Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Axialkompressorer, av Curt Nicolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 september 1949
615
från gittret endast obetydligt påverkas av
inloppsriktningens variation. Approximationen är
dock noggrannare för expansionsgitter än för
kompressionsgitter. Skillnaden mellan ett
kom-pressionsgitter och ett expansionsgitter är den,
att i det förstnämnda omvandlas
hastighetsenergi till tryckenergi, medan i det senare
tryckenergi omvandlas till hastighetsenergi. Man kan
förvänta sig större svårigheter med avlösning i
kompressionsgitter än i expansionsgitter, då
strömningen sker mot stigande tryck. Fig. 6 visar
hur omlänkningsvinkel och motståndskoefficient
varierar med infallsvinkeln mellan
luftriktningen och tangenten till skovelns medellinje. De
möjliga omlänkningarna är också begränsade.
Det är vanligt att ånge den omlänkning, som
motsvarar 80 % av den maximala som
utgångspunkt för prestanda. I fig. 7 ser vi denna
omlänkningsvinkel f* avsatt soin funktion av
gitt-rets utloppsvinkel vid delningen 1, enligt prov
av Howell1 resp. vid Stal. Detta
undersökningsmaterial har tillåtit oss approximera
omlänk-ningen till en rätlinjig funktion av gittrets
utloppsriktning. Andra kurvor fås för andra
delningar. Med detta utgångsmaterial kan man nu
från olika angreppspunkter undersöka
lämpligaste skovelvinklar. Man finner då t.ex. att
fölen liten kompressordiameter fordras stora gitter
-vinklar, medan en hög tryckstegring per steg
fordrar små vinklar. Verkningsgraden kan inom
ett stort vinkelområde hållas nära konstant.
Det kompressionsarbete, som kan uträttas per
steg, beror givetvis, förutom av de berörda
vinklarna, av lufthastighetens storlek, dvs.
Mach-talen. För att bibehålla god verkningsgrad måste
i regel Machtalet hållas under 0,8. Tillfört
kompressionsarbete till luften blir skovelns tangen-
tialkraft gånger periferihastigheten, medan
verkningsgraden definieras som kvoten mellan
adia-batiskt kompressionsarbete och tillfört arbete.
Stegantalet brukar vara mellan 6 och 12.
För att strömningen skall följa skovelkanalen
och i huvudsak vara fri från radiella
komponenter fordras ett högre statiskt tryck vid de yttre
radierna för att motverka centrifugalkraften på
luften. Denna tryckfördelning kan uppnås på
flera sätt. De vanligaste hittills har varit att låta
hastighetens tangentialkomponent vara omvänt
proportionell mot radien. Jämviktsvillkoren blir
då desamma som i en fri virvel, varav namnet
"fri virvelströmning". I en sådan konstruktion
är axialhastigheten utefter skovelns längd
konstant. Man kan i stället tillföra luften högre
totaltryck mot periferin och därmed erhålla den
erforderliga jämvikten. Tangentialhastigheten
blir då mer eller mindre konstant. Fullt utbildad
brukar denna konstruktionsprincip betecknas
med "konstant reaktion". Med denna uppnås
Fig. 8. Hastighetsdiagram vid olika konstruktionsprinciper.
Fig. 5. Kompressionsgitter.
tj gittervinkel, e ,== cx2 — et,
omlänkningsvinkel, sic =
1,0 delning, 8
välvnings-vinkel.
Fig. 7. Nominell
omlänkningsvinkel s* som
funktion av nominell
utloppsvinkel <x* vid delning 1,0.
Fig. 6. Omlänkningsvinkel
e och motståndskoefficient
cd som funktion av
infallsvinkeln i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
