Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 oktober 1949 - Industribyggnadsverksamheten i Schweiz, av Gustav Henricsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 oktober. 1949
789
Fig. 7. Bågar med dragband och fritt upplagda balkar, i
limmad träkonstruktion (Schweizerische Mustermesse, Basel).
bostäder, fig. 3, men började alltmer tränga in även hos
industrin, fig. 4. Fabrikens kapacitet var vid tiden för
mitt besök 80 m3/dag, och denna togs helt i anspråk av
efterfrågan. Trä förekom mindre än hos oss, givetvis
beroende på dess höga pris, men till bostäder använde man
här liksom hos oss monteringsfärdiga trähus i stor
omfattning. Järn var vanligare än man skulle kunna tro med
hänsyn till det höga järnpriset. Järnskeletten tycktes i
många fall framgångsrikt konkurrera med
betongstommarna.
Byggnadsställningar utfördes såväl av järn som trä, fig. 5
och 6. Genomgående var de av enklare slag än i Sverige,
ofta även mera praktiska, trots att de utfördes på ett
billigare sätt.
Grundförhållandena var i allmänhet dåliga. I de flesta
fall fanns lera och dy till avsevärt djup. Rätt vanlig
grundläggning var därför pålning och särskilt förekom
friktionspålar av typen Franki. En av de största
byggnadsfirmorna i Schweiz innehade belgarnas licens och hade
säkerligen bidragit mycket till metodens stora spridning.
Betongtekniken tycktes icke, åtminstone när det gällde
hus- och industribyggnader, vara föremål för samma
intresse som hos oss. Vibrering förekom för det mesta men
icke alltid. Betongmaterialet var ganska bra men
föreföll icke så väl sorterat och graderat som hos oss. Makadam
och stenmjöl användes dock aldrig i betong. Natursingeln
var allenarådande. Betonggolven var där som här ett
problem. De var nästan alltid lagda med karborundum i ytan,
men maskinslipade golv såg man icke.
Betongblandarna var stora, större än här. Direkt på
biandaren monterad lyftanordning för materialet förekom
icke. I de flesta fall grävdes i marken fickor för grus och
singel, varifrån inmatning i biandaren skedde med någon
separat lyftanordning. Blandningen skedde alltid efter
volym. Icke på något ställe såg jag vågar för materialiernas
vägning.
I konstruktionshänseende var olikheterna mellan
schweizisk och svensk praxis inte särskilt stora. Man märkte
dock hur det mildare och soligare klimatet inverkade med
hänsyn till värmeisoleringen. Lanterninerna exempelvis var
nästan alltid utförda med enkelt glas och i fråga om
placering och formgivning togs stor hänsyn till den
intensiva solstrålningens inverkan.
Trä dominerade ofta vid villabyggnader, och schweizarna
producerade till synes synnerligen lättmonterade hus. Men
även inom industrien hade träet sin plats, framförallt i
limmade träkonstruktioner, fig. 7. Spikade balkar tycktes man
av någon anledning anse vara en mindre fullgången produkt.
Men även med de limmade konstruktionerna hade man haft
svårigheter, beroende på dålig beständighet i limningen.
En del takinstörtningar hade t.o.m. inträffat, men sedan
konsthartsen kommit till allmän användning hade något
dylikt icke hänt. Järnkonstruktion var ganska vanlig vid
hallbyggnader, fig. 8 och 9, där taket då ofta utgjordes av
något slag av lättbetongplattor. Men även i betonghus
konkurrerade då och då, särskilt om tomten och
utrymmet var dyrbart, järnstommen med betongskelettet.
Otvivelaktigt hade dock den armerade betongen ett markant
Fig. 8. Takkonstruktion au lättbetong på järntakstolar i
Postverkets nya reparationsverkstäder i Bern.
Fig. 9. Momentstyvt hörn i järnskelett; observera
kolningen mellan underfläns och pelare.
Fig. 10. Mushroomkonstruktion i läkemedelsfabrik i Basel.
Grunden för en pelarrad kunde av speciella skäl icke
färdigställas, förrän byggnaden uppförts i sin helhet;
erforderlig avväxling skedde genom provisoriska stöttor av
betong, vilka bilades bort, när grunden färdigställts; underst
ser man, hur betongsträvorna går genom två våningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
