- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
571

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 augusti 1949 - Böcker - Anmälan: Pladeformler, av Åke Holmberg - Anmälan: Drainage of land, estates and buildings, av Bengt Gustafsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 augusti 1949

571

0,0417-0,1-a2-6

=-»- (1)

Om betongens böjdraghållfasthet sättes c= 20 kg/cm2
erhålles

Därav synes att vid vanliga små spännvidder och
räkne-mässigt låga påkänningar risken för betongens bristning
inte är större, än att plattans huvudpart kan väntas förbli
osprucken. Vid stora spännvidder och räknemässigt höga
påkänningar, t.ex. vid armering med kam järn (o Fz 2 000
kg/cnr), böra underdimensioneringens följder framträda
och ta sig uttryck i bl.a. relativt stora deformationer.

För en kvadratisk platta är diagonalen ett
huvudkrök-ningssnitt, vilket innebär att huvudmomenten där ha sina
visare dels parallella med, dels vinkelräta mot snittet.
Dessa moment kunna beräknas med hjälp av
elasticitets-teorien, varvid resultaten erhållas i form av ohanterliga
serier. Resultaten av en dylik kalkyl gällande en fritt
upplagd platta med jämnt fördelad last och Poissons tal i= 0
visas i fig. 1. Beräkningen är genomförd enligt formler i
Timoshenkos "Theory of Plates and Shells" för 5 punkter.
I serierna ha 2 termer medtagits. I samma figur visas
momenten enligt Johansen (de statiskt bestämda
medelmomenten) och enligt de svenska normerna. Figuren är en
fixeringsbild, och iakttagaren skall försöka hitta avsikten
med normernas föreskrift. Det är inte lätt. För dem, som
misstänka, att Johansens formler ge en extrem och med
hänsyn till sprickrisken vådlig avvikelse från
elasticitets-lärans momentfördelning kan figuren måhända vara
lugnande.

För kvadratiska plattor med jämnt fördelad last
föreskriver ACI (ACI Standard 318—47) en momentsumma,
som oberoende av inspänningen är 116 % av den, som
jämviktsvillkoren kräva. För planbjälklag däremot föreskriva
samma normer en momentsumma, som i extrema fall är
endast 72 % av jämviktsvillkorens. I gengäld läggas i
jämförelse med skandinavisk praxis stora restriktioner på
påkänningarna, delvis uppenbarligen orsakade av att
kupolverkan förutsatts. Vid stora kapitäl kan detta senare synas
befogat, därest möjlighet finnes att ta upp
horisontalkrafterna. I ändfält är detta mestadels omöjligt. Frågan
diskuteras ingående av A M Haas i "De Berekening van
Paddestoelvloeren". Vid små eller obefintliga kapitäl
uppträder självfallet ingen väsentlig kupolverkan.

De svenska betongbestämmelserna tumma, då det gäller
planbjälklag, ingalunda på jämviktsvillkorens krav. De ha
också blivit impopulära och i praxis ersatta av ACI:s
föreskrifter, varvid tillika påkänningsrestriktionerna
negligerats. I denna situation måste man önska Johansen
framgång med sin dimensioneringsmetod, som i detta fall
liksom i andra förutsätter momentjämvikt. Frågan om
eventuella korrektioner för kupolverkan faller utom ramen för
hans framställning och är ordinärt utan intresse, då
kapi-tälen uttryckligen anges böra vara någorlunda små. En
anmärkning må göras i detta sammanhang. Johansen
pläderar för en överkantsarmering av enbart ringar vid
kapitalen. Ur jämviktssynpunkt är det korrekt och kan rent
av vara lockande som ett medel att undgå armeringsgyttret
över pelaren. Som jag tror mig ha gjort sannolikt i
"IABSE, Preliminary Publication, Third Congress" (Tekn. T.
1949 s. 242), följer emellertid av ett sådant
armerings-arrangemang en otillfredsställande styvhet. Den möjlighet
att använda kompletterande radiell armering, som
Johansen även anger, bör alltså enligt min mening utnyttjas.

Styrkan i Johansens metod ligger naturligtvis inte i att
den tillfredsställer jämviktsvillkoren. Om den inte gjorde
det, skulle det däremot kunna betecknas som en allvarlig
svaghet. Dess styrka är, att den givit ett på rimliga
förutsättningar baserat hjälpmedel att behandla praktiskt taget
varje problem rörande betongplattors böjning. Vid
oregelbunden planform hos plattan och vid komplicerad last

framträder denna fördel starkast. Det vore inte förvånande,
om följden härav bleve, att många konstruktörer komma
att som hittills behandla ordinära fall med gängse ur
statikens synpunkt otillfredsställande metoder, under det att
ovanliga problem komma att behandlas enligt Johansens
metod. Följden blir en olikhet i verklig säkerhet hos
skilda delar av vederbörande byggnad. Våra myndigheter
komma sannolikt att med hänvisning till bestämmelser och
granskningspraxis befrämja en sådan utveckling.

Åke Holmberg

Drainage of land, estates and buildings, av Stanley
G ale. Chapman & Hall, London 1948. VIII + 248 s., 103
fig. 22 sh.

Boken är avsedd att utgöra en praktisk handledning för
konstruktion och utförande av dränerings- och
avloppsanläggningar för landsbygd, samhällen och byggnader
såsom bostäder, fabriker, slakterier, garage, skolor och
sjukhus. Förf. vänder sig till utbildningsstadiet, men avser
även att innehållet skall kunna användas som
referensmaterial. I detta syfte har förf. medtagit de senaste
bestämmelserna från departement och myndigheter.

Boken omfattar tolv kapitel, av vilka de två första
behandlar torrläggning under det att de följande tio kapitlen
behandlar avlopp. Då beräkningsföreskrifter upptar ett
stort utrymme, kan det vara av intresse att jämföra vad
som anföres härom med vår egen praxis. Som
beräkningsregn rekommenderar Ministry of Health för orter, där
ej särskilda regnmätningar utförts, den funktion, som utgör
enveloppen till regn på ett stort antal observationspunkter
under en period av sju år. De två eller tre häftigaste regnen
anges uteslutna. I Sverige nu tillämpad praxis bygger på
lokala uppmätningar, varvid räknas med en översvämning
vartannat år (jfr SKTFrs normer), ehuru en viss strävan
föreligger att skärpa kraven. Det anges även i boken, att
ledningarna skall beräknas så, att de endast gå till hälften
eller 2/3 fyllda vid beräkningsregnet, vilket ger en
ytterligare säkerhet mot översvämningar. De engelska
föreskrifterna är sålunda avsevärt strängare än svensk praxis.
Beräkningen bygger liksom hos oss på den rationella
metoden, varvid regnets varaktighet likställes med
strömningstiden till och genom hela ledningen. Då hastigheten
i ledningen till en början är obekant, måste uppgiften
lösas genom passning. För beräkningen av ledningen
användes Chezy’s formel ui = C • R^ ■ i1^2 samt Crimp och
Bruges formel v i= 124 R2!3- i1’2. Den senare anges som den
mest tillämpade. Som synes är den analog med Mannings
formel och ansluter sig nära till den i USA allmänt
till-lämpade Hazen—Williams formel v ,= C • K0’63 • Z0-54.
Utöver ovan angivna formler lägger man märke till en för
beräkning av bräddavlopp angiven formel. Den har ej
närmare studerats av mig men förefaller användbar. För
att underlätta tillämpningen av de angivna
beräkningsmetoderna har förf. därjämte genomfört en beräkning av
en avloppsplan för ett bostadsområde.

Bland de behandlade dräneringssystemen märkes det i
England numera ofta tillämpade delvis separata systemet.
Detta system kännetecknas av att man leder en del av
takvattnet till spillvattenledningarna. Fördelen härmed är att
man förenklar serviserna och underlättar
spillvattenledningarnas självrensning. Systemet kan dock medföra en
ökning av ledningsdimensionerna samt eventuella
pump-nings- och reningskostnader.

Glaserade lerrör säges alltjämt vara det mest använda
materialet för ledningar upp till 450 mm, ehuru
betongrören börjar vinna alltmer terräng. De senare betraktas
av framställningen att döma ännu med en viss skepsis,
men förf. anser, att fara för betongens förstöring ej
föreligger, såvida icke avloppsvattnet är surt. Med rätta, att
döma av svenska erfarenheter, nämnes uppblandning med
ylleindustrins avloppsvatten samt avloppsvatten i
förruttnelse som varnande exempel. Ett noggrant studium av
avloppsvattnets karaktär rekommenderas, innan
rörmaterialet väljes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free