Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 augusti 1949 - Bergborrning med hårdmetall och dess ekonomi, va Gunnar Ryhre och Åke Kallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 1. Verklig medelborrsjunkning som funktion av
hål-djup och borr gångsskillnad (antal gångar), borrskär
sminsk-ning, bottendiameter samt specifik medelborrsjunkning.
Exemplet visar ett 5 m hål med en borrgångsskillnad av
SO cm, 32 mm bottendiameter, 2 mm borrskärsminskning
samt 25 cm/min specifik medelborrsjunkning.
dimensionen samt skärtypen. Den är dock av
underordnad betydelse.
Den rena borrningstiden är direkt proportionell
mot antal borrade meter och omvänt
proportionell mot den verkliga medelborrsjunkningen,
som i sin tur varierar med bergets borrbarhet
(dvs. specifika borrsjunkningen vid borrning
med RWT 805 och stålskär),
maskinutrustningen, skärtypen, håldjupet, lufttrycket,
borrgångs-skillnaden, borrskärsminskningen samt hålets
bottendiameter.Bergets borrbarhet,
maskinutrustningen och skärtvpen bestämmer den specifika
borrsjunkningen. Maskinutrustning och skärtyp
påverkar borrsjunkningen på följande sätt, av
tillgängliga uppgifter att döma: högre specifik
borrsjunkning erhålles med större maskiner; vid
borrning med hårdmetallskär erhålles ca 25 %
högre specifik borrsjunkning med maskiner utan
mellanblock än med samma maskiner med
lnel-lanblock; vid borrning med stålskär är samma
vinst ca 5 %; vid borrning med
mellanblocks-maskiner erhålles ca 10 % högre specifik
borrsjunkning för hårdmetallskär än för stålskär och
för maskiner utan mellanblock ca 30 %.
För att visa relationerna mellan olika
borrmaskiner återges nedan en provserie, som tagits
med några av Atlas Diesels borrmaskiner
(siffrorna avser maskiner med mellanblock och
stålskär i relativt lättborrat berg):
Borrmaskin Matning Specifik borrsjunkning
Rif 571 MW 41 mm knämatare 12,8
RH 655 MW 41 mm knämatare 15,6
RH 655 MW 53 mm knämatare 17,5
RH 675 MW 53 mm knämatare 26,5
RWT 720 M teleskopmatning 27,4
RWT 805 M teleskopmatning 37,9
Värden för den specifika borrsjunkningen
förutsätter som tidigare nämnts grunda hål. l’å
större djup minskar borrsjunkningen.
Medelvärdet av borrsjunkningsvärdena vid 7 atö luft-
tryck och 40 mm skärdiameter utefter en viss
hållängd benämnes specifik
medelborrsjunkning för denna hållängd. Utgående från den
specifika medelborrsjunkningen kan man räkna ut
den verkliga medelborrsjunkningen med tillhjälp
av nomogrammet i fig. 1. Luttrycket har antagits
vara konstant 7 at ö. Nomogrammet visar
betydelsen av att använda stora borrgångsskillnader,
vilka resulterar i höga borrsjunkningsvärden,
som inte enbart inverkar på arbetskostnaden för
borrning utan även på kostnaderna för
borrmaskinsutrustning och luft.
En motverkande faktor vid sprängningsarbeten
är den minskade kvantitet sprängämne, som
rymmes i borrhålet, varför man vid borrning
med hårdmetall och stora borrgångsskillnader
bör välja något större bottendiameter än vid
stål skärsborrning. Å andra sidan bör
sprängämnesåtgången minska till följd av den
förbättrade fördelningen i borrhålet. Det har därför i
efterföljande exempel ansetts, att man erhåller
en rättvisande kostnadsjämförelse, om man räk {+-+}
nar med samma bottendiameter vid borrning
med stålskär som vid borrning med
hårdmetallskär.
Tiden för matning eller blåsning varierar med
maskinutrustningen och borrgångsskillnaderna.
Knämatare är gynnsamma i detta avseende. Vill
man ytterligare minska matningstiderna måste
man övergå till automatiska
matningsanordning-ar och sådana har även framkommit, t.ex. den
i Hjältatunneln provade KX3 maskinen; i denna
används borr med 3 m borrgångsskillnad.
Största vinsten med dylika anordningar uppstår, om
man kan låta varje arbetare betjäna flera
maskiner. För borrbyte gäller i tillämpliga delar
detsamma. Till borrhämtning räknas hämtning av
borren från upplag invid själva borrningsplatsen
och till borrmaskinen. Tiden varierar ined antal
borr och borrens vikt. Det tidsspill, som orsakas
av fastborrning varierar med bergets
beskaffenhet men även med maskinutrustningen,
lufttrycket, håldjupet och skärtypen. I helt berg har det
visat sig att mejselskär förorsakar mindre
fastborrning än stålskär. Tiden för smörjning av
maskinen varierar med borrningstiden men är av
underordnad betydelse.
Hur ovannämnda tempotider varierer för alla
förekommande borrningsarbeten har ännu ej
klarlagts. Här visas endast några fall, vilka
användes i de följande exemplen. För
tunnelborrning med borrmaskin RH 67 eller liknande och
knämatare gäller att totaltiden för borrning av
en salva är
med stålskär
Tbs == 7,3 A (1 + 0,005 C) + 43 (.1/ — 1) +
+ 0,061 (3 E + G) 1 + G (o,43 + +
+ 2,0 C + 0,73 7? min " (1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
