Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 22 oktober 1949 - Luftintag för reaktionsflygplan, av Hans Olof Palme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
TEKNISK TIDSKRIFT
rammotståndet, eller snarare att låta detta bli
gemensamt med en del av flygplanets
friktionsmotstånd. Samtidigt blir emellertid
inströmningsförlusterna minst lika med samma del
friktionsmotstånd, varigenom motorns förmåga att
accelerera luftflödet minskar och därmed
reaktionskraften (m/g) v3. Så länge 1 %
inströmningsförluster ger mindre än 1 % minskning i
dragkraft synes dock en ökning i effektiva
dragkraften vara möjlig. Beaktas dessutom att den
gränsskiktsbortsugning, som här förutsättes, rätt
utförd kan minska även kvarvarande
friktionsmotstånd, inses att en påtaglig vinst för
flygplanet som helhet är inom möjligheternas ram.
Luftintag av denna typ torde även på ett
fördelaktigt sätt kunna lösa luftintagsproblemet vid
överljudfart. För ett rationellt utnyttjande
erfordras dock för ändamålet speciellt
konstruerade motorer ävensom utvidgad kunskap om
gränsskiktsbortsugning.
Ströniningsförhållanden vid luftintag
Inströmningen till ett luftintag påverkas av ett
flertal samverkande faktorer, uppdelade på i
huvudsak två grupper. Den ena utgöres av de
konstruktiva parametrar, som anger luftintagets
typ och detaljutformning; den andra av sådana
värden, som definierar flygplanets drifttillstånd.
Vissa av dessa faktorer kan sammanställas till
för strömningsförloppen karakteristiska tal,
inströmningstal; inverkan av andra faktorer
studeras däremot enklast i de lokalt skilda
strömningsförloppen vid luftintagets läpp, i det
framförliggande strömröret samt i det inre systemet.
För det av den inströmmande luften bildade
Fig. 3. Ungefärliga inströmningstal till kompressorn för ett
flygplan med maximihastigheten 1 100 km/h.
strömröret i fig. 1 gäller kontinuitetsekvationen
m = £oo V Aod = Qi Vi Ai = Vi Az (2
där luftflödet m bestämmes av motorpådraget;
q är masstätheten och A arean, varvid indexen
betecknar oo fria strömningsfältet, 1 inloppet och
2 snitt framför kompressorn. Definieras ett
inströmningstal cA som förhållandet mellan
areorna i strömröret erhålles ur ekv. (2)
Aoo Qi Vi m , .
= - — -Tt ~ -tr a W
Al QooV Øjo V Al
eller
Aoo Q2V2 m . .
CA2 = -T- = -= -(4)
A2 QccV QOO V Al
Vid inkompressibel strömning är tätheten
konstant och inströmningstalet blir lika med
hastighetsförhållandet.
Inströmningstalet innehåller sålunda dels de
för flygplanets drifttillstånd karakteristiska
storheterna m och V, dels även endera av areorna
Ax och A2. Av dessa är arean A„ framför
kompressorn en av motorn bestämd storhet, medan arean
Ai i inloppet utgör en av de viktigaste
parametrarna vid luftintagets utformning.
Förhållandet mellan dessa areor i sin tur utgör ett för den
inre strömningen betydelsefullt tal
c Al 2 = 41 (5)
Ai
Inströmningstalet cA2 är oberoende av
luftintagets detaljutformning och utgör snarast en för
viss flygplanmotorkombination karakteristisk
driftstorhet. Variationen av luftflödet genom
motorn är vid flertalet drifttillstånd såsom
flygning på marschfart, stigning etc. tämligen liten
i jämförelse med variationen i flygplanets
hastighet. Denna senare bestämmer därför i första
hand storleken av inströmningstalet. I fig. 3 visas
ungefärliga värden på cA2 vid olika drifttillstånd
för ett flygplan med maximal hastighet 1 100
km/h. Största värdet erhålles vid körning på
marken, då v = 0 och cA2 = 00. Minsta värdet
erhålles vid dykning med stängd motor, då såväl
m som cA2 går mot noll.
Inströmningstalet cAl är en för
strömningsförhållandena vid luftintagets läpp karakteristisk
storhet. Detta belyses av fig. 4. Om cA1 är mindre
än 1 ligger stagnationspunkten vid insidan av
luftintagets läpp och sker omströmning kring
denna. Beroende på välvning och nosradie hos
läppen m.fl. faktorer kan härvid på läppens
utsida uppstå för efterföljande avlösning kritiskt
Fig. 2. Huvudtyper av luftintag; fr. v.t.h. nosintag, vingrotsintag, flushintag och skopintag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
