Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Axialkompressorer, av Curt Nicolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Maximalt
varvtal som
funktion av belastning.
mindre förvridning av skovlarna, högre
specifika varvtal och högre arbete per steg. De båda
principerna åskådliggörs med ett exempel i fig. 8.
Erfarenheterna av konstruktioner enligt den
senare principen är ännu ganska begränsade, men
det är sannolikt att kommande konstruktioner
utförs på detta sätt. Det maximala varvtal, som
kan uppnås för en kompressor med given
Mach-talsbegränsning, beror förutom av
konstruktionsprincipen av navförhållandet och det
uträttade arbetet per steg. Detta senare brukar ofta
uttryckas som ett belastningstal ip, vilket är det
tillförda arbetet dividerat med
periferihastighetens halva kvadrat. Hur maximala varvtalet
beror av belastning och konstruktion framställs
i fig. 9, där varvtalet reducerats till en luftmängd
motsvarande en motorstorlek om 1 500 kp
drag-kraft.
Axialkompressorns prestanda
I fig. 10 har specifika motorvikten för ett större
antal motorer avsatts som funktion av varvtalet
reducerat till en luftmängd motsvarande en
motorstorlek om 1 500 kp dragkraft. Spridningen är
naturligt nog ganska hög, då även andra
faktorer än varvtalet måste ha inflytande, och då
spridningen även beror av olika företags resurser
och konstruktörers bedömande. Det finns
likväl, som framgår av figuren, ett klart samband
mellan motorvikt och specifikt varvtal. Det är
tydligt, att axialmotorerna börjat med lägre
varvtal och högre vikter än radialmotorerna,
vilket givit upphov till den uppfattningen, att
axial-motorer måste vara tyngre än radialmotorer.
Jämföres däremot motorer inom det högre
varvtalsområdet finnes inget stöd för den anförda
uppfattningen, tvärtom synes fortsatta
varvtalshöjningar göra axialmotorerna lättare än
radialmotorerna.
Axialkompressorer för reaktionsmotorer har
adiabatiska toppverkningsgrader på ca 86—89 %
vid tryckförhållande 2–5. Stal har i samarbete
med Flygvapnet tillverkat kompressorer med väl
87 %. Det får anses tämligen allmänt
accepterat att axialkompressorer har 5—8 % högre
verkningsgrader än radialkompressorer för
samma tryckförhållande och ändamål. En viss
försämring av optimivärdena kan förmärkas vid
högre tryckförhållanden, dels på grund av
åter-värmning och dels till följd av ogynnsamma
areaförhållanden. Dessa förhållanden torde
emellertid inverka ungefär lika för axial- och
radialkompressorer.
Ett högt varvtal inverkar gynnsamt inte blott
på specifika motorvikten utan även på
motordiametern och därmed dragkraft per frontarea. I
fig. 11 har denna avsatts som funktion av
varvtalet för ett större antal motorer. Varvtalet har
reducerats på samma sätt som tidigare.
Axialmotorerna har som synes avsevärt lägre
frontarea än radialmotorerna, och man kan nu
skymta möjligheterna till axialmotorer med
6 000—8 000 kp dragkraft per nr frontarea. Den
låga diametern inverkar gynnsamt på
tröghets-momentet, vilket underlättar snabb start och
acceleration.
En kompressors prestanda brukar redovisas i
karakteristiken med principiellt utseende enligt
fig. 12. Ett stabilt samarbete med motorn i
övrigt är som regel endast möjligt inom
området till höger om resp. varvtals tryckmaxima.
Fig. 10. Samband mellan specifik motorvikt och varvtal.
Fig. 11. Samband mellan dragkraft per frontarea och varvtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
