Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 augusti 1949 - Bergborrning med hårdmetall och dess ekonomi, va Gunnar Ryhre och Åke Kallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 augusti 1949
555
av borrkostnaden på särskild moträkning. Med
vilket belopp moträkningskostnaden skall ingå
i ackordet är beroende av den genomsnittliga
livslängd, som erhållits vid liknande arbeten
under samma förutsättningar.
För att försöka klarlägga ovannämnda
faktorers inverkan föres vid ett flertal företag
statistik över livslängder och kassationsorsaker. På
statistikuppgifterna anges även de data som
gäller för de olika borrningsarbetena. Det statistiska
material, som därvid framkommit, är ännu så
länge så pass ofullständigt, alt man ej med
säkerhet kan uttala sig om i hur stor
utsträckning de ovan nämnda faktorerna inverkar. Här
nedan lämnas därför endast några exempel på
inom vilka gränser livslängderna ungefärligen
varierar vid borrning i olika berg- och malmarter:
m/skär
Blymalm ........................ 20— 40
Gnejs och granit ................. 00—100
Leptit ........................... 100—150
Svartmalm ...................... 250—300
üvriga malmarter ................ 70—500
Borrmaskiner
Då man införde hårdmetallborr, förorsakade
detta en omläggning av
borrmaskinstillverkningen. En övergång till lätta borrmaskinstyper blev
önskvärd med hänsyn till borrens livslängd. De
för hårdmetallborrning för närvarande vanligaste
svenska borrmaskinstyperna och deras
användning framgår av följande:
Arbete Maskintyp (Atlas Diesel)
Skutborrning ..................................RH 55, RH 57
Pallborrning, schaktsänkning .. RH 57, RH 65, RH 67
Tunnelborrning, borrdjup < 4 m RH 65
Tunnelborrning, borrdjup > 4 m RH 67
Strossborrning ..............................RH65, RH 67
Stigortsborrning ............................RWT 65, RI165*, RH 67*
* Med särskild kopplingsdetalj mellan borrmaskin och knämatare.
Vid en del företag förekommer
hårdmetallborrning med RH 70 och RWT 72, vilka numera tack
vare hårdmetallborrens ökade hållbarhet ger
acceptabla livslängder för borren. I tabellen
angivna borrmaskiner är ej speciellt konstruerade
för hårdmetallborrning. Nya maskintyper med
kortare slaglängd och högre slagantal provas. De
beräknas lämpa sig bättre för borrning med
hårdmetallborr.
I marknaden förekommer dessutom i mindre
omfattning följande utländska borrmaskinstyper,
som visat sig lämpliga för hårdmetallborrning:
Maskintyp Motsvarande Atlas Diesel-maskiner
Böhler RH 16 ............RH 57
Böhler BR 22 ..............RH 65
Gardner Denver S 33 RH 57
Gardner Denver S 45 RH 65 — RH 67
Holman SL 9 ..............RH 57
Holman SL 200 ..........RH 57 — RH65
Holman Short Bullel RH 67
lngersoll Rand J30.. RH 57
Vid borrning i normala bergarter
rekommenderas borrmaskiner utan mellanblock, då dessa ger
den bästa driftekonomin. Ju lättare
borrmaskinstypen är, desto större är fördelarna av alt
använda maskiner utan mellanblock.
Vid tunnelborrning användes för närvarande
knämatade borrmaskiner. Detta mätningssätt
synes vara enkelt och praktiskt och för att
konkurrera ut denna matningsmetod fordras
säkerligen en utrustning, som tillåter
flermaskinsbe-tjäning. De nu konstruerade KX 3 matarna med
3 m matningslängd är avsedda att utnyttjas på
detta sätt. De är emellertid väl tunga och fordrar
komplicerade underlag. Utländska maskiner för
fler maskinsbetjäning finnes, men några
erfarenheter av dessa har vi ej här i landet. Atlas Diesel
håller på med att utexperimentera dylika
maskiner, vilka, om experimenten lyckas, kommer att
medföra en ytterligare ekonomisering av
borrningsarbetet.
Ekonomi
Ovan har nämnts, att införandet av
hårdmetallborr kan påverka sprängningsmetoderna. Vid
jämförande kostnadsberäkningar skulle det
därför vara riktigare att uttrycka kostnaderna i
kronor per m* berg eller per m indrift. Här väljes
dock för enkelhetens skull att genomgående
uttrycka dem i kronor per borrad meter.
Det är ej nödvändigt att vid dylika jämförelser
medta samtliga kostnader för borrningsarbetet
utan endast dem, som varierar, om borrningen
utföres på olika sätt. De berör i huvudsak:
borrning, borr, borrtransport, skärpning;
borrmaskinsutrustning och tryckluft.
Borrningskostnader
För att bedöma tiden för borrningen uppdelas
arbetet i tempon, vilka diskuteras var för sig med
hänsyn till vilka faktorer, som inverkar.
Tempoindelningen ansluter sig till den inom väg- och
vattenbyggnadsindustrin vanligen använda. För
samtliga tempon gäller, att tiderna är beroende
av förhållandena på platsen och den typ av
borrningsarbete det är fråga om.
Gångtiden är proportionell mot den totala tid,
som åtgår för borrningen. Ställtiden före och
efter borrning ökar med större area och större
antal man. Lättare maskinutrustning minskar
tidåtgången. Med speciella
uppsättningsanordningar för borrmaskinerna kan tidsvinster
erhållas. Tiden för flyttning från hål till hål ökar
med större area och är proportionell mot antal
hål; lättare maskinutrustning minskar givetvis
flyttningstiden. Spilltiden antas vara
proportionell mot den totala tid, som åtgår för borrningen.
Ansättningstiden varierar, förutom med antal
hål, även med bergets beskaffenhet,
maskinutrustningen, förstagångarens längd, borrståls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
