Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 20 augusti 1949 - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1949, av N Lll - A/S Nakskov Skibsværft, av N Lll - Koncentrerad fartygsinredning, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Världskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1949. Enligt
Hoyd’s Registers statistik var den 30 juni i år ett
handelstonnage om 1 070 fartyg, 4 446 070 brt under byggnad i
världen, vilket jämfört med 1081 fartyg, 4 140 816 brt vid
årsskiftet 1948/1949 betyder en minskning av antalet med
11 men en ökning av tonnaget med 305 254 brt. Fartygens
medelstorlek har därigenom ökats från 3 820 brt till
4 342 brt. Fördelningen på de olika länderna är följande
(motsvarande siffra vid årsskiftet 1948/1949 inom parentes) :
Antal fartyg brt
Storbritannien och norra Irland ..........397 (422) 2 043 008 (2 114 730)
Förenta Staterna ..........................................50 ( 43) 594 714 ( 406 848)
Frankrike ........................................................110 (112) 398 474 ( 414 289)
Holland ..............................................................104 (108) 286 262 ( 228 519)
Sverige ..............................................................60 ( 59) 227 135 ( 245 415)
Italien ................................................................49 ( 55) 217 380 ( 165 901)
Danmark ..........................................................29 ( 26) 119 870 ( 114 294)
Japan ................................................................31 ( —) 116 685 ( — )
Brittiska samväldets
utomeuropeiska länder ............................35 ( 52) 111 369 ( 136 008)
Spanien ..............................................................74 ( 73) 102 513 ( 98 961)
Norge .....................’.....................63 ( 64) 91 756 ( 90 408)
Belgien ..............................................................20 ( 26) 72 140 ( 78 259)
Polen ................................................................11 ( 7) 18 285 ( 11 225)
Portugal .............................. 5 ( 2) 13 178 ( 1 578)
Jugoslavien ........................... 4 ( 4) 12 400 ( 12 400)
Finland ..............................................................13 ( 13) 10 825 ( 12 105)
Kina .................................. 5 ( 5) 6 452 ( 5 846)
Uruguay .............................. 9 ( 10) 3 624 ( 4 030)
46,0 % av totaltonnaget faller på Storbritannien och norra
Irland, varjämte 2,5 % kommer på brittiska samväldets
utomeuropeiska länder, eller tillsammans 48,5 %, vilket
jämfört med 54,4 % vid senaste årsskiftet betyder att de
övriga ländernas sammanlagda tonnageproduktion nu är
större, eller 51,5 % av det totala. Förenta Staterna bygger
13,4 %, Frankrike 9,0 %, Holland 6,4 % och Sverige
5,1 % av totaltonnaget. Siffror för Tyskland och
Ryssland saknas fortfarande i statistiken, medan Japan
kommit med.
I fråga om drivkraften fördelade sig totaltonnaget på
brt °/o
717 (715) motorfartyg .............. 2 626 615 (2 485 922) 59,0 (60,0)
353 (346) ångare .................... 1 819 455 (1 650 764) 41,0 (40,0)
I de flesta länderna är det under byggnad varande
motor-tonnaget större än ångtonnaget. Förenta Staterna utgör ett
markerat undantag med 36 ångare om 587 705 brt, eller
99 % av sitt byggnadstonnage. Även i Japan byggs mera
ång- än motorfartyg, 65,7 % resp. 34,3 % av tonnaget.
Av tankfartyg byggs 154 om 667 000 brt (dvs. 37,4 % av
totaltonnaget), varav i
Storbritannien och norra Irland .................. 73 om 733 364 brt
Förenta Staterna .................................. 32 om 530 705 brt
Sverige ............................................. 16 om 122 600 brt
Under 1949 års andra kvartal påbörjades totalt 179 fartyg
om 847 912 brt, varav i
Storbritannien och norra Irland .................. 64 om 278 850 brt
Förenta Staterna .................................. 17 om 205 244 brt
Italien ............................................. 10 om 93 180 brt
Sverige ............................................ 18 om 76 090 brt
Under andra kvartalet sjösattes inalles 247 fartyg om
878114 brt, varav i
Storbritannien och norra Irland .................. 96 om 357 745 brt
Förenta Staterna .................................. 14 om 172 536 brt
Sverige ............................................. 19 om 81 428 brt
Under andra kvartalet färdigställdes sammanlagt 225
fartyg om 744 686 brt, varav i
Storbritannien och norra Irland .................. 88 om 339 012 brt
Sverige ............................................ 17 om 103 183 brt
Förenta Staterna ................................... 5 om 71 427 brt
N Lll
Fig. 1. MIS "Nordvest" (8 350 tdw, 14 knop) sjösättes den
3 februari 1949 vid Nakskov Skibsvcerft.
A/S Nakskov Skibsværft, Nakskov, som liksom de
danska varven i allmänhet genom det senaste världskriget
avsevärt hindrats i sin produktion och utveckling, har nu
åter en betydande nybyggnadsverksamhet.
Bland leveranser under 1948 märkes sålunda ett för Det
Østasiatiske Kompagni byggt motorfartyg, "Morelia", en
sluten shelterdäckare om 10 200 tdw med inredning för 12
passagerare i ett större däckshus midskepps. Så gott som
hela besättningen bor i enmanshytter. Mekanisk
ventilation är anordnad i alla rum för såväl passagerare som
besättning. Propellermaskineriet utgöres av en tvåtakt
dubbelverkande B. & W.-dieselmotor om 6 700 ihk, som ger
skeppet en fart av 15 knop på full last.
Vidare levererades 1948 tankmotorskeppet "Edith
Bor-then", om 11 400 tdw, 4 900 ihk, 13,4 knop, till rederiet
Oljefart II i Oslo. Det har nio center- och tio sidotankar
med en sammanlagd kapacitet om ca 560 000 eng. kbf.
Skrovet är svetsat i betydande omfattning och nitning är
huvudsakligen blott använd för bordläggningens långväxlar
och dess förbindning med spanten liksom för vissa däck.
I februari 1949 sjösattes M/S "Nordvest", ett lastfartyg
om 8 350 tdw, 5 100 ihk, 14 knop, beställt av
Dampskibs-selskabet Norden i Köpenhamn. Ett systerfartyg till
"Nordvest" är stapelsatt. Båda skeppen levereras i år. N Lll
Koncentrerad fartygsinredning. På svenskbyggda
fartyg är man i regel ganska frikostig i fråga om utrymmet
för såväl passagerare som befäl och övrig besättning, ehuru
somliga redare lägga strängare sparsamhetssynpunkter på
frågan än andra.
M/S "Ftupertsland" kan anföras som ett riktigt skolexempel
på hur konstruktören måst spara på utrymmet för att få in
inredning för tolv passagerare, kapten, styrman,
övermaskinist, andre maskinist, två motormän, sex matroser, kock,
steward och kökspojke på ett mindre kustfartyg om 570 tdw
vid 10’—10" djupgående och med huvuddimensionerna:
längd överallt ........................... 170’—9"
längd mellan perpendiklar .............. 160’—0"
mallad bredd ........................... 31’—6"
mallat djup .............................. 13’—9"
Fartyget är byggt hos det bekanta skotska varvet
Fair-field Shipbuilding & Engineering Co. i Govan vid Clyde för
rederiet Hudson’s Bay Co. och dess trafik inom den stora
bukten i fråga, som från norra Atlanten skjuter in i
Kanada. Skrovet, som är helsvetsat, har med hänsyn till
nämnda farvatten byggts särskilt starkt och är kraftigt
is-förstärkt. "Rupertsland" har ett genomgående däck och sex
vattentäta skott (fig. 1). Fartyget är försett med back och
eft stort trevåningsdäckshus över det akterut belägna
maskinrummet, bakom vilket ett kort halvdäck anordnats över
styrmaskineriet. Lasten föres i två lastrum om sammanlagt
32 700 eng. kbf rymd, betjänade av fyra bommer med
två-skurna taljor för lastkrokar om 2 t lyft, varför tillhörande
på en tvärgående däcksplattform placerade elektriska
vinschar kunnat begränsas till 1 t dragkraft och därmed bli
lättare och mindre skrymmande. Under vinschplattformen
finnes avsevärd plats för stuvning av bensinfat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
