Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 38. 22 oktober 1949
- Kockums verkstad, av Kurt Söderlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kockums verkstad
Direktör Kurt Söderlund, Malmö
Det har i år förrunnit 109 år sedan
fabriksidkaren Frans Henrik Kockum år 1840 lade
grundstenen till den mekaniska verkstad med
gjuteri, ur vilken Kockums Mek. Verkstad av i
dag har utvecklat sig. Denna utveckling har långt
ifrån visat ett jämnt och lugnt förlopp. Det har
varit tider av stark expansion omväxlande med
tider av sakta framåtskridande, stillastående
eller till och med tillbakagång.
Historik
Den första mekaniska verkstaden och gjuteriet
anlades 1840 utanför den dåvarande staden på
det område, som ligger mellan Södra
Förstadsgatan och Fersens väg samt Regementsgatan och
Rönneholmsvägen, där F H Kockum även hade
sitt sommarställe "Holmen", och de första
byggnaderna var belägna ungefär på södra hälften av
nuvarande Davidshallstorg. Där bedrevs
tillverkning av handelsgjutgods, spisar,
kaminer, lantbruksmaskiner såsom plogar, tröskor,
skördemaskiner, och bland annat byggdes även
en eller möjligen två karuseller av gjutjärn. Så
småningom utökades såväl verksamheten och
verkstadsområdet och nya tillverkningsgrenar
upptogs såsom ånglokomobiler, ångmaskiner och
ångpannor. Då de svenska järnvägarna började
byggas, levererade Kockums en del
utrustningsdetaljer till järnvägsbygget 1855 och 1856
planerades tillverkningen av rullande materiel.
1859 levererades den första godsvagnen, troligen
till Köping—Hults järnväg och 1860 gjordes det
första avtalet med SJ om leverans av
godsvagnar. Leveranserna till SJ började 1861 med
den första godsvagnen och 1863 med den första
personvagnen.
År 1866 omändrades firman till aktiebolag och
fick då det namn företaget ännu bär: "Kockums
Mekaniska Verkstads AB". Under de goda
konjunkturerna 1866—1870 utvidgades
anläggningarna ytterligare och verkstadstomten hade 1873
praktiskt taget samma storlek som den sedan
bibehöll fram till 1910—1913, då den gamla
verkstaden slopades, ehuru under årens lopp
flera verkstäder uppbyggdes. Från att ha legat
utanför staden kom verkstaden genom stadens
tillväxt att omringas av denna, och i dag räknas
platsen för det gamla verkstadsområdet till
Malmö centrala delar.
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 12 maj
1949.
061.5 Kockum
Redan tidigt hade Frans Henrik Kockum
planer på att anlägga ett varv i Malmö, men först
1870 kom dessa planer till utförande, då ett
område på 7 390 m2 inköptes söder om lilla
torrdockan, som byggts av staden och färdigställdes
1857. Här anlades två stapelbäddar,
ångpanneverkstad, plåtslageri och smedja samt en
lokomobilpannverkstad och kopparslagarverkstad
(fig. 1). Av detta varv återstår numera
ingenting. Bäddarna försvann redan 1876 i samband
med anläggandet av det större varvet, och de
flesta byggnaderna revs under 1880-talet. De
bägge pannverkstäderna revs 1909. Redan 1872
var arbetet i full gång på det nyanlagda varvet,
och 1873 levererades det första fartyget, "Tage
Sylvan", som var på 500 tdw och som byggts
för Ystads Ångfartygs AB. Troligen är de tolv
första fartygen byggda på det första varvet.
Nästan samtidigt med anläggandet av det första
varvet umgicks man med planer på att skapa
en större varvsanläggning, och i september 1873
ingicks avtal med Malmö Hamnförvaltning, dels
om inköp av ett område på 46 000 m2, dels om
arrende av ett nyutfyllt område på 22 900 m2
samt om utgrävning av varvsbassängen, vilket
sistnämnda arbete bekostades av Malmö Stad.
1875 var varvbassängen utgrävd, och 1876 stod
det nya varvet färdigt, omfattande förutom de
äldre byggnaderna sex stapelbäddar,
upphalningsslip, plåtslagareverkstad, järnmagasin och
virkesskjul samt en större byggnad
inrymmande kontor, maskinverkstad, snickeri och
timmermansverkstad samt mallvind. Denna
byggnad, tillbyggd och påbyggd, finns ännu kvar och
är den enda byggnad som återstår av 1876 års
verkstad. I den inrynimes nu snickareverkstad,
omklädnadsrum och förmanskontor för
grovarbetare, sjukstuga, lunchrum samt
kontorslokaler för driftsavdelningen och
försäljningsavdelningen. Av de sex bäddarna blev emellertid de
två största, nr 5 och 6, endast delvis
färdigställda, och några fartyg har aldrig byggts på dem.
Så småningom blev de igenfyllda och
användes som upplagsplats. Varvets utseende 1880
framgår av fig. 2. Under en lång följd av år
bibehöll varvsområdet i stort sett samma
utseende, ehuru en del nya byggnader tillkom. 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:58 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0761.html
