktplans räckvidd provas
av engelsmännen, som nu experimenterar med
buklandning på hangarfartyg med en de Havilland "Sea Vampire"
(Tekn. T. 1946 s. 182). Landstället är borttaget och ersatt
av en skida under kroppen. Fartygsdäcket är för dessa
landningar belagt med ett speciellt slags gummi. Starten
sker med hjälp av katapult. Den konstruktionsvikt, som
sparas genom att landstället slopas — det rör sig om 4,5 %
av startvikten — kan då utnyttjas för bränsle och därmed
öka reaktionsjaktplanets flygsträcka (Aviation Week 25
apr. 1949). L Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
