Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 / 756 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 oktober 1949 - Kockums verkstad, av Kurt Söderlund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en del ändrings- och kompletteringsarbeten på
de äldre anläggningarna. Dessa ledningssystem
omfatta rörledningar för vatten och avlopp,
tryckluft, acetylen och syrgas, ångledningar,
ledningar för spåntransport samt elektriska
ledningar för kraft, belysning, svetsning, telefoner,
tidssignaler och brandalarm. Ävenså har en
rörledning byggts mellan Malmö Oljehamn och
verkstaden, så att eldningsolja för
ångpannecentralen numera kan pumpas direkt från
leverantören till verkstadens oljetank.

Kranar

Även kranbeståndet har under de senaste åren
utökats och förbättrats. Förutom tidigare
omnämnda kranar, som tillkommit som en följd
av utbyggnaden, har tre amerikanska åkbara
27,5 t kranar inköpts, varav två placerades vid
bädd nr 4, som ersättning för de där befintliga
gamla tornkranarna, som tjänat ut. Den tredje
uppsattes vid docka nr 2, där den tack vare sin
stora utliggning kan betjäna såväl dockan som
fartyg under reparation vid den utanför dockan
belägna kajen. Vidare har kranbanorna vid de
gamla bäddarna förlängts och kranbanan vid
bädd nr 5 försetts med ytterligare en 10 t
vipparmskran. I och med att verkstaden mer och mer
går över till svetsning av större sektioner vid
fartygsbyggena tarvas flera kranar för större
lyft, och medel har beviljats för inköp dels av
dylika kranar och dels för mindre dieselkranar
som ersättning för äldre förslitna ångkranar.
Fig. 17 är en bild tagen uppifrån Kockums stora
utrustningskran framför maskinverkstaden.

Fig. 17. Utsikt från stora utrustningskranen över de gamla bäddarna, nya plåtslageriverkstaden. I bakgrunden nya utrustningskajen.

Planerade ombyggnader

I stort sett är de stora arbetena nu slutförda,
men ännu återstår en del att göra, och hur
mycket som än göres kommer dock ständigt nya
önskemål fram om erforderliga förbättringar för
att hålla varvet i toppform. För närvarande
pågår sålunda ombyggnad av gamla
vagnverkstaden. En del inredes till garage med matsal och
omklädningsrum för chaufförer, en del till
riggarverkstad och förrådsrum för riggdetaljer.
Resten av byggnaden användes till diverseförråd
och reservdelslager, men på önskelistan står en
ny förrådsbyggnad, som är planerad att uppföras
med användande av det gamla plåtslageriets
järnkonstruktioner, varigenom dessa utrymmen
i vagnverkstaden skulle frigöras för att
ombyggas till rörmakare- och kopparslagareverkstäder.

En blick på varvskartan röjer ännu huru
varvets äldre begränsningslinjer tvingat till en
bebyggelse, som nu, då mark finnes disponibel,
synes omotiverad. Belägenheten av den gamla
vagnverkstaden, smedjan med
ångpannecentralen och ångpanneverkstaden samt den gamla
arbetarematsalen framför pannverkstaden är ej
idealiska i den nuvarande varvsplanen. De två
förstnämnda byggnaderna är i så gott stånd och
inrymma sådana anläggningar — t.ex.
ångcentralen — att en flyttning av dem icke kan
komma på tal. Pannverkstaden är däremot mogen
för en förnyelse, och då denna en gång försvinner
och en ny uppbygges på annan plats, försvinner
även trångboddheten på detta område. Även lilla
dockan ligger mindre lyckligt och hindrar
expansionen av maskinverkstad och gjuteri. Bland
önskemålen för förbättringar ingår därför
igenfyllning av dockan och anskaffande av en
mindre flytdocka. I varvsplanen finns plats för
ytterligare en bädd samt utfyllning av ny mark.

Som en utökning av verkstadens
produktionskapacitet kan även räknas inköpet av AB
Landsverk i Landskrona, som visserligen bedriver och
skall bedriva sin egen verksamhet men likväl
lämnar en värdefull hjälp med tillverkning av
såväl plåtslageri- som maskindetaljer.

Produktionskapacitet

De stora artiklarna, som innefattas i Kockums
tillverkningsprogram är handelsfartyg och
krigsfartyg, dieselmotorer, ångmaskiner, ångpannor,
rullande järnvägsmaterial av alla slag med
undantag av ång- och ellok, samt broar och kranar.
Därjämte tillverkas hejarsmiden,
signalapparater, vattenrenare samt ett fåtal mindre
specialartiklar. I värde räknat omfattar
skeppsbyggeri-verksamheten inklusive maskinerier ca 90 % av
försäljningsvärdet och av de återstående 10 %
kommer något mer än hälften på
järnvägsvagnstillverkningen. Hejarsmiden såsom rörflänsar,
järnvägsvagnsdetaljer, utrustningsdetaljer till
fartyg m. m. tillverkas dels för eget bruk och dels
för försäljning.

I dag förfogar Kockums över sex stora bäddar,
varav den minsta för fartyg upp till 470’ längd
och de två största för fartyg upp till 600’ längd
eller något däröver, och därtill en mindre bädd,
vilken huvudsakligen använts för ubåtsbygge.
De två under kriget anlagda ubåtsbäddarna med
tvärskeppsavlöpning användes ej numera men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>