Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Kallstart av flygmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 18. Inverkan av
tänd-inställning pä start av
9-cylindrig flygmotor vid
— 1°C; starttid som
funktion av vevaxelvarvtal.
(påpekat av Ranger-fabriken), att hänsyn till
lägsta flyttemperaturen icke tagits vid försöken
(se fig. 13).
I fråga om startningskarakteristiken är de
ingående komponenterna, som nämnts,
tändnings-faktorer, bränsle, startanordningar m.m. Fig. 18
visar inverkan av tändförställning vid start vid
0° för olika vevaxelvarv (starttändning med
hjälptändspole och Eclipse startmotor med
svänghjul). Som framgår av diagrammet
underlättas starten vid lägre vevaxelvarv genom sen
tändförställning. Normalt regleras ju
tändför-ställningen med centrifugalregulator och är
sålunda tidig vid höga varvtal, vilket ur denna
synpunkt är lämpligt.
Det vid provet använda standardbränslet
AN-F-28 undersöktes dagligen i fråga om
flyktighet och ångtryck; resultatet framgår av fig. 1.
All bensin upptar vid lagring något vatten
inluften, varigenom viss risk för isbildning i
munstyckena föreligger. Sedan denna olägenhet
konstaterats några gånger inmonterades speciella
filter av nv typ — ett Air-Maze trådmaskfilter5
(i stället för stundom brukade
sämskskinns-filter), vilket uppges vara överlägset.
Fig. 2 visar inverkan av bränslets finfördelning
vid starten för erforderlig startbränslemängd
per hk vid olika temperaturer. Försöken gjordes
med en 18-cylindrig "Cyclone"-motor vid
startvarvtal 30 r/m och med det ordinära bränslet
för tre olika munstycken. Ju högre grad av
finfördelning munstyckena kan åstadkomma, desto
mindre bränslemängd behövs det för att
åstadkomma erforderlig mängd startbar bränsleånga.
I detta sammanhang föres på tal den ibland
diskuterade frågan om start med hjälp av den
vanliga förgasarens ordinära munstycken.
Ovannämnda "Cyclone"-motor använde för start
speciella munstycken, som arbetade med ungefär
1 kg/cnr tryck eller ordinärt tryck för den
flottörlösa membranförgasaren. Vid detta tryck
kunde munstyckena tillföra motorn 64 kg/h bränsle,
och start kunde utföras vid temperaturer ned till
ca — 12°C, som framgår bl.a. av fig. 2,
munstyckena C och B. Om startmunstyckena icke
användes, utan förgasaren inställdes genom
blandningskontrollen, blir bränsletillförseln vid
icke-roterande motor ca 95 kg/h, varvid start
kan ske vid lägre temperatur än den nyss
angivna. Förgasaren är emellertid konstruerad att
vid stora belastningar kunna lämna betydligt
mer bränsle, varför finfördelningen vid
start-bränsletillförseln praktiskt taget är noll.
Dessutom föreligger stor risk vid denna
bränsle-strömning, att kompressorns utloppshål för
bränsle icke räcker till utan flödning
uppkommer, följd av flödning i de lägre cylindrarna
(vid stjärnmotorer), hydrauliskt lås och risk
för svåra maskinskador. Denna startmetod
tillrådes därför icke.
Vid försöken konstaterades vidare, att
spjäll-läget vid start hade väsentlig betydelse och att
det bör vara fast och icke varieras under starten.
För en given förgasaretyp förelåg ett relativt
bestämt bästa område för trottelöppningens
storlek, lämpligen mätt i antal öppningsgrader från
stängt läge, vid de förekommande olika
startvarven för vevaxeln; detta framgår av fig. 19.
Vid större öppning försämrades starten allt mera,
blandningsförhållandet blev magrare,
baktänd-ningar förekom och till slut gick det icke att
starta. Vid lägre öppning än nämnda "bästa
område" blev blandningsförhållandet överrikt,
startförmågan försämrades, efterförbränning i
avgasröret uppkom, och till slut, vid mycket
liten öppning, var start omöjlig.
För varvtal under 40 r/m varierade starttiden
omvänt mot vridningsvarvtalet inom nämnda
område för bästa spjällöppning, vilket visas på
fig. 20. Med den använda startanordningen
erfordrades minimum av kraft vid ett
vridnings-varvtal av 30 r/m. Vid lägre varvtal ökades
tidsfaktorn för starten mera än elkraften minskades.
Startmunstyckens placering har även betydelse
för kallstarten. Fig. 21 visar resultat, erhållna
med identiskt samma startanordning men med
olika placering av munstyckena. Kurvan A
motsvarar start med startmunstyckena så
anbringade, att bränslet tillryggalade endast 5 cm
väg i insugningsluften, innan det träffade
in-sugningssystemets väggar. Kurvan B motsvarade
en anordning för munstyckena, varigenom
bränslet stannade i insugningsluften under
maximal tidsrymd, innan det nådde väggarna.
Det senare lämnar tydligen bättre resultat.
Resultaten från dessa laboratorieförsök synes
Spjollöppninq
Fig. 19.
Inverkan av
spjäll-öppningar vid
flygmotorstart
vid — 1°C
9-cylindrig motor, [-Strombergför-gasare-]
{+Strombergför-
gasare+} med
speciella startmunstycken samt
standardbensin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
