Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 augusti 1949 - Böcker - Anmälan: Varmeisolasjon av ildfaste boligbygg, av M Blomqvist - Anmälan: Pladeformler, av Åke Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
TEKJiTSK TIDSKRIFT
uppritar man de olika ingående materialens procentuella
andelar av väggens totala värmegenomgångsmotstånd.
Härigenom blir temperaturfallskurvan vid inritningen alltid
en rät linje genom väggen. Fuktighetens i allmänhet
ogynnsamma inverkan på väggmaterialet, vilket uppstår
på grund av för knapp eller på olümpliyt ställe i väggen
placerad isolation, framhäves genom elt flertal exempel på
utförda väggar, framförallt i Oslo och Västkustlandet, som
har ett för byggnader hårt klimat med blåst och stora
nederbördsmängder. Man skulle därför kunna säga, att
boken visar många rätt typiska exempel på hur väggar
ej bör utföras ur isolationssynpunkt. Detta framhäves även
under konstaterande, att väggar i Norge ofta är för dåligt
isolerade och det lönar sig ekonomiskt att bygga hus med
välisolerade väggar. Man spar i bränslekostnader. Det
framhålles, att isolationen och väggkonstruktionen skall
rätta sig efter byggnadens läge och utförande i övrigt. Man
skall se till att isolationen blir skyddad mot fuktighet
såväl från in- som utsidan, så att man ej råkar få
fuktansamling i isolationen med resultat av väsentligt
försämrad värmeisolation. Det erinras om att t.o.m. i land med
mildare klimat, det framställts förslag att förbättra
vägg-isolationen såsom t.ex. i Danmark föreslås, att ytterväggar
bör ha värmegenomgångstal k på under 0,9 och i England
0,75 kcal/m2 h °C. (Som jämförelse tänker man väl
närmast på den svenska kartan med inlagda A-linjer, där
sydligaste Skåne har ki= 1,11 för vanliga murväggar.)
Värmekapacitetens betydelse vid väggar omnämnes på flera
ställen, dock ej med sifferexempel. Att det därför vid
planläggningen är av stor betydelse med samarbete mellan
alla för byggnader intresserade parter understrykes även.
Andra kapitlet handlar speciellt om isolering och
utförande av tegel- och betongväggar. Här finnes även ett
flertal exempel på utförande av väggar, hämtade från
utförda konstruktioner med påpekande av dessas för- och
nackdelar. Det understrykes också faran av att isolera
för kraftigt på insidan, varigenom temperaturen i väggens
ytterskikt under köldperioder blir under noll med
åtföljande frysrisk, med andra ord man kan på detta sätt dra
in kylan långt in i väggen och finnes där fuktighet, fryser
denna. Även varnas för att placera fuktighetstäta skikt på
den kalla sidan av isolationen. Detta leder ju till att
fuktigheten samlar sig vid ett dylikt skikt och försämrar
isolationen i hög grad. Det täta skiktet skall ligga vid den
varma sidan. Ytterskiktet skall ha en så avvägd täthet, att
det ej i nämnvärd grad släpper igenom fuktigheten utifrån
(rel. "vattenavvisande") och sedan efter väderleksomslag
till torrt väder tillåter en relativt snabb urtorkning. Man
säger, att ytterskiktet skall kunna "andas" och
fasadbe-handlingen är därför en mycket viktig detalj, som också
rätt ingående behandlas och såväl lämpliga putsmalerial
som beredningen av putsbruk beskrives.
Tredje kapitlet handlar om isolation av tak, såväl vanliga
"dubbla" yttertak som "massiva" plana yttertak, vilken
senare typ ju fordrar särskild omsorg och kännedom om
fuktens vandringar för att kunna utföras på någorlunda
tillfredsställande sätt. Fjärde och sista kapitlet ger en kort
översikt av isolationer i grund och källare.
Boken är en utmärkt och välskriven översikt över de
problem, som uppträder i samband med isolation av
byggnader, uppförda av eldfast material, och kan varmt
rekommenderas till alla, som sysslar med husbyggnader. Skulle
man nämna någon nackdel (man kan bortse från ett par
oväsentliga tryckfel) hos boken torde det vara, att den ej
utkommit många år tidigare. Den skulle då kanske ha
kunnat förhindra en hel del missgrepp, som tyvärr ibland
göres på grund av bristande kännedom om de i boken
behandlade problemen. M Blomqvist
Pladeformler, 2:a uppl., av K W Johansen. Polyteknisk
Förening, Köpenhamn 1949. 186 s., 175 fig. 15 dkr.
K W Johansens "Pladeformler" föreligger nu i en andra
och definitiv upplaga. De ursprungliga lösbladen lia blivit
renskrivna och inbundna, och till svenska läsares förtret
har stavningsreformen blivit tillämpad. Tidigare kunde
man utan att läsa en text se att den var dansk. Nu sedan
d och små bokstäver införts, måste man läsa en bit med
omväxlande danskt och norskt uttal för alt känna efter,
vilket som är det riktiga.
"Pladeformler" är en fortsättning på "Brudlinieteorier",
som recenserades i Tekn. T. 1944 s. 237. Den innehåller
härledning av dimensioneringsformler för ett stort antal
plattformer och belastningsfall. 1 ett särskilt häfte lia de
viktigaste formlerna blivit samlade på ett överskådligt sätt.
Den tidigare föga beaktade frågan om deformationernas
storlek har även blivit behandlad. Det är uppenbarligen ett
mycket omfattande och sannolikt ett ofta ganska tråkigt
arbete, som på detta sätt blivit fullbordat. Läsaren har bara
att tacka och ta emot.
Del kan synas så. Emellertid återstår det atl se, vad som
verkligen inträffar. Johausens pladeformler ha nämligen
den lilla egenheten, att de tillfredsställa jämviktsvillkoren,
då det antas, att bärverkan åstadkommes av enbart
momenten. 1 det avseendet äro de nästan unika i våra trakter.
De svenska betongbestämmelserna t.ex., som föreskriva,
att "de statiska beräkningarna skola utföras enligt statikens
samt elasticitets- och hållfasthetslärans regler", ånge för
fyrsidigt upplagda rektangulära plattor med jämnt fördelad
last en medelmomentsumma (fältmoment +
inspännings-moment), som för en fritt upplagd kvadratisk platta är
79 % av den, som statikens lagar ger, och för en fast
inspänd kvadratisk platta är 132 % av den enligt
motsvarande metod beräknade. Den senare siffran kan möjligen
motiveras av den felplacering av överkantsjärnen, som har
visats vara sannolik. Hur den förra skall motiveras är
gåtfullt. En hänvisning till statikens lagar är i varje fall
malplacerad. Det är möjligt, att den formella
underdimensioneringen, som normerna rekommendera för fritt upplagda
plattor, inte innebär någon reell underdimensionering. 1
så fall bör det klarläggas. Det är också möjligt, att
underdimensioneringen är verklig. 1 så fall är den en sannolik
bidragande orsak till de stora deformationer, som ofta
uppträda, och som orsakat så stor förtret, bl.a. med
spruckna mellanväggar.
Frågan kan belysas av följande resonemang. För en
bjälklagsplatta med total belastning 1 t/nr, vilket är
någorlunda ordinärt, blir, då det dimensionerande momentet
enligt Johansen är 0,0417 pir (p är belastningen och a
plattans kantlängd), och då den totala plåttjockleken är h,
böjningspåkänningen enligt Navier för osprucken sektion.
Fig. 1. Fritt upplagd
kvadratisk platta
med jämnt fördelad
last.
Momentfördelning längs
diagonalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
