Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 oktober 1949 - Användning av pannbrännoljor såsom drivmedel för dieselmotorer, av Axel Norling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(680
TEKNISK TIDSKRIFT
en del lättare fraktioner kunna avdrivas, vilket
förorsakar bränsleförluster och samtidigt höjer
oljans viskositet. Oljevärmarna böra därför vara
slutna och försedda med termostatanordningar
för att automatiskt hålla konstant
separerings-temperatur.
Man fann vicThre, att det var lämpligast att
utföra centrifugalreningen i två steg, nämligen
genom att först låta oljan passera genom en
De Laval separator (Tekn. T. 1948 s. 85)
utrustad med purifikatorkula; denna typ, fig. 1,
är försedd med två utlopp, nämligen ett för
utseparerad olja och ett för utseparerat vatten
och lättare siam, som utspolas med vattnet och
därefter direkt genom en separator med
klarifi-katorkula, fig. 2, vilken endast har ett utlopp,
nämligen för separerad olja. 1 den senare typen
kvarstannar således alla tyngre utseparerade
föroreningar i kulan. Purifikatorkulan är den
kända standardtyp, som användes för rening av
dieselolja och smörjolja, vid vilka separeringen
endast sker i ett steg. I denna införes den
oseparerade oljan in i den koniska mellanplåtsatsen
genom uppledningshål, som äro belägna på ett
visst avstånd från plåtarnas ytterkant, och från
dessa hål vandra de lättare beståndsdelarna, i
detta fall oljan, in mot centrum, och de tyngre,
dvs. vatten och siam, ut i rummet utanför
plåtsatsen, slamrummet, där det tyngsta slammet
ackumuleras och varifrån utseparerat vatten och
lättare siam utledas genom kanaler på översidan
av överplåten, vilken håller lättare och tyngre
komponenter åtskilda under deras utledande ur
kulan. Separeringen sker huvudsakligen mellan
insatsplåtarna; till oljereningen användes således
praktiskt taget endast den del av
insatsplåt-satsen, som är belägen ungefär innanför
uppled-ningshålens centrum, medan den del som ligger
utanför denna zon användes till att separera olja
ur vattnet, så att oljeförlusterna bli så låga som
möjligt. I klarifikatorkulan däremot införes den
oseparerade vätskan direkt i slamrummet, såle-
des utanför insatsplåtarnas ytterkant, och den
totala vätskemängden ledes genom hela
plåtsatsen, vilken således i detta fall utnyttjas enbart
för finrening av oljan.
En annan fördel med att utföra separeringen
med en purifikator och en klarifikator i serie i
stället för att använda två purifikatorer,
arbetande parallellt och med halva avverkningen
vardera, är att separatoranläggningen blir mera
okänslig och fordrar mindre tillsyn.
Purifikatorkulan är nämligen känslig för variationer i
specifika vikten av de lättare och tyngre
vätskekom-ponenterna och till en viss grad även i deras
inbördes proportioner. Om därför t.ex.
pann-brännoljan innehåller koksalt eller saltvatten
kan specifika vikten av vattnet ökas, med
påföljd att gränsskiktet mellan vatten och olja i
kulan förflyttas inåt, varigenom den för
oljereningen använda delen av plåtsatsen och således
även kulans reningseffektivitet minskas.
Klarifikatorkulan är i detta hänseende helt oberoende
av sådana variationer och skulle något dylikt
inträffa vid en purifikator-klarifikatoranläggning,
skulle någon försämring av reningsgraden hos
oljan knappast bli märkbar; det enda resultatet
skulle bli, att mängden av i klarifikatorn
utseparerade föroreningar skulle ökas. Eftersom denna
mängd normalt endast är en bråkdel av den
mängd, som utsepareras i purifikatorn, är detta
utan betydelse. Ehuru separatoranläggningen
består av två separatorer i serie, måste emellertid
avverkningen minskas till mindre än hälften av
vad som skulle vara tillfredsställande för en
standard purifikator och normal dieselolja.
Separeringsanläggningen till den förut
omnämnda encylindriga provmotorn bestod av en
De Laval purifikator B 1719 C med en speciell
kula för att kunna separera mycket tunga oljor
samt en klarifikator B 1739 C samt pumpar,
olje-värmare för ånga, tankar m.m. Purifikatorn och
klarifikatorn voro anordnade för att arbeta i
serie med en beräknad avverkning av 450 -700
Fig. 1.
Purifikatorkula.
Fig. 2.
Klarifika-torkula.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
