Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 oktober 1949 - Kockums verkstad, av Kurt Söderlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggdes en större plåtslagareverkstad bakom den
äldre, 1900 byggdes den ännu befintliga
pannverkstaden, och samma år tillkom även
kraftcentralen i samband med införandet av elektrisk
kraft på varvet. Elektriskt ljus hade införts
redan 1882 i viss omfattning.
Trots de för svenskt skeppsbyggeri så dystra
åren under de två sista decennierna av 1800-talet
och början av 1900-talet hade planerna på en
utbyggnad av varvsområdet icke skrinlagts. Efter
1883 och 1884 års dåliga ekonomiska resultat
företogs en undersökning av anledningarna härtill,
och som en kraftigt bidragande orsak angavs i
utlåtandet olägenheten av att verkstaden var
delad på två ställen, varvet och den gamla
verkstaden, där fortfarande gjuteri och maskinverkstad
samt järnvägsvagnsverkstaden var belägna. Gång
efter annan undersöktes möjligheterna för en
förflyttning av gamla verkstaden till varvsområdet,
men icke förrän 1908 kunde planerna realiseras.
Den 5 juni 1908 ingicks avtal med
Hamnförvaltningen om inköp av det tidigare arrenderade
området med villkor att gamla verkstaden inom
sex år skulle vara överflyttad till varvsområdet.
Genom försäljning av byggnadstomter på gamla
verkstadsområdet skapades den ekonomiska
förutsättningen för verkstädernas
sammanslagning. Så snart planeringen var klarlagd
påbörjades byggandet av nya verkstadsbyggnader, och
1910 togs det nya gjuteriet i bruk, 1912
överflyttades maskinverkstaden och
kontorsbyggnaden, 1913 var järnvägsvagnsverkstaden och
smedjan färdiga och i mars 1914 var hela
överflyttningen fullbordad. 1913 uppfördes även
timmerskjul, såghus, trätorka och
timmermansverkstad på området där bäddarna nr 5 och 6
ursprungligen planerats.
 |
| Fig. 1. Kockums varvsområde 1873. |
|
| Fig. 2. Kockums varvsområde 1880. 1 lokomobilpanneverkstad jämte kopparslagareverkslad, 2 ångpanneverkstad, 3 smedja, 4 plåtslagareverkstad, 5 spantbockareverkstad, 6 järnmagasin, 7 virkesskjul, 8 snickare- och maskinverkslad, 9 ångpannehus, 11 plåtslagareverkslad, 13 ångpannehus, 14 slipens maskinhus, 15 slip, 17 oljekällare, 18 spruthus, 21 skjul för direktörens ekipage, 22 portvaktshus, 23, 24 redskapsbodar, 25 avträdeshus, drickesbod, vinterliggares inventariebod, 29 avträdeshus, 34 pumphus. |
|
| Fig. 3. Kockums varvsområde 1940. 1 administrationsbyggnad, 2 maskinverkstad, 3 gjuteri, 4 skjul över bockmaskin, 5 snickareverkstad, järnförråd m.m., 6 pannverkstad, 7 bår- och redskapsskjul, 10 vagnsverkstad, 11 plåtslagareverkstad. 14 kopparslagareverkstad. 15 modellförråd, 16 förrådsbyggnad, 17 skjul över gasskärningsmaskin, 21 toalett i stora dockan, 22 skjul över cistern i stora dockan, 23 renseri, 24 maskinhus för hydraul, 26 skrot-hejare, 27 hus för sandblästring, 28 garage, 34 förmanskontor i plåtgård, 35 maskinhus vid stora valsen, 36 skjul för plåthyvel, 37 södra vakten, 38 öppet virkeshus, 39 slutet virkeshus, 40 träbearbetningshall, 41 förrådsskjul, 46 vågskjul, 47 hus för samlingsbult, 48 lampbod, 50 smedja, 51 materialförråd, 52 tvättinrättning, 56 cykelinhägnad, 57 norra vakten, 58 maskinhus för omformare, 60 skjul för stångjärnssax, 61 svetsareverkstad, 62 toalett i skeppsbyggeriet, 63 våghus för vagnsvåg, 64 acetylengasverk, 65 stångjärnslagerhus, 66 verkstad i dockan, 67 nagelförråd och omklädnadsrum, 68, 69 redskapsskjul, 70 reparationsverkstad för svetsare, 74 vakthus i stora dockan, 75 jordkällare, 76 portvaktsbostad, 77 skjul i stora dockan, 78 slanghus, 79 elektrikerverkstad i dockan, 80 garage för motorlok. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
